Malmö stad

Ogräs/Oglas

Skulpturen Elma Danielsson agiterar på sin plats omgiven av grönska i Rörsjöparken.

Foto: Helene Toresdotter.

Konstnär: Meriç Algün

År: 2025

Material: Återbrukat glas

Plats: Kulturhyllan, Hyllie Boulevard 21

Beställare: Malmö konst

Curator: Emma Reichert

Konstprojektledning: Emma Reichert

Om projektet

Ogräs är växter som växer där de inte är önskvärda. Men trots att ogräs är oönskat spelar det en viktig roll för ett ekosystem i balans. I sin konstnärliga gestaltning för Kulturhyllan lyfter konstnären Meriç Algün frågor om vad som ges utrymme att växa och ta plats – både i naturen och i samhället.

Skapat av återbrukat glas

Konstverket Ogräs/Oglas består av 43 handblåsta objekt i återbrukat glas och är framtaget i samarbete med Simon Klenell och Rasmus Nossbring från Sthlm glas. Verket är placerat i taket över den atriumtrappa som leder upp till Kulturfyrens tre verksamheter i Hyllie: Dawit Isaak-biblioteket med fokus på yttrandefrihet samt Work in Progress och Hylliebiblioteket som har fokus på unga.

Verkets skira och bräckliga former föreställer fröer, rötter, blad och blommor från olika ogräsarter och speglar den biologiska mångfaldens sköra tillstånd. Det återvunna glaset, med sin låga status, kan ses som glasets motsvarighet till ogräs – något som värderas lågt, men som har en stor inneboende kraft. Här lyfts hållbarhet och återvinning fram och påminner om värdet i det vi ofta ser som oönskat.

"Jag ser ogräset som en stark symbol för det som samhället försöker rensa bort, men som ändå fortsätter att växa. Det är både en ekologisk och social metafor, kopplad till frågor om makt, marginalisering och överlevnad. Jag ville använda ogräs som ett sätt att tala om det som hamnar utanför men som ändå är livsnödvändigt."
Meriç Algün

Om Processen

I det konstnärliga gestaltningsuppdraget för Kulturhyllan ingick det för konstnären att bjuda in en grupp unga vuxna att ta del av den konstnärliga processen genom en serie workshops.

Med ogräs som tema och utgångspunkt mötte deltagarna experter inom olika områden för att få nya perspektiv på frågor om tillhörighet, återbruk och klimatfrågor. Målsättningen var att ge en inblick i vad det kan innebära att arbeta som konstnär och ge unga möjlighet att följa arbetet med att ta fram ett nytt konstverk, skapat för ett specifikt sammanhang.

Den första workshopen ägde rum på Dawit Isaak-biblioteket och introducerade projektets konceptuella ramverk och kopplingen mellan ogräs, migration, tillhörighet och hem.

Meriç Algün höll en presentation om sin konstnärliga praktik och författaren och projektledaren Jude Chukwuma Dibia berättade om fristadsprogrammet som erbjuder förföljda och/eller censurerade kulturabetare en fristad i Malmö och om Dawit Isaak-bibliotekets arbete med förbjuden kultur.

Den andra workshopen ägde rum i Hyllie i ett grönområde i närheten av Kulturhyllan. Här delade botanisten och landskapsvårdaren Jakob Sandberg från Fredriksdals museer och trädgårdar med sig av sin kunskap om hotade åkerogräs, och deltagarna fick plantera frön för att stödja bevarandet av dessa ogräsarter.

Tillsammans med experten på vilda ätbara växter Agata Bielska fick deltagarna smaka på vilda växter som fanns på platsen och lära sig mer om växternas användningsområden.

Den tredje workshopen ägde rum på Kyrkbygård i Halland, där agroforestrypionjären Jesper Sandström driver ett regenerativt jordbruk. Här fick deltagarna en introduktion till hur jorden kan brukas mer hållbart genom olika typer av samplanteringar och med hjälp av betande djur.

Deltagarna fick laga mat med gårdens råvaror och lära sig mer om hållbara metoder för matproduktion, för en djupare förståelse för ekologiska samband och kretsloppstänkande. Deltagarna fick också hjälpa till att plantera 50 träd och flytta kor och höns till nya beten.

Den sista workshopen ägde rum på STHLM Glas i Gustavsberg tillsammans med glaskonstnärerna Simon Klenell, Rasmus Nossbring och Ingalena Klenell.

Här fick deltagarna experimentera med återbrukat glas i olika tekniker och följa konstnärens process med att formulerade konstverkets slutliga utformning tillsammans med STHLM glas.

Om konstnären

Meriç Algün är född 1983 i Istanbul och bosatt i Stockholm. I sitt konstnärskap utgår hon ofta från frågor om identitet i förhållande till begär, byråkrati, gränser och kulturer, språk och översättningar. Hon har till exempel utforskat rollen som styvmor, biblioteksböcker som aldrig har blivit utlånade och alla ord som är gemensamma på svenska och turkiska.

Algün är utbildad vid Kungliga konsthögskolan och Sabancı University i Istanbul. Hon är internationellt verksam och har bland annat ställt ut på biennalerna i Venedig, Istanbul och i Sydney men också i Sverige på bland annat Malmö konsthall, Malmö konstmuseum, Lunds konsthall och Moderna museet.

Porträttbild av Meriç Algün som står i grön skjorta framför en konstinstallation. Installationen är en vit vägg i ett ljust rum med citat skrivna i kursiv text.

Konstnären Meriç Algün. Foto: Jean-Baptiste Béranger.

Sidan senast uppdaterad:

sv