13. Bekämpa klimatförändringarna

Mål 13 handlar om att bekämpa klimatförändringarna. Förändrat klimat orsakar bland mycket annat förändrade mönster, frekvens och intensitet av torka, värmeböljor, vattenbrist, översvämningar och kollapsade ekosystem.

Klimatförändringarna innebär ett hot mot människors hälsa och säkerhet. Ur ett svenskt perspektiv utgör detta mål en stor utmaning. Det beror bland annat på att svensk konsumtion har fortsatt öka vilket orsakar stora utsläpp av växthusgaser i andra länder, att transporterna ökat över tid i Sverige och att Sverige måste göra stora anpassningar för att anpassa samhället till höjda havsnivåer, skyfall och värmeböljor (Glokala Sverige u.å.).

Målet i en lokal kontext

Arbetet med att bekämpa klimatförändringarna i staden handlar dels om att Malmö ska sänka sina utsläpp av växthusgaser, dels om att bli mer motståndskraftiga och att öka förmågan att hantera effekterna av klimatförändringar. Det kan handla om att kraftigt sänka utsläppen av växthusgaser och samtidigt hantera de konsekvenser som redan kan ses, så som värmeböljor, översvämningar och höjda havsnivåer. En särskild utmaning för Malmö är stadens läge som kuststad, där effekterna av höjda havsnivåer blir tydliga. Samtidigt utgör närheten till havet också en tillgång i klimatarbetet, eftersom vattnet kan bidra till temperaturutjämning och svalka vid extrema värmeperioder. Mycket av arbetet med bekämpningen av, och anpassningen till, klimatförändringarna sker i planeringen och förvaltningen av den fysiska miljön i staden.

Utvecklingen i Malmö

Stadens klimatanpassningsarbete

Malmö stad arbetar långsiktigt för att stärka sin förmåga att hantera klimatförändringarnas effekter, så som värmeböljor, stigande havsnivåer och intensiva skyfall (Miljöbarometern, Klimatanpassning).

I 2025 års undersökning av Sveriges kommuners klimatanpassningsarbete, genomförd av IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring, fick Malmö 30,5 av 33 möjliga poäng (Miljöbarometern, Placering i IVL och Svensk Försäkrings kommunranking). Det innebar en förbättrad placering till plats 16 i landet, vilket kan jämföras med den första rankingen 2015, då Malmö fick 15,5 poäng och placerade sig på plats 40.

Växthusgasutsläpp

Malmö stad har antagit flera övergripande klimatmål som kompletterar och förstärker varandra. Ett av målen är att Malmö ska vara en klimatneutral stad senast år 2030. Målet gäller för de geografiska utsläppen och innebär att stadens nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll. Ett annat mål är att Malmö stad som organisation ska ha ett nettonoll utsläpp 2030 och inkluderar både direkta och indirekta utsläpp från Malmö stads organisation. Det vill säga både utsläpp som sker direkt i den egna verksamheten (till exempel från fordon) och utsläpp som uppstår någon annanstans som en följd av våra inköp, till exempel när byggmaterial tillverkas. Målen ska nås genom en kraftig minskning av utsläppen samt, i de fall där utsläpp inte kan undvikas, genom kompletterande åtgärder såsom arbete för ökat koldioxidupptag och andra insatser som bidrar till att minska nettoutsläppen.

Utöver målet om klimatneutralitet som nämns ovan, finns i Malmö stads miljöprogram ett mål om faktiska utsläppsminskningar om 70 procent till år 2030 (Miljöbarometern, Territoriella växthusgaser; Malmö stad 2021) och resterande minskning för att nå klimatneutralitet kan genomföras genom kompenserande åtgärder). När det gäller växthusgasutsläppen från Malmös geografiska område hade utsläppen minskat med 50 procent år 2024 sedan år 1990 (Indikator 13.6). De geografiskt avgränsade utsläppen omfattar alla utsläpp som sker inom kommungränsen, där energisektorn och vägtrafiken tillsammans står för drygt 70 procent (Indikator 13.8). Även utsläppen per invånare (som sker inom kommungränsen) har minskat kontinuerligt sedan 2015 och låg 2023 på 1,9 ton koldioxidekvivalenter per person, vilket är lägre än både Göteborg och riket men högre än Stockholm (Indikator 13.7).

För att tydliggöra betydelsen av de samlade växthusgasutsläppen fram till 2030 använder Malmö stad en koldioxidbudget. Utsläppen för år 2021–2024 var högre än vad budgeten för perioden tillät (Miljöbarometern, Koldioxidbudget). Trots att växthusgasutsläppen minskar sedan 2021 sker minskningen inte i den takt som krävs. Om nuvarande utveckling fortsätter kommer koldioxidbudgeten att vara förbrukad 2028. Det betyder att utsläppsminskningstakten behöver öka betydligt om koldioxidbudgeten ska hålla.

En särskilt stor utmaning är de konsumtionsbaserade utsläppen, det vill säga utsläpp som uppstår utanför Malmös geografiska område men som orsakas av invånarnas konsumtion. År 2023 var dessa utsläpp i princip oförändrade jämfört med 2019 och uppgick till 6,2 ton koldioxidekvivalenter per person (Miljöbarometern, Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person, kategori och år). Det är långt över Malmö stads mål om 3,1 ton per person till 2030. Enligt Parisavtalet bör de globala utsläppen 2050 vara i genomsnitt högst 1 ton per person och år, vilket innebär att de konsumtionsbaserade utsläppen behöver fortsätta minska kraftigt även efter 2030.