När själen gör ont

Psykisk ohälsa är ett samlande begrepp som omfattar både psykiska besvär och olika diagnostiserbara psykiatriska tillstånd. Det finns fortfarande ett stigma i samhället som drabbar människor som lever med psykisk ohälsa, vilket leder till att många undviker att prata om hur de mår på grund av skamkänslor. En smal norm för vad som betraktas som normalt kan leda till att personer som mår dåligt ses som svaga eller mindre värda.
Stigmat är ofta starkare hos den äldre generationen, vilket kan leda till sämre bemötande och diskriminering i mötet med vården eller bland familj och vänner. Orsaken beror ofta på okunskap och fördomar. Äldre söker i mindre utsträckning hjälp för depression, men mildare former av depression är generellt vanligare i äldre åldersgrupper.
– Ju äldre du blir, desto fler saker är du med om i livet. Du kan ha förlorat partner, familj och vänner, eller fått ett funktionshinder eller en kronisk sjukdom som påverkar din psykiska hälsa. Psykisk ohälsa kan drabba alla, men det som är viktigt är att våga prata om det och söka hjälp om du behöver. Då får du chans att återhämta dig snabbare, säger Marie Grundström.

Känslor av oro, nedstämdhet och hopplöshet är vanliga, men att ha ont i själen kan också yttra sig genom kroppen med spänningar i rygg och nacke, mag­ont eller huvudvärk. Ofta är det lättare att prata om fysiska besvär än psykiska. Förändrade sömnvanor – att vakna på natten och oroa sig eller tvärtom sova för mycket – kan vara tecken på att något inte står rätt till. Även förändringar i aptiten och att du drar dig undan, inte vill umgås med familj och vänner eller göra sådant du tidigare tyckte var trevligt, kan vara varningssignaler.
Om du upplever att du varit nedstämd eller orolig i mer än två veckor och att det påverkar din vardag är det bra att söka hjälp på vårdcentralen eller prata med någon som du har förtroende för. Om du söker hjälp kan du återhämta dig snabbare och må bättre.
– Det är viktigt att våga sätta ord på hur du egentligen mår och hur det känns att ha ont i själen. Det finns en föreställning om att man är svag om man mår dåligt. Men det är tvärtom en styrka att våga söka hjälp och öppna upp, säger Marie.

Om du känner att du inte vill leva längre för att livet är för betungande och jobbigt ska du söka hjälp omedelbart. Män över 85 år är den åldersgrupp som har de högsta självmordstalen i hela befolkningen. Kronisk smärta, svåra sjukdomar och funktionsnedsättningar är vanliga bakomliggande orsaker, och depression är en betydande faktor. Men depression kan ibland vara underdiagnostiserad eller underbehandlad hos äldre män, som kan ha svårare att söka vård eller uttrycka psykiskt lidande.
– Idag pratar man om psykisk ohälsa i skolan, det gjorde man inte förr i tiden. Då var det ”bita ihop” som gällde. Många kan ha odiagnostiserade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD/ADD, autism och språkstörningar som dyslexi. Det kan också finnas en sårbarhet för riskbruk av alkohol, säger Marie.
Vid nedstämdhet är det hjälpsamt att röra på sig och ha en struktur för sin dag. Att gå upp vid samma tid varje dag och äta regelbundet och bra. Det kan vara svårt när man är deprimerad att ta sig för saker, men gör det du orkar med. Ensamhet kan också leda till psykisk ohälsa och sociala relationer är alltid skyddande.
– Om du känner dig ensam kan du behöva ha modet att ta dig ut och våga. Besök en mötesplats, sätt dig på ett café eller gå med i en förening, säger Marie.

Du som står bredvid eller möter en annan människa som mår dåligt – fråga inte bara i förbifarten hur det är, utan ta dig tid att lyssna på svaret.
– Vi tror lätt att vi ska lösa den andres bekymmer, men det kan vi inte och det är inte heller önskvärt för den som är deprimerad att få höra lösningar. Att istället få sätta ord på sina känslor inför någon som lyssnar är mycket värt.

Källor: Suicide Zero, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten.

Behöver du stöd?

• Mind Självmords­linjen: för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har närstående med sådana tankar. Tel: 90101 eller mind.se/chatt.
• Mind Äldrelinjen: för dig som är äldre och ­behöver någon att prata med. Tel: 020-22 22 23.
• Malmö stads anhörigkonsulenter: Stöd till dig som är anhörig. Kontakta Malmö stads kontaktcenter, tel: 040-34 10 00.