Vad säger lagen?
Inom alla offentliga organisationer är kommunikationsarbetet en lagstyrd verksamhet.
Malmö stad befinner sig i det lagrummet. De olika lagarna beskriver våra skyldigheter att kommunicera, både internt och externt. Vissa av lagarna är grundlagar som i många fall väger tyngre än andra lagar, som exempelvis arbetsmiljölagstiftningen. Lagarna beskriver också medborgarens rättighet till insyn i allt vårt arbete. Alltså är öppenhet och tydlighet i grunden lagstyrda arbetssätt.
De viktigaste lagarna som gäller informationsfrågorna är:
- Sekretesslagen
- Kommunallagen
- Offentlighetsprincipen
- Yttrandefrihet och meddelarfrihet
- Förvaltningslagen
- Marknadsföringslagen
- PUL, Personuppgiftslagen
- Arbetsmiljölagen
- Upphovsrättslagen
Sekretesslagen
Sekretesslagen anger vilka uppgifter som är sekretessbelagda. Det gäller till exempel sådant som ska skydda enskilda människor inom socialtjänsten.
Alla uppgifter om en persons sjukdom, sinnesbeskaffenhet, familjeförhållanden, arbetsförmåga, ekonomiska och sociala förhållanden är sådant som lagen kallar hälsotillstånd eller personliga förhållanden. Sekretess innebär att sådana uppgifter inte får föras vidare till vem som helst. Sekretessreglerna gäller oavsett om du är anställd eller enbart har ett uppdrag. Sekretessreglerna gäller oavsett om ett sekretessbevis/sekretessavtal har undertecknats eller ej.
Kommunallagen
Kommunallagen beskriver vår skyldighet att informera medborgaren om vår verksamhet. Här är några exempel på paragrafer:
1 kap 4 § Medlemskap: Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom eller är taxerad till kommunalskatt där.
5 kap Fullmäktige 34 § Folkomröstning: Fullmäktige kan besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige ska handlägga ska inhämtas synpunkter från medlemmar i kommunen. Det kan ske genom folkomröstning eller opinionsundersökning eller något liknande förfarande.
5 kap 38 § Offentlighet: Fullmäktiges sammanträden är offentliga. Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska h.llas inom stängda dörrar.
5 kap 57 58 § KF protokoll, 62 § protokolltillkännagivande: Senast andra dagen efter att protokollet justerats ska justeringen tillkännages på anslagstavlan.
6 kap Styrelser och övriga nämnder. 30 § protokoll, 31 § delgivning.
10 kap Laglighetsprövning 1 § Rätt att överklaga: Varje medlem av en kommun har rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad genom att överklaga dem hos länsrätten.
4 § Former för överklagande: Ett beslut överklagas skriftligt. I sina klagom. l ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som han stöder sitt överklagande på.
Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen innebär att alla myndigheter – kommuner, landsting och statliga organ – är skyldiga att utan dröjsmål lämna ut allmänna handlingar till den som begär det, såvida inte handlingarna omfattas av sekretess. Varje medborgare har alltså rätt att söka, läsa, skriva av och diskutera allmänna handlingar. Offentlighetsprincipen är fastslagen i tryckfrihetsförordningen, som är en av Sveriges grundlagar. En handling är allmän om den är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Med inkommen menas att myndigheten har fått handlingen via post, via e-post eller på annat vis. Med upprättad menas att handlingen är färdigställd eller expedierad, till exempel har beslutats av ett politiskt organ eller skickats till annan myndighet, enskild person eller massmedier. En myndighet kan vägra att lämna ut en allmän handling om det finns stöd för detta i sekretesslagen. Det finns heller ingen skyldighet att lämna ut handlingar som ännu inte är allmänna.
Yttrandefrihet och meddelarfrihet
Yttrandefriheten, som regleras i regeringsformen, innebär att varje medborgare gentemot det allmänna ska kunna förmedla information och uttrycka sina tankar, åsikter och känslor, i tal, skrift, bild eller på annat sätt. Reglerna om meddelarfrihet kompletterar yttrandefriheten och innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet muntligen får lämna uppgifter till massmedier, i syfte att de ska publiceras. Denna rättighet gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda handlingar. Meddelarfriheten kompletteras med förbud att forska efter källa. Det innebär att arbetsgivaren inte får undersöka de anställdas kontakter med massmedier. Det finns också ett förbud mot att röja källa, som innebär att massmedierna inte får avslöja källan om denna vill vara anonym. Även dessa bestämmelser regleras i tryckfrihetsförordningen.
Förvaltningslagen
Förvaltningslagen reglerar bland annat myndigheters handläggning av ärenden och deras skyldighet att ge service till medborgarna. Lagen innebär bland annat att varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndigheternas verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndigheternas verksamhet. Frågor ska besvaras så snart som möjligt. Myndigheter ska också vara tillgängliga för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Finns särskilda besöks- eller telefontider ska allmänheten informeras om dessa på ett lämpligt sätt. I Förvaltningslagen anges också att, ärenden som omfattar enskilda ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt, utan att rättssäkerheten eftersätts.
PUL, Personuppgiftslagen
Syftet med Personuppgiftslagen är att värna om den personliga integriteten i IT-samhället. PUL förbjuder att namn och andra personuppgifter – såväl texter som fotografier – offentliggörs på internet, såvida inte berörda personer gett sitt uttryckliga samtycke, skriftligt eller muntligt.
Undantag görs för namnuppgifter som uteslutande publiceras för litterära, konstnärliga eller journalistiska ändamål. Så kallad "harmlös information" får också publiceras på internet utan den registrerades samtycke. Vad som räknas som harmlös information bedöms från fall till fall. Utgångspunkten för bedömningen bör vara om den enskilde kan uppleva publiceringen som kränkande.
Informationsplikt gäller vid all behandling av personuppgifter, oavsett om det krävs samtycke från personen i fråga eller inte. Den som registrerar en personuppgift måste alltså informera den berörda personen om detta. Sveriges grundlagar – tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – är överordnade PUL. Det innebär att bestämmelserna i PUL inte gäller om de skulle strida mot en myndighets skyldighet att lämna ut allmänna handlingar, i enlighet med offentlighetsprincipen. Detta gäller dock inte om handlingarna omfattas av sekretess.
Marknadsföringslagen
Marknadsföringslagen gäller för marknadsföring av varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter som exempelvis aktier och krediter. Reklamen ska följa god marknadsföringssed, vilket betyder att den måste följa vissa regler för att skydda oss som konsumenter. Säljaren ska lämna sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt.
Sidan senast uppdaterad: