Städ och hygien

Rutiner för god inomhusmiljö

Vare sig städningen sker av egen personal eller av en entreprenör ska det finnas bra rutiner för:

• Plocka undan, så att förutsättning finns för att kunna genomföra städning.
• Felanmälan, som är välkända av personalen.
• Att miljömärkta och oparfymerade städkemikalier används.
• Att tydliggöra vilka saker i inredningen som inte ingår i städarnas uppgifter utan behöver göras av pedagogerna.
• Vilka ytor som ska spritas och när.
• Att barnen inte är i rummet när städningen sker.
• Att vädring sker innan barn släpps in i en nystädad lokal.
• Att rätt städmetod används på olika golvmaterial.
• Att storstädning genomförs minst en gång per år.

Ventilation

Det är viktigt med bra ventilation. Mängden damm och föroreningar minskar när luftomsättningen är god. Om antalet barn ökar i en lokal ska ventilationen anpassas till det, vilket är verksamhetens eget ansvar. Se till att ha rutiner för att anmäla en ventilation som inte fungerar.

I väntan på åtgärd kan vädring ske genom att helt enkelt öppna lokalens fönster och låta det bli korsdrag i några minuter. Det är ett effektivt sätt att förbättra arbetsmiljön före och efter stora samlingar. Att ha ett fönster på glänt är däremot sämre ur energisynpunkt.

Doftspray

Doftspray eller liknande ska inte användas i förskolan. Se i stället till att ventilationen är god.

Handhygien

Det är viktigt att ha god handhygien, dels för att minska exponeringen av skadliga kemikalier, dels ur hygienisk synvinkel. Därför ska barnen såväl som personalen tvätta händerna före måltid, efter blöjbyte, toalettbesök och efter att de varit utomhus.

Material- och produktval

Det finns bättre och sämre material och produkter för blöjbyte, tvätt och städning. Rengöringsprodukter kan innehålla allergiframkallande ämnen. Tvättmedel, tvål, diskmedel, hudkräm etc. ska avropas/beställas via ramavtal. Tänk på:

• Välj handskar av nitril eller polyeten. Undvik handskar av PVC/vinyl (innehåller mjukgörare) och latex (kan vara allergiframkallande).
• Välj tvättlappar av papper i stället för av skumplast.
• Engångsunderlägg på skötbord ska inte vara inkontinensskydd för sängar utan enskiktspapper avsett för att vara underlägg.
• Se över vilka kemiska produkter som finns och rensa bort det som inte används. Kontrollera om det finns produkter som är inköpta på annat sätt än inom ramavtal eller är gamla och inte längre ingår i det upphandlade sortimentet. Sådana kemiska produkter ska rensas ut.
• Engångsunderlägg på skötbord ska inte vara inkontinensskydd för sängar utan enskiktspapper avsett för att vara underlägg.
• Se över vilka kemiska produkter som finns och rensa bort det som inte används. Kontrollera om det finns produkter som är inköpta på annat sätt än inom ramavtal eller är gamla och inte längre ingår i det upphandlade sortimentet. Sådana kemiska produkter ska rensas ut.

Dosering i storköksmaskiner

Doseringen sker automatiskt i en storköksdiskmaskin, därför ska leverantören av medlen göra inställning för de specifika disk- och torkmedel som används så att funktionen blir optimal. Detta görs vid installation av utrustningen och ska sedan kontrolleras årligen av leverantören. Om det inte görs och doseringen blir för hög riskerar det att finnas kvar medel på den färdiga disken, barn och personal kan då dagligen få i sig kemikalier från medlet. Det blir också ett onödigt utsläpp i avloppet. Blir det för lite så kommer inte matrester diskas bort ordentligt.

Storköksmaskinsdiskmedel är en kemisk produkt med faroklassificering. Medlen är ofta högkoncentrerade och även om de är miljömärkta, med exempelvis Svanen, är de ofta starkt frätande för att disken ska bli ren på den korta disktiden. Detta innebär att de behöver hanteras på rätt sätt när dunkarna med medel ska bytas, för att minska risken för personskador. Det är också viktigt att byta sköljvatten ofta, enligt instruktionerna till maskinen. Byte av dunkar och sköljvatten görs av personalen i verksamheten.