Monumentet Master Narratives

Bakgrund

Idéen till ett antirasistiskt monument uppkom genom ett initiativ från civilsamhället. Initiativet uppmärksammade bristen på offentligt erkännande av de rasistiska motiven bakom attackerna som ägde rum i Malmö mellan 2003 och 2010. Det antirasistiska monumentet blir ett sätt att befästa samtalen om antirasism och rasism i offentligheten.

Initiativet uppmärksammades av Malmö stads politiska ledning som engagerade sig i frågan och gav kulturförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett antirasistiskt monument. I samverkan med föreningen Antirasistiskt Monument, startad av initiativtagarna, har Malmö Stads kulturförvaltning sedan 2019 drivit projektet Antirasistiskt monument.

Det tredelade projektet består av en serie publika samtal som genomfördes under 2021, en serie tillfälliga offentliga konstverk inom grupputställningen Hela staden är ett monument som genomfördes under 2022 och 2023, samt det permanenta offentliga konstverket Master Narratives som uppförs 2025.

Tilldelning av gestaltningsuppdraget

Under 2023 utlystes gestaltningsuppdraget för den avslutande delen av projektet, det antirasistiska monumentet. Bland över 70 intresseanmälningar valdes tre ut för skissuppdrag, där konstnärerna Susanna Marcus Jablonski och Santiago Mostyn nu tilldelats uppdraget att gestalta Malmö stads antirasistiska monument, Master Narratives.

Master Narratives av Susanna Marcus Jablonski och Santiago Mostyn blir en del av Malmös offentliga konstsamling och kommer uppföras i Jesusparken (Falsterboplan) i stadsdelen Möllevången under andra halvan av 2025.

Ett nytt sätt att arbeta med konstprojekt

Arbetet med Antirasistiskt monument har varit ett nytt sätt för Malmö stad att arbeta med konstprojekt initierat av civilsamhället och kommer ligga till grund för nya metoder för hur konst i det offentliga rummet kan belysa aktuella samhällsfrågor.

Verkets titel

Verkets titel grundar sig i konstnärernas tankar kring monuments potential. De ser en definition av monumentet som ett objekt eller en plats med ett dubbelt ansvar, både mot det förflutna och mot samtiden – ett ansvar som, precis som minnens, oundvikligen förändras över tid.

Verkets titel refererar till begreppet "The Master Narrative”, hur en enskild berättelse eller händelse fått forma och influera vår förståelse av verkligheten. Genom att i sin titel göra begreppet mer pluralistiskt vill konstnärerna betona hur flera parallella berättelser kan forma vår uppfattning.

Ett verk i två delar

Det antirasistiska monumentet består av två delar: en skulptural- och en social del.

I den sociala processen tar konstnärerna utgångspunkt i rädslan som spreds och det bristande erkännandet av den rasistiska ideologi som låg bakom attackerna. Den skulpturala delen av verket är en monumental sten- och bronsskulptur som symboliserar den styrka och de möjligheter som uppstår när vi står i solidaritet med varandra.

Den sociala processen

Den sociala delen föreslår en kollektiv process som markerar det bristande erkännandet av den rasistiska ideologi som låg bakom attackerna som gjorde att en hel generation malmöbor tvingades leva i rädsla med en verklighet som ifrågasattes och undertrycktes.

I en kollektiv minnesprocess, som utvecklas i samarbete med lokala aktörer, får personer möjlighet att skriva ner tankar, känslor och minnen från perioden som kommer att placeras i marken under det skulpturala monumentet. Processen inspireras av kollektiva sorgeprocesser och ritualer, och konstnärerna knyter an till dialogerna som inleddes under den tidigare delen av projektet Antirasistisk Monument; Hela Staden är ett Monument.

Den skulpturala delen

Den skulpturala delen av verket är en monumental sten- och bronsskulptur som materiellt uttrycker den styrka och de möjligheter som uppstår när vi står i solidaritet med varandra. Ett massivt sedimenterat stenblock lyfts upp av en mängd tunna bronsstavar. Den kollektiva styrkan hos de många stavarna gör det tekniskt möjligt att bära stenens enorma massa. Gesten är både enkel och kraftfull: en stor tyngd bärs av många.

Stenens sedimentation skapar en visuell skildring av ett komplext historiskt landskap. Bronsstavarna, som tycks växa ur marken, knyter an till den kollektiva styrkan och solidariteten hos malmöborna i kampen mot rasism. En rund platta av svart diabas under monumentet markerar platsen där skrifter och minnen lagts ner i marken.

Om konstnärerna

Susanna Marcus Jablonski skapar skulpturer, ljudkompositioner och installationer som kombinerar sköra material med funna föremål. Hennes verk undersöker hur material och kroppar bär, består eller sönderfaller, och hur mening tillskrivs den tid och plats de förkroppsligar.

Santiago Mostyn konstnärskap fokuserar på narrativa förvecklingar i sökandet efter nya sätt att förstå plats, både i kulturell och själslig bemärkelse. Santiago har länge intresserat sig för samspelet mellan berättande och det förkroppsligade jaget, med verk som ofta tar form i filmer, utställningar och offentliga installationer.

I gemensamma arbeten fokuserar de på kulturell tillhörighet och politiska historier. Deras verk, ofta skulpturala installationer, hämtar mening från det förflutna och öppnar för nya tolkningar.

Om föreningen Antirasistiskt Monument

Projektet Antirasistiskt monument kom till efter ett initiativ från civilsamhället. Initiativtagarna, Manal Masri, Nicolas Lunabba, Showan Shattak, Daniel Diaz och Robert Nilsson Mohammadi, har därefter startat Föreningen Antirasistiskt Monument.