Frågor och svar om extremism och återvändande
Våldsbejakande extremism kallas rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Sådana rörelser kan också använda våld för att uppnå sina ideologiska mål. Det finns i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige idag:
- Våldsbejakande islamistisk extremism
- Våldsbejakande höger miljö (vit makt)
- Våldsbejakande vänster miljö (autonom)
Malmö stad samarbetar med polisen, sjukvården, psykiatrin, kriminalvården, trossamfund och civilsamhället för att motverka all typ av våldsbejakande extremism.
Malmö stads arbetar för att motverka våldsbejakande extremism genom tre olika nivåer:
- Nivå 1: Främjande nivå
- Nivå 2: Riskgruppsnivå
- Nivå 3: Individnivå
Den första nivån syftar till att ge barn i skolan, på fritidsplatsen och andra platser, goda förebilder som aktivt arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter. Det kräver att vuxna som arbetar med barn och unga har kunskap om hur man bemöter barn och unga som håller på att bli indragna i grupper som främjar våld och extremism. När det förebyggande arbetet inte räcker till krävs fler insatser, andra nivån vänder sig till så kallade riskgrupper. Det är grupper som kan behöva mer stöd för att inte bli indragna i våldsbejakande extremistiska miljöer. Den tredje nivån riktar sig till individer, där socialtjänsten har ett särskilt uppdrag gentemot barn och unga, men även kan hjälpa vuxna som aktivt söker hjälp.
Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga som är eller riskerar dras in i våldsbejakande extremistmiljöer och som kommer till verksamhetens kännedom. Om ett barn under 18 år far illa har socialtjänsten skyldighet att enligt lag att agera och vid behov vidta tvingande insatser. Andra myndigheter har anmälningsskyldighet gentemot socialtjänsten om det kommer till deras kännedom att barn riskerar att fara illa.
Socialtjänsten i Malmö erbjuder även stöd och rådgivning till vuxna, anhöriga och yrkesverksamma som söker hjälp. Socialtjänsten kan också hjälpa till när personer är utsatta för allvarliga hot. Vilket typ av stöd personer får avgörs genom en individuell bedömning av socialtjänsten. I arbetet samverkar Malmö stad med andra verksamma i staden, bland annat sker en samverkan med ett antal föreningar och studieförbund genom kursen Mammakraft, som är en våldsbejakande extremismförebyggande kurs för mammor som är oroliga för sina barn i frågor gällande kriminalitet, radikalisering eller droger. Tvingande insatser i samband med exempelvis ett begånget brott ansvarar polisen för och då är personen i fråga föremål för rättsväsendet.
Malmö stads stödtelefon (040-34 05 50) för frågor som rör våldsbejakande extremism har skapat en väg in till socialtjänsten för Malmös medborgare, anhöriga, samverkansparter och yrkesverksamma inom kommunen.
Malmö stad har en stödtelefon vid oro för våldsbejakande extremism för närstående och yrkesverksamma (040-34 05 50). Till stödtelefonen kan alla som är oroliga för att någon i ens närhet kan befinna sig i riskzon att dras in, eller redan befinner sig i våldsbejakande extremistmiljöer ringa. Socialtjänsten kan erbjuda samtal och stöd via olika verksamheter beroende på individuella bedömningar. Vid behov bjuds den som ringt in till ett möte tillsammans med andra personer och/eller myndigheter som kan bidra till att analysera oron kring individen det gäller. Gäller det barn görs en orosanmälan.
Forskning visar att vänner och familjer har en stor chans att kunna påverka och förhindra att personer ansluter sig till våldsbejakande extremistmiljöer.
Malmö stads reguljära verksamheter är beredda att hantera återvändare som hänvisas till eller kommer till kommunen. Det finns bra nätverk för samordning där bland andra polisen, Region Skåne, psykiatrin, kriminalvården, skolhälsovården och socialtjänsten ingår.
Ansvaret för vuxna personer som återvänder till Malmö från extremistiska våldsbejakande grupper ligger på polis, säkerhetspolis och rättsväsendet medan kommunen har ett ansvar att stödja personer som vill lämna destruktiva miljöer. Det är Säkerhetspolisens som gör säkerhetsbedömningar kring de individer som återvänder och avgör om personer utgör ett hot eller inte. Malmö stad har ett gott samarbete med polisen och får tillgång till den information polisen kan dela och som är nödvändig för andra myndigheters uppdrag. Säkerhetspolisen gör orosanmälningar till socialtjänsten om det handlar om barn.
På Center mot våldsbejakande extremism hemsida finns ytterligare information kring olika samhällsaktörers ansvar kopplat till återvändande barn och vuxna från tidigare IS kontrollerade områden.
Sidan senast uppdaterad: