12. Hållbar konsumtion och produktion

Målet syftar till att säkerställa strukturer som genererar en mer hållbar produktion och konsumtion.

Målet ska ses i ljuset av en globalt växande medelklass som förmodas medföra ytterligare tryck på jordens samlade resurser, vilket i sin tur ökar riskerna för negativa effekter för miljö och människors hälsa. Från ett svenskt perspektiv är mål 12 det mål som pekats ut av OECD som det svåraste för Sverige att nå fram till år 2030. Nivåerna av konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp är höga i Sverige liksom användningen av farliga kemikalier. På nationell nivå har det bland annat tagits fram handlingsplaner och strategier till stöd för hållbar upphandling samt minskat matavfall (Glokala Sverige u.å.).

Målet i en lokal kontext

Malmö stad har goda möjligheter att arbeta med detta mål, bland annat genom att staden varje år upphandlar varor och tjänster för stora belopp. Genom att utforma riktlinjer för upphandlingar kan staden bidra till en innovationsdriven utveckling av såväl sina egna som sina leverantörers verksamheter i en hållbar riktning. Kommunen ansvarar också för stora delar av avfallshanteringen. Att ta tillvara resurser i avfallet genom återvinning och att avgifta kretsloppet genom att samla in farligt avfall är avgörande för att nå de nationella miljökvalitetsmålen och ligger i linje med flera av målen i Agenda 2030, bland annat mål 12. Konsumentrådgivning och energi- och klimatrådgivning är andra tjänster som kommunen erbjuder för att stötta invånarna till en mer hållbar konsumtion.

Utvecklingen i Malmö

Hållbar förvaltning och användning av naturresurser

Genom att i högre grad dela på varor och tjänster (delningsekonomi) eller återanvända produkter (cirkulär ekonomi) kan Malmöbor och Malmö stad utnyttja de resurser vi har längre och bidra till måluppfyllelse. Utvecklingen vad gäller energieffektivisering och omställning till en cirkulär ekonomi i Malmö är svår att bedöma och arbete med utveckling av nyckeltal pågår (Miljöförvaltningen 2024). Även om utvecklingen är svår att bedöma finns det goda exempel inom området, exempelvis Malmö stads cirkulära upphandlingar inom möbler och skyltar. Malmö stad samarbetar även med andra aktörer, såsom näringslivet och föreningslivet, för att hitta cirkulära lösningar.

Att minska på avfall och ta hand om det avfall som uppstår är en del i arbetet med att säkerställa en hållbar konsumtion och produktion. De totala avfallsmängderna låg 2024 på 138 kton, vilket är en minskning sedan föregående år, men högre än år 2000 (Miljöbarometern, Total mängd insamlat avfall). Mängden avfall per invånare (Indikator 12.6) har minskat över tid och låg 2024 på 367 kg/person, vilket är den lägsta mängden under perioden 2000 – 2024.

Andelen avfall som materialåtervinns eller tas omhand genom biologisk behandling, exempelvis kompostering, förändras inte i någon större utsträckning och en stor del av förpackningarna lämnas inte in för återvinning utan slängs i soppåsen och bränns. År 2024 återvanns 34 procent av hushållsavfallet, jämfört med 38 procent 2013 (Indikator 12.7). Att minimera matsvinn är en viktig del av arbetet för att nyttja naturresurser på ett hållbart sätt. Matsvinnet uppgick år 2024 till 14 kg/person i Malmö, vilket är samma nivå som år 2023 och det lägsta värdet sedan mätningarna började år 2012 (Miljöbarometern Mängden mat som slängs i onödan).

Främja hållbara metoder för offentlig upphandling

Genom särskilda hållbarhetskrav i upphandlingar arbetar Malmö Stad med att styra inköp mot varor och aktörer som bidrar till samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling. Malmö stad arbetar även med att få in cirkulära lösningar, såsom återbrukade produkter, reparationsmöjligheter och reservdelar i stadens avtal. För att se de önskade miljömässiga effekterna måste dock aktiva val göras vid inköpstillfället, eller det tillfälle när en produkt behöver tex repareras eller avyttras cirkulärt, alltså för vidare användning hos en annan organisation. Att i ökad utsträckning nyttja digitala lösningar, till exempel genom att styra mot användning av e-fakturor, är ytterligare ett sätt att främja hållbara metoder inom inköpsområdet. Användningen av e-fakturor bidrar till hållbara inköp genom att minska pappersanvändning, transporter och administrativa resurser, vilket ger lägre miljöpåverkan. Samtidigt möjliggör e-fakturor bättre uppföljning och styrning av inköp och leverantörer, vilket stärker avtalstrohet och tillämpningen av hållbarhetskrav i offentlig upphandling. Andelen e-fakturor har ökat över tid sedan 2017 och 2024 utgör dessa 98 procent av samtliga fakturor som har staden som avsändare (Indikator 12.1).

Resurser utnyttjas också mer effektivt genom att styra stadens inköp till e-handelssystemet. Systemet gör det möjligt att kontrollera att endast godkända varor och tjänster finns tillgängliga för försäljning och inköp via ramavtal. Sett över perioden 2017–2024 har e-handeln ökat från 50 till 62 procent (Indikator 12.2).

Staden styr också mot ökad hållbarhet genom att upphandla varor som ingår i ett särskilt grundsortiment, där utökade hållbarhetskrav, utöver de miljömässiga och sociala krav staden ställer i sina övriga upphandlingar, ställs på vissa varor och tjänster, samtidigt som priset konkurrensutsätts. Grundsortimentet ska täcka majoriteten av stadens behov inom avtalsområdet. Andelen inköp från grundsortiment har minskat sedan 2017 då det låg på 83 procent till 59 procent 2024 (Indikator 12.4). Anledningen till detta behöver utredas närmre.

Andelen inköp av ekologiska livsmedel till kommunens verksamheter ökade stadigt från 27 procent år 2010 till 70 procent år 2021 (Indikator 12.3). Efter 2021 har andelen ekologiska livsmedel minskat och ligger 2024 på 59 procent. Troliga anledningar till minskningen är bland annat kraftigt ökade livsmedelspriser och att fler producenter gått över från ekologisk till konventionell produktion på grund av minskad efterfrågan på ekologiska varor. Minskningen kan troligen även förklaras med att staden inte längre har en gemensam övergripande målsättning om att 90 procent av de inköpta livsmedlen ska vara ekologiska. Även andelen hållbarhetsmärkta varor inom kategorierna skol- och kontorsmaterial samt servering, städ- och hygienprodukter har minskat från 60 procent 2021 till 43 procent 2024 (Miljöbarometern Andel inköpta varor med hållbarhetsmärkning inom kategorierna kontors- och skolmaterial samt städkem-, serverings- och hygienprodukter).

Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar

Det finns i dagsläget ingen data över utvecklingen av Malmöbors kunskap om hållbara livsstilar. En undersökning om skåningarnas kunskaper och hållning i klimat- och energifrågor genomfördes dock under hösten 2024 med deltagarna i Region Skånes webbpanel (Region Skåne 2024) på uppdrag av Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Energikontor Syd. Resultaten visar att sedan tidigare mätningar 2014 och 2018 upplevs kunskapen om klimatfrågorna ha ökat. De flesta anser sig vara väl informerade om orsakerna till och konsekvenserna av klimatförändringarna men något färre anser sig väl informerade om det sätt vi kan motverka klimatförändringarna på (Region Skåne 2024).

Hållbar turism

Besöksnäringen i Malmö har vuxit under större delen av 2000-talet och nya anläggningar, attraktioner och hotell har etablerats (Malmö stad 2025). I nuläget går det dock inte att uttala sig om hur hållbar besöksnäringen är, då det saknas ett tillförlitligt sätt att mäta.