8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Mål 8 syftar till att verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt samt full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

På nationell nivå uppvisar Sverige en hög sysselsättning med goda löner och trygga arbetsvillkor. Det finns dock utmaningar kopplade till en ökad andel otrygga anställningsförhållanden, brist på arbetskraft inom vissa sektorer, löneskillnader mellan kvinnor och män samt ohälsa kopplad till arbete. Det finns även utmaningar kopplade till att öka andelen unga i jobb och skapa sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar (Glokala Sverige u.å.).

Målet i en lokal kontext

Malmö stad har en central roll i genomförandet av mål 8 genom att både skapa förutsättningar för Malmöbornas möjligheter till arbete och stödja utvecklingen av det lokala näringslivet. Genom vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser och samverkan med olika aktörer kan staden stärka individers kompetens och bidra till ökad sysselsättning. Malmö stad är också en viktig aktör för att företag ska kunna etablera sig och växa, genom sitt ansvar för planering, markfrågor, tillstånd och tillsyn. Dessutom har Malmö stad, som en stor arbetsgivare, ansvar för att erbjuda goda arbetsvillkor och en hållbar arbetsmiljö för sina anställda.

Utvecklingen i Malmö

Ekonomisk utveckling

Malmö har under de senaste decennierna genomgått en omfattande omvandling från industristad till kunskapsstad. Utvecklingen tog fart efter år 2000 då Öresundsbron stod färdig, vilket gav en fast förbindelse till kontinenten. Förutom bron har flera strategiska satsningar bidragit till denna utveckling, såsom etableringen av Malmö universitet, utvecklingen av Bo01-området och Citytunneln. Kommunen har även aktivt främjat kunskapsintensivt, teknikdrivet och innovativt företagande, bland annat genom inkubatorn Minc (Minc, About Minc). I dag har Malmö en diversifierad och växande ekonomi, där tillväxten i det privata näringslivet är stark. I genomsnitt startades åtta nya företag varje dag under 2024 (Malmö stad, 2025). Företag inom IT, medie- och spelindustri växer särskilt snabbt, men utveckling sker även inom andra kunskapsintensiva sektorer.

Den ekonomiska utvecklingen har inneburit flera positiva effekter för både staden och dess invånare. Malmös bruttoregionprodukt (BRP) räknat per invånare har ökat stadigt sedan 2012 och ligger högre än genomsnittet i riket, men lägre än för Stockholm och Göteborg (Indikator 8.4). Malmös näringsliv har utvecklats i en riktning där branscher med högre utbildningskrav har vuxit i betydelse, medan verksamheter med lägre formella krav inte har ökat i samma omfattning. Denna utveckling har bidragit till en viss obalans mellan arbetsmarknadens kompetensbehov och befolkningens utbildningsnivå (Malmö, 2023). Att antalet arbetstillfällen inom sektorer som sysselsätter personer utan högre utbildning växer relativt långsamt utgör en utmaning för en hållbar ekonomisk tillväxt i Malmö.

Sysselsättning och arbetslöshet

Sysselsättningen i Malmö har ökat sedan 2011. Att beskriva den långsiktiga trenden kompliceras av att SCB bytt sätt att mäta, från förvärvsfrekvens till sysselsättningsgrad, men trenden är ändå tydlig. Åren 2011 till 2021 ökade förvärvsfrekvensen i Malmö från 63 till 70 procent (Indikator 8.5). Från 2020 till 2024 ökade i stället sysselsättningsgraden från 72 till 75 procent (Indikator 8.8). Andelen sysselsatta är lägre i Malmö än i riket samt i Göteborg och Stockholm, en skillnad som bestått över tid. Sysselsättningen i Malmö var dessutom lägre bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning (Indikator 8.7).

Arbetslösheten i Malmö, åldern 18 - 65 år, har under perioden 2010–2024 legat på mellan 9 och 12 procent (Kolada, N03920). Arbetslösheten har under hela perioden legat högre i Malmö än i riket som helhet. År 2024 uppgick arbetslösheten till 10 procent i Malmö och 6 procent i riket som helhet.

Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS)

Att förhindra att unga hamnar utanför studier och arbete är en central faktor för att förbättra sysselsättningen och minska arbetslösheten över tid. Andelen unga som varken arbetar eller studerar har minskat över tid i Malmö och utgjorde år 2023 8 procent av unga i ådern 16–24 och 13 procent av unga i åldern 25–29 år (Indikator 8.9 och 8.10). Även om utvecklingen är positiv så ligger Malmö fortfarande på en högre nivå än Göteborg, Stockholm och riket.

Anständiga arbetsvillkor och säker arbetsmiljö

Ett betydande hinder för hållbar ekonomisk tillväxt, och för att alla Malmöbor ska kunna ges möjlighet till anständiga arbetsvillkor, är den omfattande informella sektorn. Denna sektor består av ekonomiska aktiviteter som inte registreras hos myndigheter och som därför varken genererar skatteintäkter eller ger individer tillgång till sociala trygghetssystem. Den omfattar bland annat svart arbete, informell handel och olika former av kriminalitet. Av naturliga skäl saknas tillförlitlig statistik om den informella sektorns faktiska omfattning och utveckling. Flera analyser visar dock att den har betydande konsekvenser, särskilt genom sin påverkan på social ojämlikhet, arbetsvillkor, hälsa och möjligheterna till hållbar ekonomisk tillväxt (Malmö stad 2023, Hellgren 2024).

Säkerhet på arbetet är också en viktig aspekt av arbetsmiljö och anständiga arbetsvillkor. När det gäller arbetsplatsolyckor har antalet i Malmö legat relativt stabilt runt 8 per 1 000 sysselsatta den senaste tioårsperioden, undantaget år 2022 då det låg på en något högre nivå (11 per 1 000 sysselsatta) (Indikator 8.3). Generellt har nivån legat något högre i Malmö jämfört med Stockholm, Göteborg och riket under samma period, även om Göteborg låg på samma nivå som Malmö vid det senaste redovisade mättillfället år 2023.