Katja Pettersson

I en serie samtal med konstnärerna i utställningen Shapeshifters får vi höra mer om deras processer, intresseområden och inspirationskällor. Här träffar vi Konstnären Katja Pettersson som visar de två platsanpassade verken Jord (2017) och Nature/Culture (2020).

Shapeshifters utforskar med konstens hjälp olika idéer om framtiden och hur vi kan förhålla oss till de förändringar som går oss till mötes. Vi står inför en ny tid med utmaningar som kommer att få konsekvenser för alla. Hur tänker du kring detta i förhållande till ditt konstnärskap?

Jordklotet visar på egensinnig kraft, muterar sig, delar dör medan andra blir starkare, som att människans handlande, det destruktiva, är inprogrammerat i arvsmassan. Jordklotet, atmosfären, rymden har sin egen programmering som inte skiljer på ont och gott, natur och kultur, en programmering där varje organism verkar i konstant förändring mot nya levnadssätt. Jorden och dess atmosfär, är, förhåller sig och responderar med eller utan oss.

Ett lergolv som krackelerar under besökarnas fötter och en vågrät gren som roterar i rummet likt hur den skulle gjort flytandes i en vattenvirvel. Förändring och rörelse är ofta en komponent i mitt arbete, förändringen genom materialens nedbrytning/framväxt. Förändring genom att tänja på materials fysiska förutsättningar eller kanske snarare vår förväntan av det, men även genom att alstra kontextuella förflyttningar av material, vill jag skapa en dialog med besökaren som erfar och förstår genom sina tidigare erfarenheter, som tar an där jag slutade min process, med tankar på jordklotets egensinniga kraft och att allt är ett.

Var hämtade du din inspiration från för Jord(2017) samt för Nature/Culture(2020)?

Jag letar alltid efter svar på mina frågeställningar i materialen då min praktik inte är teknik eller materialspecifik. Jag använder det material som speglar min frågeställning och det uttryck jag söker där paletten av material och tekniker rör sig kring det av jorden och människan producerade, det vi kallar natur och kultur. I verket Nature/Cultureåterfinns ett avbarkat träd (det hudlösa organiska), en spå-kula (det andliga), bladguld (ekonomiska system) och en motor (det av människan producerade).

Nature/Cultureiscensätter en dans, en koreografi. Motorn som roterar en avbarkad gren anpassad till måtten i museets rum. Ett naket träd som hänger vågrätt, en dans som vi betraktar, en dans som vi varit med och skapat och som driver vårt rörelsetempo och rörelsemönster runt, runt. Naturen tämd och samtidigt firad. Jag styr naturen och betraktaren och utforskar frågor om vem som styr våra rörelser och val. Arbetet rör sig mot att försöka förstå vägar till vår gemensamma framtid och om gränsen mellan kultur och natur är relevant.

Jordens torka och ofruktbarhet skapad av människan, våra fotspår som en gemensam performance då plattorna brister och ljudet blir påtagligt, ett krackelerat golv där det visuella intrycket ger en förståelse om den tidigare händelsen. Jag återvänder ofta till att besökaren ska göra en egen kroppslig erfarenhet till det jag skapar, för att forma ett gemensamt minne, med mig, med de som erfarit tidigare, de som kommer efter och till det vi kallar natur.

Vad tänker du på när du hör ordet Shapeshifters? Kan du koppla det till ditt konstnärskap?

Människan som blir varulv vid fullmåne eller den gravida gudinnan Metis som förvandlades till en fluga, som Zeus svalde då hon därefter födde deras barn i hans huvud. Berättelsen om människan som är ett med naturen, idén om att människa och djur kan förvandla sig själva genom trolldom eller teknik. Shapeshifter, ett tema som visar på det dubbla i oss. Att ändra form och skepnad, det som förr var en andlig och meditativ förflyttning där dräkter förstärkte narrativet är idag en materiell verklighet. Numer kan vi genom ingrepp fysiskt förvandla oss till katter eller transformers, bli odödliga genom nedfrysning osv. Mitt arbete handlar mycket om att bjuda in till att delta och interagera, där fantasin, kopplingen till naturen, ont och gott, natur och kultur, verkligt och overkligt finns som materiella tystlåtna ingredienser där jag undersöker objektens koreografi tillsammans med besökaren.

Katja Pettersson är född 1972och bor i Stockholm. Hennes verk kan ses på museet fram till den 9 augusti. Verket Nature/Culture(2020) ingår i Konstmuseets samling.