Så länge det har funnits en stad har det funnits vakter och andra befattningar som kontrollerat ordningen. I äldre tider återfinns handlingar rörande polisiär verksamhet i Rådhusrättens och magistratens arkiv. 

Polisväsendet finns dokumenterat sedan 1859 genom det äldsta polisvaktkontorets dagjournaler. Det första vaktkontoret inrättades redan 1842 och kom att verka fram till 1874 när staden fick en ny polisorganisation. Det är först med omorganisationen av polisen 1874 som mer sammanhängande polisarkiv finns att tillgå. 

Kriminalpolisen, först kallad detektivpolisen, ägnade sig främst åt att utreda misstänkta brott. Men de hade även utredande ansvar för bevakning av utländska medborgare.

Utöver denna kontinuerliga verksamhet förekom arbetsuppgifter som speglar tidens gång. Register över lösaktiga kvinnor ingick som del av syfilisbekämpningen fram till 1902. Från 1935 finns handlingar i en så kallad "tattarutredning" som speglar värderingar från 1930-talet. Från andra världskriget finns handlingar som rör mottagande av danska judar efter dramatiken i november 1943. Det finns även handlingar från flykting-mottagandet vid krigsslutet 1945, bland annat. från räddningsaktionen med de så kallade vita bussarna.

Poliskammaren utgjorde ett ledningsorgan och handlade främst administrativa ärenden. Inkommande klagomål från allmänheten sköttes oftast av poliskammaren ibland i samarbete med centralpolisen eller kriminalpolisen.

Poliskammaren stod även för rapporter och statistik till främst länsstyrelsen. De mest efterfrågade handlingarna i Poliskammarens arkiv är "utvandrarlistorna", en svit från 1874-1939 som berör emigration till främst USA. Uppgifterna har tillförts databasen Emigranten Populär.

Centralpolisen, ordningspolisen, polisvaktdistrikten och senare trafikpolisavdelningen fokuserade på tillståndsärenden, tillsynsärenden, upprätthållande av ordning och trafikbrott. Centralpolisen arbetade nära poliskammaren och handlade tillstånds- och tillsynsärenden och förde flera spännande register, bland annat över utskänkningsställen.

Polisvaktdistriktens minnesböcker kan vara spännande dagsskildringar om livet i de kvarter som patrullerats. Polisdomstolen dömde i lättare brottmål.

År 1965 förstatligades polisväsendet i Sverige och Polismyndigheten i Malmö bildades. Distriktet omfattade förutom Malmö, även Vellinge, Svedala och Lomma. Alla uppdrag som fanns vid tidigare uppdelade myndigheter sammanfördes nu till en enda myndighet.

Samma slags handlingar som fanns i föregångarnas arkiv är för denna period samlad till endast en arkivbildare.

• Centralpolisen i Malmö
• Direktionen för åklagarväsendet i Malmö
• Kriminalpolisen i Malmö
• Malmö detektivförening
• Malmö poliskollegium
• Ordningspolisintendenten i Malmö
• Polisdomstolen i Malmö
• Poliskammaren i Malmö
• Poliskårens i Malmö pensions-, änke- och pupillkassa
• Polismästare L Adlers donationsfond
• Polisnämnden i Malmö
• Polisvaktdistriktet I i Malmö
• Polisvaktdistriktet II i Malmö
• Polisvaktdistriktet III i Malmö
• Polisvaktdistriktet IV i Malmö
• Polisvaktdistriktet V i Malmö
• Trafikpolisavdelningen i Malmö
• Äldsta polisvaktkontoret i Malmö