Kort om Grönt elevråd

20 elever i åk 7-8 från fyra skolor deltog i processen. Vi bjöd in samtliga skolor i Malmö som har ett högstadium, för att få en bredd i deltagandet. Eleverna jobbade med miljö- och klimattemat vid flera tillfällen under ledning av en processledare. De utforskade och diskuterade miljöfrågor och funderade över sina visioner för Malmös framtid.

Eleverna träffade också tjänstepersoner i en digital workshop för ömsesidigt utbyte. Deras arbete mynnade ut i en skriftlig översikt över deras visioner och idéer, samt en film på samma tema, som bland annat använts i framtagandet av ett nytt miljöprogram för Malmö.

Röst från en av eleverna i Grönt elevråd:

Det är värdefullt för att jag har kunnat hjälpa klimatet och min röst har blivit hörd.

Varför metoden är bra

• En tydlig och lättillgänglig kanal för tjänstepersoner som har nytta av ungas perspektiv på sitt arbetsområde.
• En möjlighet för eleverna att påverka och samtidigt få större förståelse för hur kommunen arbetar.
• Ett konkret sätt för skolor att samarbeta med det omgivande samhället och få nya tankar till sitt eget hållbarhetsarbete.
• Resulterar i en sammanställning av tankar från unga som kan användas som underlag i olika planerings/beslutsprocesser.
• Genom att gå via skolors elevråd, snarare än till exempel föreningar eller särskilt intresserade, har processen stor legitimitet.

Tänk på detta när du använder metoden

• Ha ett konkret mål med processen från början så att elevernas tankar verkligen används.
• Försök ha god framförhållning för att lyckas tajma skolornas möjlighet till samarbete med processer i staden där ungas input behövs.
• Eftersträva bredd i gruppen, dvs elever med olika bakgrund och intressen.
• Metoden går att genomföra i större eller mindre skala beroende på tillgängliga resurser.