7. Hållbar energi för alla

Sverige har generellt god tillgång till energi och en relativt hög andel förnybar energi. De senaste åren har dock satt fokus på en geografisk obalans mellan landets norra och södra delar när det gäller elenergitillgång liksom ett kraftigt ökat pris på el, vilket påverkar såväl hushåll som företag (Glokala Sverige u.å.).

Målet i en lokal kontext

Malmö stad är främst en användare av energi men även en producent. Kommunen kan exempelvis aktivt arbeta för att främja effektiv användning i sina egna verksamheter, ställa upphandlingskrav på energieffektiva produkter, främja lokal produktion av hållbar energi och utvecklingen av smarta energisystem samt minska klimatpåverkan från den lokala fjärrvärmen. Under 2024 fattade Malmö stad beslut om att gå vidare med planen på att bilda ett nytt helägt bolag, Malmö energi och hållbarhet, med syfte att bland annat stärka kommunens rådighet över energiförsörjningen. Satsningen bedöms även som viktig för kommunfullmäktigemålet om att Malmö senast år 2030 ska försörjas till 100 procent av återvunnen och förnybar energi (Stadskontoret, Malmö stad 2024).

Utvecklingen i Malmö

Tillgång till hållbar energi för alla

Malmö är en växande storstad, vilket innebär en kontinuerlig expansion av service, bostäder, arbetsplatser och industri, samtidigt som stadens infrastruktur både byggs ut och ställs om. Parallellt med tillväxten behöver Malmö minska sin klimatpåverkan för att leva upp till internationella klimatavtal, nationella miljömål, de regionala energimålen för Skåne och stadens egna miljö- och klimatmål. Tillsammans ställer detta höga krav på en energiförsörjning som är både långsiktigt hållbar och robust, och som kan möta såväl dagens som framtidens behov (Malmö stad 2022).

När det gäller säkerställande av en stabil tillgång till elenergi påverkas Malmö i dagsläget av kapacitetsbrist i elnätet, särskilt i elområde SE4 där Malmö ingår (Malmö stad 2022). Kapacitetsbristen uppstår när efterfrågan på eleffekt är högre än den kapacitet som kan tillföras via överföringsnäten. Situationen förstärks av att en stor del av Sveriges elproduktion är lokaliserad i landets norra delar, medan elanvändningen är som störst i södra Sverige. Det skapar belastning på överföringssystemet och ökar risken för att eleffekt inte finns tillgänglig när den behövs. För att möta denna utveckling behövs både en utbyggnad av det nationella elnätet och en ökad elproduktion i södra Sverige. Kapacitetsbristen riskerar annars att hämma nyetableringar av verksamheter med högt energibehov, samtidigt som den kan innebära risk för eleffektbrist och i förlängningen påverka samhällsviktiga funktioner (Malmö stad 2022). Under 2024 fattade Malmö stad beslut om att inrätta ett nytt helägt bolag som ett sätt att stärka kommunens rådighet över energiförsörjningen.

Malmös energianvändning och omställning till förnybara energikällor

Samhällets energianvändning ger upphov till utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, som driver på klimatförändringarna. För att minska utsläppen krävs både en mer effektiv användning av energi och en omställning av energisystemet till förnybara energikällor med lägre klimatpåverkan. Det är också viktigt att ta tillvara överskottsenergi, exempelvis från industriprocesser, och återföra den till energisystemet.

Inom Malmö stad pågår ett omfattande arbete för att minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi. I det kommunala fastighetsbeståndet har energianvändningen minskat med nästan en tredjedel under de senaste femton åren genom riktade energieffektiviseringsinsatser (Miljöbarometern, Energi). Samtidigt bidrar investeringar i förnybar energi, bland annat genom inköp av vindkraftsverk och installation av solcellsanläggningar på stadens fastighetsbestånd, till att öka produktionen av förnybar energi från stadens egna anläggningar (Miljöbarometern, Energi).

Både den totala energianvändningen och energianvändningen per invånare i Malmö har minskat de senaste åren (Indikator 7.5 och 7.4). Energianvändningen per invånare uppgick 2023 till 18 MWh per person, jämfört med knappt 24 MWh per person år 2011 (Indikator 7.4). Minskningen kan förklaras av både en minskad total energianvändning (Indikator 7.5) och en ökande befolkning, vilket innebär att energianvändningen fördelas på fler invånare även i de fall där den totala energianvändningen inte minskar i samma takt. Energianvändningen omfattar hushåll, transporter, industrier, jordbruk, skogsbruk, fiske, offentliga verksamheter och övriga tjänster.

Andelen förnybar och återvunnen energi i Malmö har samtidigt ökat. År 2001 var andelen 15 procent, jämfört med 68 procent år 2023 (Indikator 7.1). Från och med 2020 har beräkningen förfinats, vilket innebär att 2023 års siffror inte är helt jämförbara med de tidigare beräkningarna för år 2001-2019. Trots detta visar utvecklingen en tydlig ökning. Energin används främst till elförsörjning, värme och transporter (Miljöbarometern, Andel förnybart och återvunnet).

Indikatorer

7.1 Andel förnybar och återvunnen energi, andel (%)

7.2 Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund, minuter per kund

7.3 Energiproduktion förnybar och återvunnen, GWh

7.4 Energi slutanvändning per invånare, MWh per invånare

7.5 Energi slutanvändning totalt, MWh

7.6 Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor, andel (%)

7.7 Fossil energi, Malmö stad, andel (%)

7.8 Nettoproduktion av el, MWH per invånare