15. Ekosystem och biologisk mångfald

Utmaningen är att ha en balans mellan att bevara och stärka den biologiska mångfalden och dess ekosystem och samtidigt tillåta användande av naturresurser som behövs för ett välfungerande samhälle. De svenska utmaningarna handlar om att utveckla ett hållbart skogsbruk, minska förlusten av biologisk mångfald, utveckla en hållbar livsmedelsproduktion, hindra utbredningen av invasiva arter och att öka återställningen av framför allt våtmarker. Ekosystemen och den biologiska mångfalden ger också en resiliens som gör att naturen kan motstå och hantera plötsliga förändringar, vilket skyddar vårt samhälle vid till exempel översvämningar och värmeböljor (Glokala Sverige u.å.).

Målet i en lokal kontext

För Malmö stad handlar mål 15 om att främja en hållbar markanvändning för att stärka och stoppa förlusten av biologisk mångfald och ekosystem. Staden beslutar om mark- och vattenområden och kan därmed bevara, vårda och återställa värdefulla naturmiljöer. I detta ingår dels icke-urbana miljöer utanför staden, som till exempel våtmarker, jordbruksmark, skogsområden och betesmarker, dels miljöer i den urbana miljön, som till exempel stadsgrönska, bevarande av träd, markanspråk och hantering av ytvatten.

Utvecklingen i Malmö

Skyddad land- och havsareal

I Malmö var den totala skyddade landarealen ca 3 procent och den skyddade havsarealen 6 procent 2024 (indikator 15.6 och indikator 14.4). Med skyddad natur avses område inom nationalpark, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområde. Målsättningen i Malmö stads miljöprogram (Malmö stad 2021) och i Naturvårdsplan för Malmö (Malmö stad 2023) är att den skyddade arealen, både på mark och till havs, ska öka till 2030 jämfört med 2020. Sedan mätningarna påbörjades 2010 har arealen med formellt skydd ökat på både land och vatten, men låg den senaste mätning 2024 ungefär på samma nivå som 2019 (Miljöbarometern, Skyddad areal).

Grönytor och odlingslandskap för biologisk mångfald

Andelen grönyta påverkar förutsättningarna för biologisk mångfald eftersom den avgör hur mycket livsutrymme det finns för växter och djur i ett område. Grönytor fungerar dessutom som gröna länkar som binder samman större naturområden, vilket gör det möjligt för pollinatörer, smådjur och växter att sprida sig, hitta föda och klara sig i en annars hårt exploaterad miljö. I Malmö minskar arealen grönyta. Minskningen sker både i tätorten Malmö, det vill säga den urbana grönytan, och i kommunen i sin helhet (Miljöbarometern, Grönyta). Minskningen sker både på kommunal och privat mark, främst på grund av exploatering.

Ekologiskt brukad åkermark har generellt en mindre negativ påverkan på den biologiska mångfalden än konventionellt brukad jordbruksmark, eftersom den skapar mer varierade och giftfria livsmiljöer för växter, insekter, fåglar och markorganismer. Andelen ekologiskt odlad åkermark i Malmö har sedan 2010 stigit från 6 till 8 procent 2024 (Indikator 2.2). Den ökande andelen ekologiskt odlad mark beror främst på att den totala åkerarealen i Malmö har minskat (Indikator 2.7). Andelen ekologisk brukad mark har i Malmö har legat på ungefär samma nivå sedan 2013.

Även ängar och betesmarker utgör viktiga livsmiljöer, som främjar biologisk mångfald, i odlingslandskapet. Betesmarker och ängar är några av Sveriges mest artrika miljöer eftersom de är öppna, näringsfattiga och blomrika landskap som gynnar många växter, insekter och fåglar. Den traditionella skötseln med bete eller slåtter skapar livsmiljöer som inte kan ersättas av modernt jordbruk. När arealen minskar försämras också livsvillkoren för många av de arter som är beroende av dem (Naturvårdsverket, u.å). I Malmö var 1,5 procent betesmark och 1 procent slåtterängar av den totala landarealen 2024 (Indikator 15.1 respektive 15.8). Sedan 2013 har andelen betesmark minskat något medan andelen slåtterängar ökat marginellt.

Arter och deras levnadsmiljöer

Mossor och lavar är goda indikatorer på biologisk mångfald eftersom de är känsliga för förändringar i miljön, särskilt vad gäller luftkvalitet, fukt och näringsbelastning. Eftersom många arter kräver stabila och varierade livsmiljöer signalerar deras förekomst både ekologisk kontinuitet och höga naturvärden. Vid de tre senaste inventeringarna i Malmö har betydligt fler skyddsvärda arter påträffats jämfört med inventeringarna från 1998, 2000 och 2008, vilket tyder på en positiv utveckling (Indikator 15.5).

Fladdermöss kan också ses som indikatorer för miljöer med rik biologisk mångfald. Störst antal fladdermusarter påträffas i småskaliga och variationsrika miljöer med god produktion av insekter. Detta kan exempelvis vara miljöer med god förekomst av grova träd, hög diversitet när det gäller busk- och trädsorter samt en strukturell variation (Miljöbarometern, Fladdermöss). Vid inventeringen av fladdermöss 2023 påträffades 11 fladdermössarter (Indikator 15.3). Det är det högsta antalet som påträffats sedan inventeringarna påbörjades 1998.

Ett stort hot mot den biologiska mångfalden är förekomsten av invasiva arter. Det är arter som inte är naturliga i vår miljö och som sprider sig snabbt, skadar den biologiska mångfalden, förstör rekreationsvärden eller gör annan skada. Exempel på vanliga invasiva arter som finns i Malmö är havtorn, skogsklematis, jätteloka och parkslide. Det finns idag ingen indikator som mäter förekomsten av invasiva arter, men arbetet med dem finns inkluderat i naturvårdsplanen och åtgärder vidtas i det löpande arbete (Malmö stad u.å.).

Indikatorer

15.1 Betesmark, andel (%)

15.2 Ekologisk brukad åkermark, andel (%)

15.3 Fladdermöss, antal arter

15.4 Grönyta inom tätort, andel (%)

15.5 Lavar och mossor, antal arter per lokal

15.6 Skyddad landareal, andel (%)

15.7 Skyddad natur inlandsvatten, andel (%)

15.8 Slåtteräng, andel (%)