Antirasistiskt monument
Projektet Antirasistiskt monument placerar samtalet om antirasism i offentligheten. Monumentet ska samla Malmöbor i ett stadsrum som handlar om dem, om deras historia och plats i staden.
Medborgarförslag blir monument
Projektet Antirasistiskt monument kom till efter ett initiativ från civilsamhället.
Initiativet uppmärksammade behovet av att uppföra ett Antirasistiskt monument som skulle kunna fungera som en samlingsplats där Malmöborna kan bearbeta de rasistiska dåden som skedde mellan 2003 och 2010. I uppropet betonade initiativtagarna att fokus bör förflyttas från seriemördaren som individ till det sammanhang som han verkade inom. De pekade på behovet av att adressera och reflektera kring det samhälle och de strukturer som (re)producerar rasistiskt våld.
Tillsammans med initiativtagarna som bildade föreningen Antirasistiskt monument driver nu kulturförvaltningen projektet Antirasistiskt monument för att få till ett permanent verk.
Nytt arbetssätt och nya metoder
Arbetet med Antirasistiskt monument är ett nytt sätt för Malmö stad att arbeta med konstprojekt initierat av civilsamhället och kommer ligga till grund för nya metoder för hur konst i det offentliga rummet kan belysa aktuella samhällsfrågor.
Arkiv S verk På våra gator (2022) består av datumstämplade plaketter som markerar tid och plats av det våld som ägde rum runt om i Malmö mellan åren 2003 – 2010. Foto: Roland Vishkurti
Offentlig konst som gemensam minneskultur
Att röra sig genom en stad innebär inte bara att röra sig mellan fysiska byggnader, utan också att orientera sig genom flera lager av historia som bland annat gestaltas genom stadens offentlig konst.
Vad och vem representeras?
En stads offentliga konst ger en antydan om vilka erfarenheter och berättelser som blir synliggjorda och i förlängningen om vilka erfarenheter som får representera delar av en gemensam historia. Frågan om vad och vem som representeras i det offentliga rummet är högaktuellt, både nationellt och internationellt.
Vilka erfarenheter och livsöden ges hågkomst genom statyer, monument och minnesmärken i det offentliga rummet? Vems historia anses vara viktig i ett samhälle? Idag finns få gestaltade platser i Malmö som behandlar hur rasismen påverkat malmöbor – det offentliga rummet har gestaltats utan vittnesmål och erfarenheter av rasism.
Förutsättningar för samtal
Diskussionen om rasism trängs ofta undan från offentliga sammanhang och istället tvingas samtalen föras på de platser som skapats av de som själva utsatts för rasism. Ett Antirasistiskt monument sätter inte punkt för arbetet mot rasism utan skapar förutsättningar för att föra samtalet i offentligheten. Ett monument kan inbjuda till reflektion, hågkomst och påminnelse samt skapa sammanhang för socialt och pedagogiskt arbete, där erfarenheter av och motstånd mot rasism kan stå i fokus.
Posterbilden för grupputställningen Hela staden är ett monument. Bild: Ikram Abdulkadir
Projekt i tre delar
Projektet Antirasistiskt monument består av tre olika delar:
- en serie publika samtal
- en samling tillfälliga offentliga konstverk
- ett permanent offentligt konstverk
Alla tre delar hör ihop och behöver varandra för att bilda ett Antirasistiskt monument.
Läs vidare: Bakgrunden - ett initiativ från samhället
Idén om ett antirasistiskt monument väcktes i ett medialt upprop år 2019 av initiativtagarna, Showan Shattak, Manal Masri, Daniel Diaz, Nicolas Lunabba och Robert Nilsson Mohammadi – numera Föreningen Antirasistiskt Monument.
Föreningen bildades i syfte att organisera Malmöbornas engagemang och behov av att bearbeta de rasistiska dåden som skedde mellan 2003 och 2010.
Malmöbornas upprop för ett antirasistiskt monument bestod inte enbart av en önskan om att uppföra ett permanent verk, utan signalerade också en tydlig önskan efter djupgående diskussioner om rasism, motstånd mot rasism och skapandet av en gemensam samlingsplats i staden. En plats i Malmö som gestaltar Malmöbors erfarenheter av rasism.
Malmö stads politiska ledning engagerade sig i frågan och nu processleds och finansieras projektet av kulturförvaltningen i Malmö stad.
Utöver initiativtagarna, medverkar även konstnärer och olika intressegrupper i föreningen Antirasistiskt Monument.
Malmö stad och föreningen Antirasistiskt Monument driver tillsammans arbetet framåt för att få till ett permanent verk.
Forskare följer projektet
Forskaren Rebecka Katz Thor har ett pågående flerårigt forskningsprojekt som bland annat innefattar att följa projektet Antirasistiskt monument. I sin forskning närmar hon sig detta projekt utifrån en förståelse av det som ett slags minnesarbete som syftar till att ställa frågor om hågkomst och sörjbarhet.
Processen till ett Antirasistiskt monument i Malmö
Kontakta oss
Anna Wahlstedt
- Titel:
- Utvecklingssekreterare
- E-post:
- anna.wahlstedt@malmo.se
Rena Baledi
- Titel:
- Projektledare
- E-post:
- rena.baledi@malmo.se
Malmö stads kontaktcenter
- E-post:
- malmostad@malmo.se
- Telefon:
- 040-34 10 00
- Telefontider:
- Vardagar 08.00–17.00
Sidan senast uppdaterad: