10. Minskad ojämlikhet

Mål 10 belyser vikten av att verka för ett samhälle där ingen lämnas utanför, vilket är ett ledord för genomförandet av Agenda 2030. Jämlikhet visar starka positiva samband med bland annat social rörlighet, tillit samt god folkhälsa. Sverige är, och har länge varit, ett av världens mest jämlika länder, men samtidigt finns det flera internationella och nationella uppföljningar som visar att Sverige är ett land med en ökande ekonomisk ojämlikhet. Till detta kan läggas segregerade bostads- och arbetsmarknader och ojämlika hälsoutfall (Glokala Sverige u.å.).

Målet i en lokal kontext

Malmö stad har genom sitt kommunala ansvar för skola, omsorg, och socialt stöd möjligheter att motverka ojämlikhet mellan grupper av Malmöbor. Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan har ett kompensatoriskt uppdrag som har stor betydelse för ökad jämlikhet på både kort och lång sikt. Inte minst är en fullgången grundskole- och gymnasieutbildning av stor vikt när det kommer till att skapa mer jämlika livsvillkor. Andra kommunala uppdrag av betydelse för att minska ojämlikheten är bostads- och samhällsplanering liksom ett tillgängligt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Samtidigt finns omständigheter som en kommun har begränsad eller ingen rådighet över men som i hög grad påverkar jämlikheten. Det gäller till exempel nationell politik kring utbildning, arbetsmarknad och skatter men även globala trender och regleringar på EU-nivå.

Utvecklingen i Malmö

Ekonomisk ojämlikhet

Det är vanligt att följa upp ekonomisk ojämlikhet utifrån två kompletterande mått som både visar nivån och fördelningen av inkomster i ett samhälle, medelinkomsten och Gini-koefficienten. Förenklat kan sägas att medelinkomsten ger en bild av den generella välfärdsnivån i ett samhälle, men den säger däremot inget om hur inkomsterna är fördelade, vilket i stället kan beskrivas med hjälp av Gini-koefficienten.

Under perioden 2011–2023 har medelinkomsten för både kvinnor och män i Malmö ökat stadigt. Trots denna utveckling ligger medelinkomsten i Malmö fortsatt lägre än i Göteborg och i riket som helhet, och betydligt lägre än i Stockholm (Indikator 10.8). Män har högre medelinkomst (347 081 kr år 2023) än kvinnor (287 116 kr år 2023) och personer födda i Sverige har högre medelinkomst än personer födda utanför Sverige.

Analyserar man den ekonomiska ojämlikheten med hjälp av Gini-koefficienten, som visar hur inkomsterna är fördelade mellan olika grupper i befolkningen, framgår att inkomstspridningen har legat relativt stabil under perioden 2011–2023 (Indikator 10.5). En tydlig genomgående trend är också att ojämlikheten i Malmö har varit lägre än i Stockholm under hela mätperioden.

Socialt deltagande och tillit

Ett aktivt socialt deltagande, som att besöka bibliotek, gå på bio, delta i studiecirklar eller middagsbjudningar, har många positiva effekter inklusive främjande av samhällelig och mellanmänsklig tillit. Malmöbornas sociala deltagande minskade mellan 2019 och 2022, sannolikt på grund av coronapandemins restriktioner (Indikator 10.7). Socialt deltagande är lägre bland Malmöbor med kort utbildning, sjukskrivna, arbetslösa och ålderspensionärer. Skillnaderna är även stora mellan Malmöbor födda i Sverige och Malmöbor födda utanför Europa. År 2022 uppgav 24 procent av Malmöbor födda i Sverige att de hade ett lågt socialt deltagande, vilket ska jämföras med drygt 37 procent av Malmöbor som är födda utanför Europa.

Andelen unga i årskurs 9 som inte kan delta i sociala aktiviteter på grund av ekonomiska skäl har inte förändrats nämnvärt sedan 2016. År 2024 låg andelen på 9 procent för både flickor och pojkar (Indikator 10.6). Det är vanligare att ungdomar födda utanför Europa uppger att de behövt avstå sociala aktiviteter med vänner jämfört med ungdomar födda i Sverige. Skillnaderna i erfarenhet bland unga är också betydande mellan Malmös olika geografiska områden. Vid undersökningen 2024 var skillnaden drygt 17 procentenheter mellan de områden som hade högst respektive lägst andel i årskurs 9 som uppgav att de inte haft råd att följa med vänner på sociala aktiviteter.

Socialt deltagande och tillit hänger ihop på så sätt att ett aktivt deltagande i sociala sammanhang bidrar till ökad tillit mellan människor. Sverige har internationellt sett en hög nivå av tillit (Holmberg och Rothstein 2017), men i Malmö saknade, vid senaste mättillfället år 2022, drygt en tredjedel av invånarna tillit till andra människor (Indikator 10.1). Jämfört både med Skåne och riket har Malmö en högre andel invånare som uppger brist på tillit. Yngre Malmöbor (18–34 år) uppger i större utsträckning brist på tillit, medan äldre (65–84 år) har högst tillit. Utbildningsnivå spelar också en tydlig roll, nästan 46 procent av Malmöbor med förgymnasial utbildning saknar tillit, jämfört med 26 procent bland dem med eftergymnasial utbildning. Även födelseland är en viktig faktor, bland Malmöbor med utomeuropeisk bakgrund uppgav omkring 49 procent att de saknar tillit till andra, jämfört med 29 procent bland dem födda i Sverige.

Etablering av nyanlända

Minskad ojämlikhet handlar även om att skapa goda förutsättningar för nyanlända att etablera sig ekonomiskt, politiskt och socialt i det svenska samhället. Över tid har andelen nyanlända som gått vidare till jobb eller studier efter avslutad etablering ökat från 28 procent år 2015 till 42 procent 2024 (Indikator 10.3). En trend under hela perioden är dock att en högre andel män än kvinnor går vidare till jobb eller studier efter etableringsuppdraget. Ett flertal undersökningar har påvisat brister i likvärdighet när det kommer till insatser för män respektive kvinnor såtillvida att kvinnor ges sämre stöd och insatser för etablering i det svenska samhället (Riksrevisionen 2015; Dahlin 2017; SOU 2020:46). 2024 gick 59 procent av männen vidare till jobb eller studier efter etableringsuppdraget, vilket ska jämföras med 28 procent av kvinnorna. Noterbart är att gapet mellan kvinnors och mäns etablering minskade mellan 2015 och 2020 för att därefter öka igen.

Politiskt deltagande

Medborgarnas aktiva engagemang i politiska processer hjälper till att säkerställa att beslut speglar en mångfald av intressen, vilket skapar en mer inkluderande och rättvis samhällsutveckling. Därför är politiskt deltagande viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv. Ett sätt att följa utvecklingen är att studera hur valdeltagandet ser ut i det valdistrikt som har det lägsta valdeltagandet i kommunvalet. Både 2014 och 2022 låg valdeltagandet runt 40 procent i det valdistrikt i Malmö med det lägsta valdeltagande (Indikator 10.11). Noteras bör att i valet 2018 var valdeltagandet cirka 50 procent i det distrikt med lägst valdeltagande. Jämförs Malmö med Stockholm och Göteborg så syns inga stora skillnader.

Att studera andelen utrikesfödda bland förtroendevalda ger även det en bild av representation och inkludering. Över tid har andelen utrikesfödda bland förtroendevalda i Malmö ökat, från drygt 16 procent 2002 till 19 procent 2022. I Malmös befolkning som helhet var 24 procent utrikesfödda år 2002 och 2022 hade denna andel stigit till drygt 36 procent. Således har andelen utrikesfödda bland förtroendevalda ökat över perioden, dock ej i samma takt som i befolkningen som helhet. Andelen utrikesfödda bland förtroendevalda är högre i Malmö jämfört med i Stockholm, Göteborg och riket.

Diskriminering och kränkande bemötande

Jämlikhet handlar om att alla människor ska ha samma möjligheter, rättigheter och villkor – oavsett exempelvis kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Diskriminering uppstår när någon missgynnas eller behandlas sämre på grund av någon av dessa skyddade grunder. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har konstaterat att diskriminering är ett utbrett och komplext samhällsproblem som påverkar personers livsvillkor, men att det samtidigt saknas data som ger en heltäckande beskrivning av förekomsten av diskriminering (DO 2023). Detta och utvecklingen när det gäller kränkande bemötande redovisas närmre under mål 16.

Indikatorer

10.1 Avsaknad av tillit till andra, andel (%)

10.2 Brukaren får bestämma om viktiga saker, andel (%)

10.3 Etableringsuppdraget, andel (%)

10.4 Förvärvsarbetande/studerande skyddsbehövande och anhöriga, andel (%)

10.5 Ginikoefficient, index

10.6 Inte haft råd att följa med kompisar, åk 9, andel (%)

10.7 Lågt socialt deltagande, andel (%)

10.8 Medelinkomst, kronor

10.9 Medianinkomst, kronor

10.10 Utrikes födda bland förtroendevalda kommunpolitiker, andel (%)

10.11 Valdistrikt med lägst valdeltagande i kommunalval, andel (%)