Temperatur i bostäder

Fastighetsägarens ansvar att människor inte fryser

Det är du som är fastighetsägare som har ansvar att arbeta förebyggande för att undvika miljö- och hälsoproblem i din fastighet.

Om en boende eller en hyresgäst klagar på låg temperatur eller luftdrag i sin bostad ska du som fastighetsägare kunna visa att kraven i miljöbalken uppfylls.

Många Malmöbor kontaktar miljöförvaltningen och kommunen för frågor kring temperatur i sina lägenheter och bostäder. En del upplever drag och kyla vintertid. Miljöförvaltningen ger dem då information om de krav som finns i miljöbalken utifrån Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur.

I korthet är kraven i miljöbalken att bostaden ska ha betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar, samt att bostaden ska hållas tillfredsställande uppvärmd.

Om temperaturen underskrider 20 grader behövs eventuella åtgärder

Om lufttemperaturen är under 20°C och golvtemperaturen under 16°C, kan miljöförvaltningen göra bedömningen att en utredning behöver göras i fastigheten eller i lägenheten.

Om Folkhälsomyndighetens allmänna råd inte uppfylls, kan vi göra mätningar av inomhustemperaturen. Det räcker med att det endast finns en risk för människors hälsa för att ställa krav på en utförlig utredning eller åtgärd. Ingen behöver ha blivit sjuk eller fått medicinska besvär för att det ska vara fråga om olägenhet för människors hälsa. Ett inomhusklimat som är, eller upplevs, dragigt ger direkta eller indirekta effekter på hälsan. Fönster som inte går att öppna respektive eller stänga eller fönster som saknar tätningslister riskerar att generera drag.

Temperaturer - indikerande värden för fortsatt utredning

• Lufttemperatur under 20 °C eller under 22 °C för känsliga grupper.
• Lufttemperatur över 24 °C höst, vinter och vår eller över 26 °C under sommaren.
• Golvtemperatur under 16 °C eller under 18 °C för känsliga grupper.

Riktvärden för inomhustemperaturer

• Lägsta operativa temperatur 18 °C (20 °C för känsliga grupper).
• Lägsta yttemperatur på golv 16 °C (18 °C för känsliga grupper).
• Luftens högsta medelhastighet 0,15 m/s vid drag.
• Högsta operativa temperatur 24 °C under höst, vinter och vår.
• Högsta lufttemperatur 26 °C under sommar (riktvärdet kan överskridas delar av dagen, men ej nattetid. För känsliga grupper gäller riktvärdet under hela dagen).
  

Förklaring av begreppen

Lufttemperatur

Temperaturmätningar som görs med vanlig mätutrustning som digital eller analog termometer motsvarar ett indikerande värde. Indikerar mätningen att det kan vara för låg eller för hög temperatur bör vidare utredning av inomhustemperaturen utföras.

Operativ temperatur

Operativ temperatur kan mätas med en glob- eller kubtermometer, och tar hänsyn till både till lufttemperaturen och temperaturen på omgivande ytor som fönster och väggar. Kalla ytor stjäl värme från människor, vilket innebär att man kan uppleva det som kallt och dragigt trots att lufttemperaturen är normal. Operativ temperatur speglar därför hur kroppen upplever temperaturen. Operativ temperatur är medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor.

Det termiska klimatet

Benämning på de faktorer som påverkar människans värmeutbyte med omgivningen. Den beror på lufttemperaturen, ytors temperatur, luftrörelse, temperaturskillnader mellan olika höjder i rummet. Vid kontroll av olägenhet görs en samlad bedömning av utrymmets termiska klimat.

Känsliga grupper

Temperaturen ska vara anpassad till människor som har behov av en varmare temperatur inomhus. För känsliga personer gäller att temperaturen bör vara minst två grader högre. Exempel på känsliga personer är spädbarn, äldre, funktionshindrade, reumatiker och människor med låg ämnesomsättning.

Påverkan av kyla

Sjukdomar

En rad studier har visat på samband mellan låg temperatur och olika sjukdomar. Framförallt gäller detta hjärt- och kärlsjukdomar och lungrelaterade sjukdomar. Den eventuella orsakskedjan är oklar, men kyla kan påverka viktiga fysiologiska variabler som till exempel blodtryck och blodproppsbildning. Reumatism och vissa muskelsjukdomar kan ge ökade besvär vid nedkylning.

Förhöjd dödlighet

Flera studier visar ett samband mellan dödlighet under årets kalla månader (så kallad förhöjd vintermortalitet) och inomhusklimat. De direkta dödsorsakerna är framförallt hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke och förklarar upp till 50–70 procent av den förhöjda mortaliteten.

Huvuddelen av hjärt-kärlrelaterade dödsfall inträffar bland personer över 65 år. Lungrelaterade sjukdomar beräknas stå för ungefär hälften av de återstående fallen. En ökning av dödligheten syns i statistiken med några dagars fördröjning efter kalla dagar. Mycket tyder på att temperaturen på något sätt orsakar förhöjd vintermortalitet, på grund av denna grupps brist på förmågan att producera, behålla och reglera värme.

En rad vanliga sjukdomar, funktionshinder och medicineringar kan också leda till en försämrad förmåga att producera, behålla och på ett normalt sätt reglera kroppsvärmen. Förmågan att producera värme minskar vid till exempel ämnesomsättningssjukdomar, undernäring samt vid intag av neuroleptika och ångestdämpande medicin. Förmågan till temperaturreglering kan även minska vid till exempel Parkinsons sjukdom.