1. Ingen fattigdom

Ur ett svenskt perspektiv blir utmaningarna inom målet av annan karaktär än ur ett globalt perspektiv, framför allt på grund av att Sverige har ett väl utbyggt välfärdssystem och en generellt hög levnadsstandard. I Sverige handlar utmaningarna främst om ökade inkomstskillnader och en högre andel av befolkningen som lever i relativ fattigdom, vilket innebär att en person inte har den levnadsnivå som anses vara allmänt accepterad i samhället. Oavsett hur begreppet definieras medför fattigdom även brist på makt, inflytande, socialt skydd och säkerhet (Glokala Sverige u.å.).

Målet i en lokal kontext

Malmö har, i likhet med övriga kommuner, ett välfärdsåtagande som har stor betydelse för arbetet med att minska fattigdomen, inte minst när det kommer till att skapa mer jämlika livsvillkor för kommuninvånarna. Kommunen spelar en viktig roll i att identifiera och stödja utsatta grupper som barn i fattigdom, äldre med låga pensioner, nyanlända och långtidsarbetslösa. För Malmös del handlar det till exempel om att säkerställa det sociala skyddsnätet såsom ekonomiskt bistånd och bostadsstöd, skapa tillgång till ekonomiskt överkomliga bostäder och säkerställa att alla har tillgång till utbildning, arbete och en meningsfull och aktiv fritid. Samverkan med statliga aktörer, civilsamhället och näringslivet utgör en viktig del i arbetet med att minska fattigdomen.

Utvecklingen i Malmö

Utvecklingen av fattigdom

Fattigdom kan mätas på många olika sätt och i Sverige saknas ett nationellt formulerat fattigdomsmått, vilket försvårar uppföljning och utvärdering av insatser för att motverka fattigdom. Låg ekonomisk standard, vilket indikerar hushåll med en disponibel inkomst som understiger 60 procent av landets medianinkomst, är ett av de mest spridda måtten för att mäta relativ fattigdom.

Malmö har en högre andel av befolkningen som lever med låg ekonomisk standard jämfört med Stockholm, Göteborg och riket. I Malmö levde var femte vuxen (20–64 år) med låg ekonomisk standard år 2023 (Indikator 1.3). Över en tioårsperiod har andelen sjunkit med ett par procentenheter. Skillnaderna i Malmö är stora mellan personer födda i Sverige (11 procent 2023) och personer födda utomlands (27 procent 2023), ett mönster som även finns i riket som helhet. Andelen utrikesfödda med låg ekonomisk standard i Malmö har däremot minskat under perioden 2012–2023, medan motsvarande andel svenskfödda med låg ekonomisk standard varit i stort sett oförändrad under samma period.

Mellan 2013 och 2021 ökade andelen äldre i hushåll med låg ekonomisk standard från 14 till 21 procent för att därefter minska igen (Indikator 1.4). År 2023 uppgick andelen till 16 procent. En liknande utveckling syns i Göteborg, Stockholm och i riket som helhet, men i Malmö ligger andelen äldre med låg ekonomisk standard något högre.

Även andelen barn som växer upp i hushåll med låg ekonomisk standard är högre i Malmö än i Stockholm, Göteborg och riket som helhet (Indikator 1.2). Samtidigt har andelen minskat över tid, från 35 procent år 2011 till 29 procent år 2023. Även andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd har minskat över tid, från 17 procent 2012 till ca 8 procent 2023, men ligger även här högre än Stockholm, Göteborg och riket som helhet (Indikator 1.1).

Barn som berörs av vräkningar

Barn som lever i hushåll med låg ekonomisk standard eller i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd löper en ökad risk att förlora sin bostad. En vräkning får ofta allvarliga konsekvenser för barnens vardag, skolgång och psykiska välmående.

I Malmö har antalet barn berörda av verkställda vräkningar/avhysningar per 100 000 invånare ökat från ca 9 barn 2015 till ca 17 barn 2024 (Indikator 1.5). Utvecklingen har fluktuerat kraftigt från år till år, men under nästan hela perioden har Malmö haft ett högre antal verkställda vräkningar/avhysningar per 100 000 invånare jämfört med Stockholm, Göteborg och riket.

Indikatorer

1.1 Barn i familjer, ekonomiskt bistånd, 0–18 år, andel (%)

1.2 Låg ekonomisk standard, 0–19 år, andel (%)

1.3 Låg ekonomisk standard, 20–64 år, andel (%)

1.4 Låg ekonomisk standard, 65+ år, andel (%)

1.5 Verkställda vräkningar/avhysningar som berör barn, antal per 100 000 invånare

1.6 Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%)