5. Jämställdhet

Sverige har sedan lång tid ett nationellt arbete för ökad jämställdhet. Trots detta kvarstår skillnader mellan könen, som till exempel att män som grupp har mer makt och inflytande än kvinnor och även har högre löner, att kvinnor tar störst ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet och att det finns skillnader i hälsa. Kvinnor utsätts också för mer våld i nära relationer medan män är mer utsatta för våld i det offentliga rummet (Glokala Sverige u.å.).

Målet i en lokal kontext

Att arbeta med jämställdhet är sedan länge ett kommunalt uppdrag. För Malmö stads del betyder det att verksamheter ska planeras utifrån både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och att resurser fördelas likvärdigt mellan könen. Personal inom kommunens kärnverksamheter såsom skola, vård och omsorg ska ha ett icke-diskriminerande bemötande som inte utgår från stereotypa föreställningar om kön. Kommunen har även ett ansvar att motverka alla former av våld eller hot om våld mot kvinnor och flickor eller mot män och pojkar som inte anses agera inom ramen för könsnormerna. Jämställdhet utgör även ett ansvar utifrån kommunen som arbetsgivare. Här handlar arbetet främst om att främja jämställda arbetsvillkor.

Utvecklingen i Malmö

Fördelning av makt och inflytande

En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män innebär bland annat att beslutsfattande positioner i samhället präglas av en jämn könsfördelning, men också att kvinnor och män har samma förutsättningar att påverka beslutsfattandet.

När det gäller jämställd representation på beslutsfattande positioner i Malmö stad var andelen kvinnor i kommunfullmäktige 2022 högre än under de tre föregående mandatperioderna och uppgick till 48 procent (Indikator 5.8). Malmö stad har även en högre andel kvinnor på ordförandeposter i nämnder, utskott och beredningar jämfört med Stockholm, Göteborg och riksgenomsnittet (Indikator 5.9). Andel har successivt ökat de senaste 10 åren.

En jämn könsfördelning i beslutsfattande positioner utgör en viktig grund för jämställdhet, men är inte tillräcklig. Det krävs också fokus på kvinnors villkor för att nå och verka i dessa positioner. Kvinnor måste ofta prestera mer än män för att göra politisk karriär och har i lägre utsträckning reellt inflytande (Jämställdhetsmyndigheten u.å.). Vidare är hat och hot mot politiker ett växande problem, där unga kvinnor, kvinnor med hög offentlig synlighet och kvinnor med minoritetsbakgrund är särskilt utsatta. Kränkningar mot kvinnliga politiker är ofta mer personliga och relaterade till kön, sexualitet och utseende, medan män i högre grad angrips för sin politik (Jämställdhetsmyndigheten u.å.).

År 2024 utgjorde kvinnor 72 procent av cheferna i Malmö stad, vilket är något lägre än andelen kvinnliga medarbetare som samma år var 74 procent (Malmö stad 2024). Studier på nationell nivå har visat att chefer i kvinnodominerade sektorer generellt har sämre möjligheter att påverka resurstilldelning, har fler onödiga arbetsuppgifter, mindre stöd från kringfunktioner och inte minst ansvar för fler medarbetare (Corin och Babapour 2022; Jämställdhetsmyndigheten 2023). Även i Malmö stad har gruppen chefer som är kvinnor generellt ett högre antal medarbetare än vad gruppen chefer som är män har (Malmö stad 2024).

I näringsliv och akademi är kvinnor fortsatt underrepresenterade på ledande positioner. I Malmö har det skett en svag uppgång av antalet kvinnliga chefer inom privat sektor de senaste 10 åren, men andelen var fortsatt låg vid senaste mättillfället 2021 och låg då på 33 procent (Indikator 5.5)

Inkomstskillnader mellan män och kvinnor

Kvinnors disponibla inkomst i Sverige är generellt lägre än mäns. I Malmö 2023 var kvinnors mediannettoinkomst 87 procent av männens (Indikator 5.10). Gapet mellan mäns och kvinnors mediannettoinkomst i Malmö har successivt minskat sedan 2011, men minskningen har under de senare åren stannat av.

Den könssegregerade arbetsmarknaden är en av flera förklaringar till inkomstskillnaderna. Könssegregeringen på arbetsmarknaden i Sverige har minskat över tid, vilket framför allt beror på att kvinnor har sökt sig till mansdominerade yrken (Jämställdhetsmyndigheten 2023). Inom välfärdssektorn, såsom kommunen, är män underrepresenterade. I Malmö stad var år 2024 cirka 26 procent av medarbetarna i Malmö stad män, vilket innebär en ökning med drygt 3 procentenheter sedan år 2014 (Malmö stad 2024).

Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor påverkas också av att en högre andel kvinnor än män arbetar deltid. Malmö stad har under flera år arbetat utifrån inriktningen att tillsvidareanställningar på heltid ska vara norm och särskilda visstidsanställningar användas restriktivt. Arbetet har gett resultat och andelen heltidsarbetande (det vill säga anställda med 100 procent faktiskt sysselsättningsgrad) har succesivt ökat sedan 2015 i Malmö stad (Indikator 5.7). Det är dock fortsatt en högre andel män (88 procent 2024) som är heltidsarbetande än andelen kvinnor (82 procent 2024), men gapet har minskat över en tioårsperiod.

Ojämställda löneskillnader och arbetsvillkor återspeglas även i lägre pensioner för kvinnor. År 2023 var mediannettoinkomsten för kvinnor i Malmö äldre än 65 år 89 procent av männens mediannettoinkomst i samma ålderskategori (Indikator 5.11).

Det obetalda hem och omsorgsarbetet

Kvinnor tar fortfarande i hög grad ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Statistiska centralbyrån (SCB) har genomfört nationella undersökningar om svenskars tidsanvändning som visar att kvinnor generellt ägnar mer tid åt att laga mat, städa, tvätta samt lägger mer tid på omsorg om de egna barnen (Jämställdhetsmyndigheten u.å). Män ägnar i stället mer tid åt förvärvsarbete, underhåll och reparationer av bostaden och fordon, vilket inte motsvarar samma tid som kvinnor lägger ner på hushållsarbete. År 2022 låg andelen kvinnor som lägger minst 21 timmar per vecka på arbete i hemmet på 15 procent, jämfört med 9 procent av männen (Indikator 5.13). Gapet mellan män och kvinnor i Malmö har minskat succesivt sedan 2004.

Föräldraförsäkringen har nationellt varit en central åtgärd för att minska skillnaderna i ansvar för hem- och omsorgsarbete. I Sverige har antalet dagar som tas ut av män för föräldraledighet ökat stadigt sedan 2010, men män tar fortfarande ut färre dagar än kvinnor, både när det gäller föräldrapenning och vård av sjukt barn (vab) (Jämställdhetsmyndigheten u.å). Trenden ser likadan ut i Malmö. År 2024 togs 27 procent av föräldrapenningdagarna ut av män, vilket var något lägre jämfört med riksgenomsnittet samt Stockholm och Göteborg (Indikator 5.6). När det gäller tillfällig föräldrapenning (vab) togs nästan dubbelt så många dagar ut av kvinnor jämfört med män i Malmö samma år, och utvecklingen har varit i princip oförändrad sedan 2010 (Indikator 5.14). Kvinnor i Malmö tar även ut fler dagar än kvinnor i Göteborg, Stockholm och riket.

Våld mot kvinnor och flickor

Män och pojkar står för majoriteten av det våld som utövas i samhället. Oavsett om en kvinna eller man utsätts för våld är förövaren oftast en man. Antalet anmälningar som avser misshandelsbrott där kvinnor blivit utsatta inomhus av en manlig bekant förövare låg 2024 på 255 per 100 000 invånare, vilket är samma nivå som år 2015 (Indikator 5.3). När det gäller mäns våld mot kvinnor finns ett stort mörkertal. Flera av de som utsätts väljer att inte polisanmäla och den officiella statistiken fångar många gånger inte upp alla våldets uttrycksformer, såsom psykiskt våld, digitalt våld, materiellt våld eller ekonomiskt våld.

En annan form av våld är det hedersrelaterade våldet. Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på starkt patriarkala och heteronormativa föreställningar. Centralt för hedersrelaterat våld och förtryck är främst dess kollektiva uttryck. Individens rättigheter och intressen anses vara underordnade familjens. På samma sätt anses individens handlingar påverka hela familjens och kollektivets anseende. När det gäller hedersrelaterat våld saknas kartläggningar, både nationellt och i Malmö, kring hedersvåldets omfattning och utveckling över tid. I en kartläggning från 2019, som genomfördes i Stockholm, Göteborg och Malmö, uppskattades att 7–9 procent av ungdomarna i studien lever med hedersnormer kopplade till våld och mellan 10–20 procent lever med hedersnormer kring oskuld (í Baianstovu, et.al. 2019).

Indikatorer

5.1 Anmälan grov kvinnofridskränkning, antal per 100 000 invånare

5.2 Anmälan misshandelsbrott, antal per 100 000 invånare

5.3 Anmälan misshandelsbrott bekant mot kvinna inomhus, antal per 100 000 invånare

5.4 Chefer offentlig sektor, andel (%)

5.5 Chefer privat sektor, andel (%)

5.6 Föräldrapenningdagar, män, andel av antal dagar (%)

5.7 Heltidsarbetande kommunalt månadsavlönade, andel (%)

5.8 Kvinnor i kommunfullmäktige, andel (%)

5.9 Kvinnor ordförandeposter i kommunen, andel (%)

5.10 Kvinnors mediannettoinkomst, andel (%)

5.11 Kvinnors mediannettoinkomst, 65+ år, andel (%)

5.12 Medelarbetstid per vecka för sysselsatta, antal timmar per vecka

5.13 Minst 21 timmar per vecka arbete i hemmet (ej yrkesarbete), andel (%)

5.14 Tillfällig föräldrapenningdagar (VAB), andel (%)