Sluta skjut

Gruppvåldsintervention (GVI) är en strategi för att minska och förebygga dödligt samt grovt våld bland kriminella grupper.

Innehåll på den här sidan

Bakgrund
Om GVI
Metod
Detta ska GVI leda till

Viktiga länkar och telefonnummer:
Hoppa av
Tipsa polisen

Frågor och svar

Tillsammans för ett tryggt Malmö

Sluta skjut är ett samarbete mellan polisen, kriminalvården, Malmö stad och engagerade medborgare för att minska skjutningar och andra grova vålddsbrott.

Strategin bygger på en beprövad amerikansk modell, GVI (gruppvåldsintervention), som visat goda resultat i våldsutsatta städer i USA. Det handlar inte bara om nya arbetsmetoder. Det nya i strategin handlar mer om ett välkoordinerat samarbete, ett bättre nyttjande av existerande resurser och sättet arbetet kommuniceras ut till grupper och deltagare.

Ingen medborgare, organisationer i civilsamhället, politiker, polis eller annan myndighet, vill att grov våldsbrottslighet och skjutningar ska förekomma. Inte ens de som skjuter vill att det grova våldet ska fortsätta. Därför gör vi nu en gemensam kraftansträngning för att detta komplicerade problem ska få en logisk lösning som inte är så enkel som den låter: sluta skjut.

Om GVI

Även om lösningen låter enkel så kan det vara svårt att vara den som lägger ifrån sig vapnet först, även om personen kanske vill. GVI:s strategier är utformade för att underlätta för de som är inblandade i skjutningar att upphöra med dem. Det finns många faktorer att ta hänsyn till och alla inblandade parter vet att förberedelserna är extremt viktiga.

Gruppvåldsintervention är en strategi som utvecklats för att minska skjutningar, sprängningar och grovt våld bland kriminella grupperingar. Några huvudpunkter i strategin är:

  • Fokuserade insatser enligt principen: första gruppen eller grupprna som gör något ses som den mest våldsamma gruppen. Ökade och fokuserade insatser och kontroller sätts in mot hela gruppen direkt. Ingen ska vilja vara den första gruppen som gör något.
  • Polisen samarbetar med flera andra myndigheter som kan fokusera på individerna i den mest våldsamma gruppen. Dessa är till exempel Skatteverket, Tullverket och miljöförvaltningen.
  • Ett tydligt ställningstagande från medborgare till gruppmedlemmar: vi ser dig (gruppmedlemmen) som en viktig del av samhället. Våldet måste upphöra, du är bättre än det här. De som framför detta budskap kan vara respekterade medborgare eller andra som passar.
  • Hjälp som både moralisk och praktisk skyldighet. Vi vill inte att någon ska döda och vi vill inte att någon ska dö. När det kommer till gruppvåld kan samma person snabbt skifta från förövare till offer. Vi ska göra allt för att stävja våldet, både snabba insatser i form av konsekvenser för den grupp som gör något först. Men också erbjuda skydd och en väg ut.

Detta ska GVI leda till

  • Färre fall av dödligt och grovt våld utfört av kriminella grupper.
  • Ökad upplevd trygghet i samhället.
  • Ett minskat behov av polisens resurser för utredning av dödligt och grovt våld.
  • Ett minskat behov av sjukvårdens och samhällets övriga resurser för hantering av dödligt och grovt våld.

Tidigare GVI-resultat

Boston
63%
färre mord bland ungdomar

New Orleans

32%

minskning av mord bland gruppmedlemmar

Stockon

42%

färre dödliga skjutningar

Cincinnati

41%

sänkning av gruppinvolverade mord

Interventioner

En del av GVI är ett så kallat call-in. Ett call-in är ett informationsmöte med utvalda gruppmedlemmar där budskapet förmedlas från de aktörer som gemensamt jobbar med strategin, det vill säga, polis, socialtjänst, kriminalvård och representanter från samhället som vi vet att grupperna respekterar och lyssnar på. Bland annat en mamma som förlorat sin son och personal från akutmottagningen på UMAS. Under ett call-in finns också en publik på plats som består av representanter från civilsamhället.

En annan intervention är custom notification, ett individuellt samtal som genomförs av polis och socialtjänst där samma budskap och erbjudande av hjälp lämnas.

Syftet med ett call-in och custom notification är att informera medlemmarna om de konsekvenser som drabbar hela gruppen om en individ skjuter eller begår andra grova våldsbrott. Att etablera ett tydligt budskap från alla delar av samhället att våld inte är accepterat, erbjuda en väg ut från ett liv i våld med hedern i behåll och där stöd finns för den som vill hitta en hederlig väg in i samhället igen. De som deltar i en call-in ska sedan sprida budskapet vidare.

De som kallas till ett call-in är individer som redan är i kontakt med kriminalvården som en del av deras villkorliga frigivning eller skyddstillsyn. Gällande custom notification behöver individerna inte vara aktuella inom kriminalvården.

Viktiga länkar och telefonnummer

Hoppa av från kriminalitet

Konsultationsteamet i Malmö stad har hjälpt många som vill bort från ett liv i våld och kriminalitet. Kontakta dem om du vill hoppa av men inte vet hur:

040-34 39 99
0733-90 89 42

konsultationsteamet@malmo.se

Tipsa polisen

Hjälp polisen att hindra skjutningar.

Tips kan lämnas dygnet runt på: 114 14.
Ringer du från utlandet: +46 77 114 14 00.

Eller använd polisens kontaktformulär

Frågor och svar

Om att minska skjutningar, sprängningar och annat grovt våld mellan kriminella grupper i Malmö. Strategin vi använder oss av kallas för gruppvåldsintervention (GVI).

GVI går ut på att avskräcka våldsdrivande kriminella grupper från att begå grova våldsbrott. Om en individ i en specifik grupp skjuter, spränger eller begår andra grova våldsbrott får hela den gruppen fullt fokus från till exempel Polisen, Tullen och Kronofogden. För de som vill bryta våldsspiralen och hoppa av det kriminella livet erbjuds stöd.

I strategin ingår att i förväg tydligt kommunicera med våldsdrivande grupper så att de är medvetna om det fokus som riktas mot dem som grupp – inte bara den enskilde individen – om någon begår ett grovt våldsbrott. Detta budskap får grupperna innan sanktioner görs för att de ska ha en möjlighet att välja bort våldshandlingarna.

Det som skiljer sig är följande:

  • Strategin utgår från en noggrann kartläggning av individer och grupper som är involverade i konflikter och utövar grovt våld. Utifrån dessa kartläggningar riktas åtgärder mot hela gruppen och inte bara den enskilda individen.
  • Det tydliga målet – att minska det dödliga och grova våldet – gör arbetet mer fokuserat och underlättar när det behövs tas snabba beslut mellan medverkande myndigheter. Förenklat kan vi säga att tidigare har de inblandade myndigheterna ofta haft samma mål men olika strategier för att nå dit, och att dessa strategier inte alltid har synkat med varandra. I och med Sluta skjut har vi en gemensam strategi (GVI) där vi använder våra olika medel och verktyg för att nå målet att minska skjutningarna i Malmö.
  • Inom Sluta skjuta är samarbetet med civilsamhället en viktig del. Påverkan från närstående och andra personer i omgivningen är det som väger tyngst när det gäller brottsförebyggande arbete.

Ja. De individer som är med i de kriminella grupperingar som skjuter, spränger eller begår andra grova våldsbrott får ett ökat fokus även vad gäller andra typer av brott. Men det är ingen som blir tagen för brott de inte begått. Även andra myndigheter ökar fokuset på individer i den eller de aktuella grupperna.

Även om det inte går att bevisa vilken individ som höll i vapnet vid en skjutning, så har polisen ofta en väldigt bra bild av vilken gruppering som gjorde det. Det kan till och med vara så att polisen vet vem som gjorde det men utan att kunna bevisa det. Genom GVI-strategin kan myndigheterna fokusera på hela gruppen och således också på den som sköt.

Det är en strategi som utvecklats under längre tid i USA där man upplevt stora problem relaterade till våld och skjutningar mellan grupper. I Sverige har problematiken ökat under senare år och behovet av att testa beprövade strategier inom området har ökat.

Det som talar för att det kommer att fungera är att alla vill minska skjutningarna och det grova våldet i Malmö. Malmö stad, polisen, åklagarmyndigheten, kriminalvården, medborgare, politiker, familjer och. Till och med en majoritet av individerna i dessa grupper vill själva att skjutningarna ska upphöra.

Under 2020 utvärderas arbetet av Malmö universitet.

Polis, engagerade personer, föreningar och organisationer i Malmö (de vi sammanfattande kallar för civilsamhället), kommun, socialtjänst, kriminalvård och åklagare arbetar tillsammans för att minska våldet i kriminella grupper. Även Skatteverket, Försäkringskassan, Kronofogden, Migrationsverket och andra myndigheter är med i samarbetet.

På 1990-talet fanns det tydligare gängbildning än idag. Gängen var som en klubb med en tydlig ledare och stark lojalitet. Idag sker kriminalitet mer i nätverksformer där lojalitet kan skifta och där du kan ingå i fler grupperingar. Sammansättningarna är mer lösa än tidigare och därför är det mer rätt att kalla det för grupper eller grupperingar.

Senast ändrad: 2020-05-18 09:07