9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Mål 9 handlar om att bygga motståndskraftig infrastruktur, främja hållbar industrialisering och främja innovation.

På nationell nivå har Sverige en väl utbyggd infrastruktur och vi har länge arbetat för att främja en hållbar industri. Sverige ligger även bra till när det gäller ett innovationsfrämjande klimat. För svensk del handlar utmaningarna om omställningsbehovet från en linjär och fossilbaserad till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Utmaningarna handlar även om att skapa en resurseffektiv industri, att motverka klimatförändringar och få en transportinfrastruktur som minskar beroendet av fossila drivmedel (Glokala Sverige u.å.).

Målet i en lokal kontext

Mål 9 är av särskild betydelse för Malmö som är en stad som genomgår en snabb omvandling med utmaningar kopplade till hållbar industriell utveckling, teknologisk innovation och modern infrastruktur. Malmö har tidigare varit en industristad men har under de senaste decennierna förändrats till en kunskaps- och tjänstebaserad ekonomi. För att stärka stadens konkurrenskraft och minska socioekonomiska klyftor behöver Malmö satsa på en inkluderande och hållbar industriell utveckling, modern infrastruktur och innovationer som gynnar hela samhället.

Utvecklingen i Malmö

Hållbar och inkluderande industri

Att utveckla en hållbar och inkluderande industri innebär att skapa jobb och ekonomisk tillväxt inom industrin, och näringslivet i stort, på ett sätt som gynnar hela befolkningen och samtidigt är förenligt med ekologisk hållbarhet. Malmö kännetecknas av en tudelad ekonomi. Å ena sidan växer den kunskapsintensiva sektorn snabbt och driver Malmös ekonomiska utveckling. Å andra sidan matchar denna tillväxt inte kompetensprofilen hos delar av befolkningen, vilket gör att många fortsatt står utanför arbetsmarknaden och att stadens tillväxt inte blir socialt hållbar (Malmö stad 2023).

Under 2026 förväntas ett nytt näringslivsprogram antas. Programmet kommer ange riktningen för Malmö som motor i den regionala utvecklingen i samverkan med skånska kommuner och regionala aktörer, samt formulera tydliga ambitioner och mål till 2029 för hur Malmö stad kan bidra till näringslivets, inklusive industrins, utveckling.

Finansiering, forskning och innovation

Malmö satsar aktivt på att främja teknisk utveckling och forskning genom att utveckla inkubatorer, innovationsmiljöer och startup-distrikt. Satsningarna stärker stadens innovationskraft och bidrar till att nya företag och arbetstillfällen skapas. I Malmö finns etablerade samarbeten mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor som syftar till att driva forskningsbaserad utveckling och lägga grunden för en långsiktigt hållbar ekonomi (Malmö stad, 2023). Under 2025 etablerades dessutom Malmö Generate District, ett nätverk för företag, forskare och offentliga organisationer som arbetar med innovation, kreativitet och hållbar omställning, och som skapar nya ytor för samverkan.

Ett sätt att följa hur företag upplever kommunens företagsklimat är genom Nöjd Kund Index (NKI), som mäter företagens helhetsbedömning av kommunens service och myndighetsutövning. Malmö har haft en positiv utveckling över tid och nådde år 2024 ett NKI på 74 av 100, vilket ligger i nivå med Stockholm och högre än Göteborg (Indikator 9.4).

Hållbar mobilitet

Transporter är en central del av dagens samhälle och avgörande för både människors rörlighet och ekonomins funktion. Samtidigt påverkar olika trafikslag, såsom motorfordon, kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik, klimatet och den omgivande miljön i varierande grad genom utsläpp, buller och stora ytanspråk.

I Malmös miljömål framhålls att Malmö ska ha ett hållbart mobilitetssystem där hållbara transportsätt prioriteras, så som gång, cykling och kollektivtrafik. En stor del av Malmöborna har god tillgång till kollektivtrafik. Sedan 2014 bor 97 procent av befolkningen i ett kollektivnära läge, vilket innebär att de har en trafikerad hållplats inom 500 meter från bostaden (Indikator 9.1).

Malmö stad investerar i ett mer sammanhängande cykelvägnät och en förbättrad kollektivtrafik, vilket bidrar till att Malmöbornas resvanor förändras successivt (Malmö stad, 2025). Den senaste resvaneundersökningen visar en tydlig minskning av andelen bilresor mellan år 2007 och 2023, från 41 till 30 procent. Under samma period har kollektivtrafikresorna ökat från 19 till 31 procent, och andelen cykelresor från 23 till 27 procent (Miljöbarometern, Resvanor och trafikmätningar).

När det gäller Malmöbornas bilinnehav och bilisternas totala körsträckor syns inga större förändringar över tid. Efter en toppnotering 2008 på drygt 580 mil per person uppgick körsträckan 2024 till cirka 450 mil per person, knappt 15 mil kortare än 1999, då data började redovisas (Miljöbarometern, Körsträckor och bilinnehav). Samtidigt ökar andelen fordon med möjlighet att drivas med annat bränsle än bensin och diesel. År 2024 fanns drygt 30 000 sådana fordon i Malmö, jämfört med cirka 9 000 år 2010 (Miljöbarometern, Miljöbilar och förnybara bränslen). Samtidigt byggs infrastrukturen för elfordon kontinuerligt ut. År 2024 fanns 1 373 publika laddpunkter, vilket innebär en ökning med 308 punkter jämfört med föregående år (Indikator 9.2).

Avloppsinfrastruktur

Befolkningstillväxt och klimatförändringar, i form av fler skyfall, ställer också högre krav på stadens avloppsinfrastruktur. Satsningen MAXIMA innebär en utbyggnad och modernisering av systemet i sydvästra Skåne och kommer bidra till bättre rening av utsläpp till Öresund. Ett mer robust avloppssystem minskar också risken för bräddningar vid kraftiga regn (VA SYD, u.å.).