16. Fredliga och inkluderande samhällen

Målet handlar om att främja fredliga, inkluderande och rättvisa samhällen där ingen diskrimineras utifrån kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, könsidentitet eller könsuttryck eller sexuell läggning. Målet uppnås bland annat genom att motverka olika former av diskriminering, våld och förtryck och insatser för att motverka korruption. Att främja och respektera mänskliga rättigheter utgör en grundförutsättning för att målet ska kunna nås, men även för Agenda 2030 som helhet och för principen om att inte lämna någon utanför (Glokala Sverige u.å.).

Målet i en lokal kontext

För Malmö stads del handlar detta mål bland annat om att säkerställa att verksamheten utövas på ett rättssäkert och icke-diskriminerande sätt och att alla former av korruption, mutor och välfärdsbrottslighet beivras. Detta är viktigt inte minst för att Malmöborna ska ha tillit till sina medmänniskor, till kommunen och dess verksamheter och till samhället i stort och dess olika institutioner. För kommunens del är förebyggande insatser inom flera olika områden av betydelse för att nå målet, till exempel genom arbete mot våld i nära relationer, arbete mot gängkriminalitet, trygghetsskapande åtgärder och arbete mot korruption, mutor och brott mot välfärdssystemen. Det handlar även om att möjliggöra för Malmöborna att vara delaktiga i samhällsutvecklingen, en princip som är central i ramverket för mänskliga rättigheter. För att möjliggöra delaktighet behövs till exempel tillgång till korrekt och relevant information.

Utvecklingen i Malmö

Upplevd trygghet

En majoritet av de vuxna Malmöborna känner sig trygga när de rör sig utomhus på kvällen. Andelen som känner sig otrygga utomhus sent om kvällen har minskat från 37 till 25 procent mellan 2007 och 2025 (Indikator 16.6). Upplevelse av otrygghet är dock vanligare i Malmö än i riket samt högre bland kvinnor än män. Skillnaderna mellan stadens områden är stora och det skiljer över 30 procentenheter mellan de områdena i staden med lägst respektive högst upplevd otrygghet bland vuxna.

År 2024 uppgav 16 procent av eleverna i årskurs 9 att de känner sig otrygga i sitt bostadsområde på kvällen (Indikator 16.7). Flickor känner sig oftare otrygga än pojkar, ett mönster som varit oförändrat över tid. Unga med utomeuropeisk bakgrund upplever också större otrygghet än de som är födda i Sverige. Skillnaderna i upplevd otrygghet hos unga är stora även mellan stadens olika geografiska områden. I ett av stadens områden uppger mindre än var tionde ungdom att de är otrygga, vilket kan jämföras med var fjärde ungdom i ett annat område.

Anmälda våldsbrott och utsatthet för fysiskt våld

Antalet anmälda våldsbrott i Malmö har minskat från 1 742 till 1 427 per 100 000 invånare mellan 2011 och 2024 (Indikator 16.1). Trots minskningen ligger Malmö fortfarande något högre än Göteborg, Stockholm och riket.

En mycket liten andel av Malmöborna (1,3 procent) uppger i Polisens trygghetsmätning 2025 att de själva utsatts för fysiskt våld (Indikator 16.3). Något fler män än kvinnor rapporterar att de blivit utsatta för fysiskt våld och den totala andelen ligger något högre än i riket.

Barns utsatthet för våld i nära relation

Ett delmål är att skydda barn mot övergrepp, utnyttjande, människohandel och våld. Det vanligaste våldet som barn utsätts för är det som sker inom familjen (Socialstyrelsen, u. å). När det gäller barns utsatthet för våld i nära relation är ett sätt att följa utvecklingen genom antalet barnärenden som anmäls till Polisens enhet för brott i nära relation (BINR) i Malmö. Barnärendena omfattar både brott riktade mot barnet och fall där barnet bevittnat våld mellan närstående, så kallade barnfridsbrott. År 2024 anmäldes 594 brott mot barn i Malmö kopplade till våld i nära relation (Indikator 16.13). Det är viktigt att komma ihåg att statistiken speglar antalet anmälningar och inte nödvändigtvis det faktiska antalet brott.

Diskriminering och kränkande bemötande

En annan aspekt av fredliga och inkluderande samhällen handlar om att inte utsättas för kränkande bemötande eller diskriminering.

Diskriminering innebär att någon blir sämre behandlad eller missgynnad på grund av en av de sju diskrimineringsgrunderna enligt svensk lag (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder). Diskrimineringsombudsmannen har konstaterat att diskriminering är ett utbrett och komplext samhällsproblem som påverkar personers livsvillkor, men att det samtidigt saknas data som ger en heltäckande beskrivning av förekomsten av diskriminering (DO, 2023). Det finns därför ingen tillförlitlig statistik för att beskriva hur utvecklingen ser ut i Malmö.

Upplevelsen av kränkande bemötande handlar om att någon känner sig illa behandlad, förolämpad eller nedvärderad, utan att det nödvändigtvis finns koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Resultat från Region Skånes folkhälsoenkät visar en positiv utveckling i Malmö mellan 2008 och 2022 när det gäller upplevelser av kränkande bemötande (Indikator 16.5). Andelen män som uppgav att de utsatts minskade från 30 till 16 procent och andelen kvinnor från 34 till 24 procent. Andelen som uppger att de upplevt kränkande bemötande är fortfarande högre i Malmö än i Skåne och riket som helhet. Även om upplevelsen av kränkande bemötande inte behöver ha koppling till diskrimineringsgrunderna anges kön och etnisk tillhörighet ofta som orsaker till det kränkande bemötande som upplevts.

Anmälda fall av hatbrott

Ett hatbrott är ett brott där gärningspersonen handlat med motiv att kränka en person eller en grupp på grund av dennes nationella eller etniska ursprung, hudfärg, trosbekännelse, sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller annan liknande omständighet.

Antalet anmälda hatbrott i Malmö ökade mellan 2020 och 2022, från 49 till 55 per 100 000 invånare (Indikator 16.4). Malmö hade fler anmälningar per invånare än både Stockholm, Göteborg och riket. De vanligaste hatbrotten i Malmö är främlingsfientliga/rasistiska, följt av islamofobiska och antisemitiska hatbrott. Det är svårt att avgöra om utsattheten verkligen är högre i Malmö eller om anmälningsbenägenheten är större, men generellt är detta en typ av brott som sällan anmäls (BRÅ, 2023). Statistiken bör därför tolkas med försiktighet.

Valdeltagande

Ett inkluderande samhälle bygger på att människor känner att de kan påverka beslut som rör deras liv. Ett sätt att mäta detta är genom valdeltagandet. Valdeltagandet i Malmö har ökat stadigt i både riksdags- och kommunfullmäktigevalen sedan 2002, men minskade något i det senaste valet 2022 (Indikator 16.11 och 16.12). Utvecklingen följer den nationella trenden, men Malmö har fortsatt ett lägre valdeltagande än Stockholm, Göteborg och riket i stort. Valdeltagandet skiljer sig mellan olika grupper och är högre bland kvinnor än män, bland personer med eftergymnasial utbildning jämfört med personer med lägre utbildning samt bland inrikes födda än utrikes födda Malmöbor.

Korruption och välfärdsbrott

Korruption och välfärdsbrott undergräver tilliten till samhället och dess institutioner och kan på sikt försvaga demokratin. Det finns ingen nationell definition av välfärdsbrott, men enligt SKR handlar det om när företag eller privatpersoner otillbörligt utnyttjar offentliga medel för egen vinning (SKR u.å.). Välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan kan förekomma inom många av kommunens verksamheter; exempelvis LSS-verksamhet, förmedling av hyreskontrakt, ekonomiskt bistånd och bygg- och exploateringsverksamhet. Det är svårt att få fram statistik, såväl nationellt som lokalt, över hur utbredd problematiken med välfärdsbrottslighet och korruption är. I Malmö pågår ett arbete för att skapa strukturer och rutiner för att förebygga, förhindra, upptäcka och hantera brotten.

Indikatorer

16.1 Anmälda våldsbrott, antal per 100 000

16.2 Avsaknad av tillit till andra, andel (%)

16.3 Fysiskt våld, andel (%)

16.4 Hatbrott, antal per 100 000 invånare

16.5 Kränkande bemötande, andel (%)

16.6 Otrygg ensam utomhus sent på kvällen, vuxna, andel (%)

16.7 Otrygg utomhus i bostadsområdet på kvällen, åk 9, andel (%)

16.8 Polisen bryr sig om lokala problem, andel (%)

16.9 Skadegörelse, andel (%)

16.10 Stöld, andel (%)

16.11 Valdeltagande kommunfullmäktigevalet, andel (%)

16.12 Valdeltagande riksdagsvalet, andel (%)

16.13 Våld i nära relationer, barnärenden, antal