Plast i förskolan
Det är vanligt att man börjar med att fokusera på olika plastprodukter när man ska göra sin omgivning mer kemikaliesmart.
Ämnen i plast
Det har sin naturliga förklaring då många skadliga ämnen används just vid tillverkning av plast. De kan vara där för att exempelvis ge plasten sin form, stabilitet eller brandhärdighet.
Tillsatsämnena kan sedan lämna plasten under hela dess livslängd. Värme och fett kan göra så att plasten läcker mer kemikalier. Plast och varm mat är därför ofta en dålig kombination.
Vinyl och Polyvinylklorid (PVC)
PVC har vinylklorid som byggsten, ett ämne som är klassat som cancerframkallande. PVC är en mycket hård plast och för att kunna göra en mjuk produkt tillsätter man mjukgörare.
Mjuk PVC innehåller tiotals procent mjukgörare och oftast använder man sig av olika slags ftalater. Ftalater kan även finnas i andra sorters plaster men är vanligast i PVC.
Det finns ett stort antal olika ftalater varav några kan störa fertiliteten och ett flertal misstänks vara hormonstörande. Mjukgörarna läcker ut ur produkten under hela dess livslängd (läs mer om ftalater senare i vägledningen).
Exempel på vinylprodukter i förskolan kan vara mjuka plastleksaker, galonöverdrag, plastgolv och engångshandskar. PVC finns också i avloppsrör och andra byggnadsmaterial som ibland används som leksaker på förskolegårdar. Även hård PVC kan innehålla skadliga ämnen och är därför olämplig att ha bland barn.
Undvik PVC i förskolan, så långt det går
Så identifierar du PVC/vinyl:
- Finns det en triangel med en 3:a i eller om det uttryckligen står PVC eller vinyl på varan så vet man säkert.
- Lukta på varan. Ofta, men inte alltid, känner man igen ftalaterna i mjuk vinyl på sin typiska plastiga och stickiga lukt. Föreställ dig lukten när du packar upp en ny badboll!
- Känn på produkten. Gammal och mjuk PVC kan ibland kännas klibbig, eller oljig, på ytan.
Sidan senast uppdaterad: