2. Ingen hunger

Ur ett svenskt perspektiv handlar utmaningen inom detta mål om att förebygga felnäring, exempelvis genom att bryta ohälsosamma matvanor samt främja fysisk aktivitet (Glokala Sverige u.å.).

Målet i en lokal kontext

Malmö stad kan bidra till måluppfyllelse genom att till exempel arbeta för bättre vattenkvalitet, bevarandet av viktiga jordbruksmarker, minskat matsvinn och hälsosam och näringsriktig kost inom skola, vård och omsorg. Malmö stad utövar även tillsyn gällande livsmedelshantering och kan därigenom säkra matens kvalitet.

Utvecklingen i Malmö

Förekomsten av övervikt och obesitas hos vuxna och barn

Övervikt och obesitas (fetma) är en av de största folkhälsoutmaningarna i Sverige i dag. Utvecklingen påverkas av en kombination av faktorer, såsom tillgång till energität mat, stillasittande livsstil, stress och psykisk ohälsa, faktorer i vår fysiska och sociala miljö samt genetiska förutsättningar. I Malmö har andelen med obesitas (BMI på 30 eller mer) i den vuxna befolkningen ökat sedan år 2000 från cirka 9 till cirka 16 procent 2022 (Indikator 2.5). En ökning som även ses nationellt. Det finns inga större skillnader mellan kvinnor och män, men andelen skiljer sig däremot åt beroende på bland annat utbildningsnivå. Lägst andel med obesitas återfinns i gruppen med eftergymnasial utbildning. Det finns även skillnader i förekomsten mellan de olika geografiska områdena i staden, från drygt 9 procent som lägst till 28 procent som högst år 2022.

Obesitas bland barn i Malmö följs upp i förskoleklass samt i årskurs 4 och 8. Sedan läsåret 2016/2017 har andelen barn med obesitas ökat något i både förskoleklass (från 4 till 7 procent läsåret 2024/2025) och årskurs 4 (från 6 till 8 procent läsåret 2024/2025) (Indikator 2.4). I årskurs 8 har andelen däremot varit relativt stabil och legat runt 7 procent under hela perioden. De allra flesta barn och unga, mer än nio av tio, uppger att de äter middag hemma varje dag (Indikator 2.6).

Undernäring bland äldre

I Sverige är undernäring vanligast bland äldre personer och allmänt i samband med sjukdom. Det saknas i dag tillförlitlig nationell statistik över hur många personer som har diagnostiserats med undernäring eller risk för undernäring inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Malmö stad använder kvalitetsregistret Senior alert för att bedöma risk för undernäring bland äldre. Registret fångar dock inte alla dimensioner av undernäring och få äldre omfattas av registret. Det saknas dessutom både lokala och nationella enkätundersökningar som särskilt belyser förekomsten av undernäring bland äldre. Därför finns i nuläget ingen helt tillförlitlig statistik över utvecklingen av undernäring bland äldre i Malmö. Enligt den statistik som finns tillgänglig i Senior alert hade omkring 40 procent av de boende på särskilda boenden i Malmö ett BMI under 22 år 2022, vilket för personer över 70 år betraktas som en risk för undernäring (Indikator 2.1).

Hållbara system för att producera livsmedel

Hållbara system för att producera livsmedel är viktigt för vår långsiktiga försörjning. Jordbruket ska bidra till att upprätthålla ekosystemen, stärka förmågan till klimatanpassning och successivt förbättra mark och jordkvaliteten. Ett viktigt steg i detta är att öka andelen åkermark som odlas ekologiskt.

Andelen ekologiskt odlad åkermark i Malmö har sedan 2010 stigit från 6 till 8 procent 2024 (Indikator 2.2). Totalt sett beror den ökande andelen ekologiskt odlad mark främst på att den totala åkerarealen i Malmö har minskat (Indikator 2.7). Malmö har en viktig del i bevarandet av jordbruksmark då nästan en tredjedel av kommunens landyta består av jordbruksmark som hör till de med högst kvalitet i Sverige. Jordbruksmarken är föremål för olika intressen som ställs mot varandra, till exempel livsmedelsproduktion, nybyggnation och biologisk mångfald (Miljöbarometern u.å.). Om andelen ekologiskt odlad jordbruksmark minskar förvärras utarmningen av jordar, tillgången till rent vatten försämras och den biologiska mångfalden minskar.

Hållbarhet i kommunens livsmedelskonsumtion

Malmö stad har länge arbetat för att öka andelen hållbart producerad mat i den kommunala verksamheten. Från 2010 har andelen ekologiska livsmedel i kommunens matinköp ökat stadigt från 27 procent till 59 procent år 2024 (Indikator 2.3).

Indikatorer

2.1 BMI lägre än 22 i särskilt boende i Malmö, andel (%)

2.2 Ekologisk odlad åkermark i Malmö, andel (%)

2.3 Ekologiska livsmedel, kommunal verksamhet i Malmö, andel (%)

2.4 Fetma, barn och unga i Malmö, andel (%)

2.5 Fetma, vuxna i Malmö, andel (%)

2.6 Middag varje dag, barn och unga i Malmö, andel (%)

2.7 Total areal jordbruksmark i Malmö, hektar

2.8 Övervikt och fetma, vuxna i Malmö, andel (%)