3. God hälsa och välbefinnande

Strukturella skillnader i livsvillkor och levnadsvanor leder på samhällsnivå till ojämlikhet i hälsa. Skillnaderna i hälsa kan till slut bli så stora att de resulterar i skillnader i medellivslängd mellan olika grupper. I Sverige har vi generellt en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och sjukvård. En utmaning är dock de strukturella hälsoskillnader som finns mellan olika grupper i samhället.

Målet i en lokal kontext

Kommuner, tillsammans med regioner, ansvarar för en stor del av de välfärdstjänster som har stor påverkan på befolkningens hälsa sett över en livscykel. Det handlar exempelvis om hur skolan och den sociala omsorgen fungerar, om hur bostads- och samhällsplaneringen bedrivs och i vilken utsträckning det finns kultur- och fritidsaktiviteter som är tillgängliga för alla (Glokala Sverige u.å.).

Utvecklingen i Malmö

Livslängd och självskattad hälsa bland vuxna

Ur ett internationellt perspektiv har Malmöbor generellt en god hälsa och lång livslängd, men skillnader ses mellan olika grupper. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män, med en medellivslängd på 84 år jämfört med knappt 81 år för män 2024 (Indikator 3.13). Samtidigt skattar kvinnor generellt sett sitt allmänna hälsotillstånd sämre under sin livstid än vad män gör (Indikator 3.10). Könsskillnader ses också för indikatorerna psykiskt välbefinnande bland vuxna (Indikator 13.12 och 3.16) sjukfrånvaro bland anställda i Malmö stad (Indikator 3.18) samt sjukpenning (Indikator 3.19), där en större andel kvinnor rapporterar sämre utfall jämfört med män.

När det gäller självskattad hälsa finns ytterligare skillnader beroende på till exempel utbildningsnivå, där personer med eftergymnasial utbildning skattar sin hälsa bättre jämfört med dem med kortare utbildning. År 2023 uppgav 72 procent av Malmöborna att de hade en god hälsa, vilket är något högre jämfört med år 2000 då motsvarande andel var 69 procent. Nivån skiljer sig inte nämnvärt från resultaten för Skåne och riket som helhet (Indikator 3.10).

Självskattad hälsa bland unga

Under det senaste årtiondet har utveckling av barn och ungas självskattade hälsa varit negativ. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de har en god hälsa har minskat från 86 procent år 2012 till 74 procent år 2024 (Indikator 3.11). Mellan 2021 och 2024 ses dock ett möjligt trendbrott, då både flickor och pojkar i något högre grad skattar sin hälsa som god.

Den långsiktiga negativa trenden är särskilt tydlig bland flickor, där andelen med god självskattad hälsa har sjunkit med 19 procentenheter mellan åren 2012 och 2014, jämfört med endast 5 procentenheter bland pojkar.

En negativ utveckling ses också när det gäller psykosomatiska besvär. Andelen barn i årskurs 9 som uppgav psykosomatiska besvär 2012 var 38 procent jämfört med 45 procent 2024. Ökningen beror framför allt på att fler flickor rapporterar dessa besvär (Indikator 3.17).

Fysisk aktivitet

Nationellt är andelen unga som är fysiskt aktiva en timme om dagen, i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer, låg och har varit så den senaste tioårsperioden (Folkhälsomyndigheten 2023). Av barnen i årskurs sex i Malmö rör sig ungefär hälften minst 60 minuter per dag, och andelen sjunker med ökad ålder (Stadskontoret, Malmö stad 2023). Det skiljer sig också åt beroende på kön och bakgrund. Pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor och barn med svensk bakgrund är mer fysiskt aktiva än barn med utländsk bakgrund. En könsskillnad framträder även i statistiken över ungas deltagande i idrottsföreningar. Mönstret visar att fler pojkar än flickor, i åldern 7-20 år, deltar i föreningsidrott (Indikator 3.4). År 2024 uppgick antalet deltagartillfällen per år i idrottsföreningen till 39 för pojkar och 26 för flickor. Deltagandet bland unga Malmöbor låg något högre 2024 än 2015 och motsvarade nivåerna i både Göteborg och riket som helhet. Däremot var deltagandet något lägre än bland unga i Stockholm.

För vuxna (18–64 år) rekommenderar Folkhälsomyndigheten att man bör vara fysiskt aktiv med måttlig intensitet i minst 150–300 minuter per vecka eller på hög intensitet 75–150 minuter per vecka. Under 2022 var 64 procent av vuxna Malmöbor fysiskt aktiva motsvarande denna nivå, vilket var marginellt lägre jämfört med siffran för vuxna i hela riket (67 procent) (Indikator 3.8). Även bland vuxna är män mer fysiskt aktiva jämfört med kvinnor. Det finns också ett samband mellan utbildningsnivå och fysisk aktivitet, där gruppen med eftergymnasial utbildning är fysiskt aktiv i högre grad än gruppen med endast förgymnasial eller gymnasial utbildning.

Alkohol, droger och tobaksanvändning

Andelen personer med riskkonsumtion av alkohol har generellt sett minskat bland Malmöbor sedan 2004 och låg år 2022 på 14 procent, något lägre än genomsnittet för riket (16 procent) (Indikator 3.2). Andelen är högre bland män än kvinnor, men minskningen har varit snabbare bland män vilket har lett till att könsgapet har minskat. Minskningen har varit störst bland yngre åldersgrupper.

Andelen vuxna som uppger att de använt narkotika under det senaste året var år 2022 något högre i Malmö (6 procent) än i riket som helhet (3 procent). Användningen var också högre bland män (8 procent) än bland kvinnor (4 procent) (Indikator 3.14). Jämfört med år 2019 ligger nivåerna i Malmö relativt stabilt.

Andelen barn i årskurs 9 som använt narkotika under det senaste året har legat relativt stabilt den senaste 10-årsperioden. År 2024 rapporterade 6 procent av eleverna narkotikaanvändning, med något högre nivåer bland pojkar (7 procent) än flickor (5 procent) (Indikator 3.15).

Utvecklingen kring tobaksanvändning har länge varit positiv. Andelen vuxna som anger daglig cigarrettrökning har mer än halverats under de senaste 20 åren och låg på 8 procent 2022, något högre än riksgenomsnittet på 6 procent (Indikator 3.21). Över tid har andelen som anger att de röker eller snusar minskat även för barn i årskurs 9, från 19 procent 2012 till 10 procent 2021 (Indikator 3.22). Vid det senaste mättillfället (2024) syns dock ett trendbrott med en ökande andel barn som uppgav att de röker eller snusar (13 procent).

Indikatorer

3.1 Alkohol intensivkonsumtion, åk 9, andel (%)

3.2 Alkohol riskkonsumtion, vuxna, andel (%)

3.3 Antibiotikaförsäljning, recept per 1000 invånare

3.4 Deltagartillfällen idrottsföreningar, barn och unga, antal per invånare 7-20 år

3.5 Elevhälsan lätt få hjälp, åk 8, andel (%)

3.6 Fallskador bland personer, 65+ år, antal per 100 000 invånare

3.7 Framtidstro vuxna, andel (%)

3.8 Fysiskt aktiv min 150 min per vecka, vuxna, andel (%)

3.9 Förtida dödlighet - 25-64 år, antal per 100 000 invånare

3.10 God självskattad hälsa, vuxna, andel (%)

3.11 God självskattad hälsa, åk 9, andel (%)

3.12 Gott psykiskt välbefinnande, vuxna, andel (%)

3.13 Medellivslängd, år

3.14 Narkotika senaste året, vuxna, andel (%)

3.15 Narkotika senaste året, åk 9, andel (%)

3.16 Nedsatt psykiskt välbefinnande, vuxna, andel (%)

3.17 Psykosomatiska besvär, åk 9, andel (%)

3.18 Sjukfrånvaro, anställd i Malmö stad, andel (%)

3.19 Sjukpenningtalet, dagar per försäkrad

3.20 Stillasittande mer än 7 timmar per dag, vuxna, andel (%)

3.21 Tobak: Daglig cigarrettrökning, vuxna, andel (%)

3.22 Tobak: Röker eller snusar, åk 9, andel (%)