6. Rent vatten och sanitet för alla

Vatten är också en förutsättning för livsmedelsproduktion och energiproduktion. Målet handlar om att alla ska ha tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten och en fullgod och rättvis sanitet. Det innebär också att vattenkvaliteten ska förbättras genom att minska utsläppen av föroreningar, förbättra avloppsrening, öka återvinning och skapa en effektivare vattenanvändning. Det innebär också att de vattenrelaterade ekosystemen ska skyddas och återställas (Glokala Sverige u.å.).

Målet i en lokal kontext

Som kommun har Malmö stad ett ansvar för tillgången till dricksvatten och avlopp i staden. Ansvaret är till exempel reglerat i EU-lagstiftning och i Miljöbalken. Trots att det finns en god tillgång till rent vatten, finns en stor utmaning med att minska föroreningar och övergödning av vattendrag och sjöar, vilket kan leda till en sämre tillgång till rent vatten över tid. Här har kommunen ett ansvar dels som producent av vatten och avlopp, dels som granskande myndighet. Även hanteringen av avloppsrening är en utmaning, inte minst eftersom kraftiga regn som medför översvämningar blir vanligare och allt kraftigare och att befolkningen växer, vilket ökar trycket på avloppssystemet och utmanar dess kapacitet att rena vattnet som rinner ut i hav, vattendrag och sjöar.

Utvecklingen i Malmö

Användning och tillgång till vatten

En hållbar vattenförvaltning innebär att vattenresurser används och skyddas på ett sätt som säkerställer tillgången till grund- och dricksvatten både på kort och lång sikt. Dricksvattnet i Malmö kommer från tre olika källor, Vombsjön, Bolmen och grundvatten i Grevie, och där ungefär 70 procent kommer från Vombsjön (Miljöbarometern, Dricksvattenkälla). Även om det finns god tillgång till vatten för Malmö behöver en mer resurseffektiv användning ske för att ett hållbart vattenbestånd ska kunna behållas.

Totalt sett, fördelat på hushåll, industri och offentlig sektor, förbrukar hushållen mest dricksvatten med en total årsförbrukning på 19,2 miljoner m3 år 2024, en nivå som legat relativt stabilt sedan 2005 (Indikator 6.1). Samtidigt har dricksvattenförbrukningen per invånare minskat stadigt över tid från 89 m3 per person 2005 till 70 m3 per person 2024 (Indikator 6.2)

Uttaget av grundvatten i Grevietäkten, som tar sitt vatten från grundvattenmagasinet Alnarpsströmmen, har varierat över tid sedan vattentäkten togs i bruk i början av 1900-talet. Idag ligger uttaget på ungefär hälften av uttagsmängderna som uppmättes under 1980-talet (Miljöbarometern, nyckeltal Grundvattenuttag). Samtidigt visar mätningar en gradvis sänkning av grundvattennivån sedan 1970-talet (Miljöbarometern, nyckelvärde Grundvattennivå).

Bevara och återställa vattenrelaterade ekosystem

Förutom att ha god tillgång till dricksvatten behöver vi också skydda och återställa de ekosystem som ger oss viktiga tjänster, som rent vatten, så att denna tillgång hålls trygg över tid.

Av de vattendrag där mätningar gjorts åren 2014 till och med 2022 uppnår inget av dessa en god ekologisk status (Indikator 6.4). Det nationella målet är att alla Sveriges vatten ska uppnå minst god status senast 2027. En del av förklaringen till att Malmös vatten inte uppnår god ekologisk status är att mängden näringsämnen, så som kväve och fosfor, är för stor (Miljöbarometern, Tillstånd i vattendragen). Det är en stor variation i hur mycket näringsämnen som rinner ut i vattendragen, vilket beror på årlig variation i nederbörd. För att nå målen krävs ytterligare arbete med att minska transporten av näringsämnen från de marker som vattnet i vattendragen kommer från. Vattendragens status påverkar i förlängningen också den ekologiska och kemiska statusen i havet eftersom vattendragen rinner ut i havet och tar med sig näringsämnen och föroreningar.

I delar av Malmö med separerade ledningsnät leds dagvattnet normalt förbi reningsprocessen (ibland med något enstaka reningssteg) och vidare ut i naturen. I områden med kombinerat ledningsnät, där dagvatten och spillvatten rinner i samma ledningar, kan kraftiga regn orsaka bräddning, det vill säga att vattenmängden blir större än vad reningsprocessen kan hantera och orenat eller delvis renat vatten släppas ut i naturen. Mängden vatten som bräddat har ökat sedan 2020, vilket betyder att en större mängd orenat vatten släpps ut i naturen (Indikator 6.6). Konsekvenserna av denna bräddning har till viss del kunnat minskas med hjälp av så kallade regnväderbassänger där en viss rening kan göras innan vattnet släpps ut.

Indikatorer

6.1 Dricksvattenanvändning, total mängd, miljoner kubikmeter (m3)

6.2 Dricksvattenförbrukning per invånare, kubikmeter (m3) per person

6.3 Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, andel (%)

6.4 Vattendrag med god ekologisk status, andel (%)

6.5 Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%)

6.6 Volym bräddat vatten, kubikmeter (m3)