Checklistan ska helst användas tidigt i en process med frågor som direkt eller indirekt rör barn och unga. Den kan till exempel användas i samband med att nya planer, budgetar, projekt eller program tas fram. Frågorna vid varje steg är tänkta att besvaras innan du startar processen.

Fem enkla steg

1. Förbered dig för barnets perspektiv

Hur kan du/ni som arbetsgrupp vara lyhörda för barnets perspektiv i processen?

• Barn är experter på att vara barn. De har egna perspektiv, erfarenheter och tankar som är värdefulla för, men ofta skiljer sig från, tjänstepersoners.
• Det finns en risk att påverka barn med egna åsikter. Var därför lyhörd och minimera din egen påverkan på barnets berättelse.
• Tänk på att resultaten inte gäller för alla barn och unga, men de ger en bild av hur verkligheten för barn och unga kan se ut.

2. Formulera syfte och mål

Varför genomförs processen och vad kommer barnens tankar att användas till?

• I en dialogprocess behövs tydlighet kring syftet, både för dig själv och deltagarna. Tänk igenom behovet ordentligt - definiera vad du vill ha input till. Det är bra att upprepa syftet ofta för målgruppen.
• Tydliggör också vad barnen kan få ut av att vara med. Fråga dem i början vad de tycker är viktigt och låt svaren influera processen om möjligt.

3. Bjud in barn och unga

Vilka behöver delta för att få en så bred representation som möjligt?

• Barn och unga är förstås individer med olika åsikter och tankar. Eftersträva bredd bland deltagarna och inkludera barn i olika åldrar efter deras förutsättningar. Eller rikta din process mot en specifik grupp som är särskilt berörda, beroende på ditt syfte.
• Du kan nå barn och unga via någon som redan har kontakt, till exempel skolor eller föreningar. Ha god framförhållning när du bjuder in. I många skolor planeras aktiviteter långt i förväg. Information till barn ska vara tydlig och enkel.

4. Genomför mötet/mötena

Vad behövs för att skapa ett tryggt, inspirerande forum för dialog?

• Vid genomförandet, tänk igenom mötet och lägg in moment av att bygga förtroende och lära känna varandra, gärna lekfullt. Var nyfiken på vilka de är.
• Eftersträva att arbeta i små grupper, fyra till åtta personer.
• Ha inte för stor spridning i ålder i de enskilda mötena/aktiviteterna.
• Olika uttryckssätt ska vara möjliga, vissa kommunicerar helst genom skrift, andra genom tal eller att rita.
• Välj en plats för mötet som är trygg för barnen. Bjud gärna på festlig fika eller hitta annat sätt att göra tillfället speciellt.

5. Slutför och följ upp

Hur kommer processen att återkopplas och följas upp?

• Synliggör barnens roll och ta hand om förtroendet, se till att tacka barnen för deras hjälp. Berätta hur deras material kommer att användas och var tydlig med att kommunicera tidsperspektivet på hur deras input kommer att användas. Återkoppla efter några månader hur deras input använts.
• När du bearbetar materialet, försök tolka barnens tankar utan att förvränga dem. Gör en analys av materialet som kan förstås av vuxenvärlden. Ha även med direkta citat från barnen.

Hur checklistan tagits fram

Checklistan har tagits fram i projektet ”LuMa Youth for Change” som finansieras av Internationellt Center för Lokal Demokrati, ICLD. Projektets mål är att öka kommunens kapacitet att involvera unga i stadens klimat- och miljöarbete.

Checklistan har till stor del inspirerats av Barnombudsmannens webbaserade metodstöd Unga Direkt. Malmö stad har förenklat och anpassat stegen i checklistan så att de passar dialogprocesser med unga i åldern 13–18 år.