11. Hållbara städer och samhällen

Det sker en global urbanisering och växande städer skapar nya möjligheter för ekonomisk tillväxt, men kan också bidra till ökade sociala klyftor och påfrestningar på ekosystemen. Således ställer inflyttningen till städer nya krav som måste mötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och planering inklusive bostäder, transportsystem och offentliga platser såsom parker och torg. Målet handlar även om städernas miljöpåverkan, i form av till exempel luftkvalitet och avfallshantering. I Sverige är bristande standard och osäkra bostäder inte ett lika stort problem som på andra håll i världen, men det finns utmaningar kring bostadsbrist och segregation.

Målet i en lokal kontext

De utmaningar som finns på nationell nivå är även kännbara i Malmö, inte minst utifrån det faktum att Malmö haft en växande befolkning sedan 1985. Det handlar bland annat om bostadsbrist och bostadssegregation, påfrestningar på ekosystemen och brist på grönska, omställning till ett hållbart och yteffektivt transportsystem samt anpassningar till ökad risk för värmeböljor och översvämningar. Konkurrensen om markytor i staden är en utmaning. Malmö stad kan bidra till måluppfyllelse genom till exempel hur staden planeras inklusive sådana aspekter som mark- och vattenanvändning och transportinfrastruktur. Kommunen har även ett lagstadgat ansvar för bostadsförsörjningen.

Utvecklingen i Malmö

Trångboddhet och hemlöshet

Trångboddhet och hemlöshet är centrala frågor för bostadstillgång eftersom de visar på en obalans mellan behov och utbud av trygga och hållbara boenden.

Trångboddhet är en form av bostadsbrist som innebär att man bor i en mindre bostad än vad som anses vara nödvändigt för en god levnadsstandard. Andelen invånare i Malmö som bor trångt, enligt Socialstyrelsens riktlinjer för trångboddhet, var ca 15 procent år 2023 (Indikator 11.18). I Malmö är andelen som bor trångt i nivå med Göteborg (14 procent), högre jämfört med riket (10 procent) men lägre jämfört med Stockholm (18 procent). Sedan 2012 har trångboddheten i Malmö legat mellan 15 och 16 procent.

I Malmö minskade antalet hemlösa vuxna och barn mellan 2019–2024 (Indikator 11.9). År 2019 var sammanlagt 2 855 vuxna och 2 092 barn hemlösa, vilket kan jämföras med 1 280 vuxna och 292 barn år 2024. Under 2025 noterades däremot en ökning av hemlöshet, främst bland vuxna men även bland barn, med 1470 vuxna och 328 barn i hemlöshet.

Boendesegregation

Växande städer skapar nya möjligheter för ekonomisk tillväxt men kan också bidra till segregation och ökade sociala klyftor. Ett vanligt mått för att mäta boendesegregation är så kallade ojämlikhetsindex. Indexet kan användas för att mäta olika former av ojämlikhet, men när inkomst används som mått beskriver det hur jämnt eller ojämnt hushåll med låga inkomster är fördelade mellan stadens geografiska områden i relation till hushåll med höga inkomster. Måttet bygger på en jämförelse av dessa gruppers boendemönster och visar i vilken utsträckning de bor i samma eller olika områden. Ojämlikhetsindexet anges på en skala från 0 till 100, där 0 innebär ingen segregation och 100 innebär total segregation. Måttet är intressant att följa inom kommunen över tid. Däremot är det inte lämpligt att jämföras med andra kommuner eftersom storlek, befolkningssammansättning och geografiska förutsättningar skiljer sig åt. Under perioden 2012–2023 har ojämlikhetsindexet i Malmö legat relativt stabilt (Indikator 11.17). Det minskade något fram till 2019, men har ökat något igen under senare år. År 2023 låg indexet på 54.

Hållbara transportsystem

Ett sätt att underlätta resor med kollektivtrafik är att bygga bostäder i kollektivtrafiknära lägen. Under mätperioden 2018–2023 har nära 100 procent av de nytillkomna bostäderna i Malmö legat i kollektivtrafiknära lägen (Indikator 11.16).

Luftföroreningar

I städer genererar fordonstrafik, energiproduktion, uppvärmning och industrier miljöföroreningar, inklusive luftföroreningar. PM2,5 är en allvarlig luftförorening med negativa effekter på människors andningsorgan och hjärt- och kärlsystem. I Malmö har mängden utsläpp av PM2,5 per invånare minskat från 0,44 kg per invånare år 2015 till 0,28 år 2023 (Indikator 11.21). Utsläppen för Malmö ligger på en lägre nivå än i Stockholm och Göteborg, vilket bland annat beror på vilka industrier som finns inom kommunens gränser.

Minskade nivåer över tid ses också för andra luftföroreningar, till exempel kvävedioxid (Indikator 11.12). Kväveoxid, en gas som bildas vid förbränning i höga temperaturer i till exempel transporter och industrin, används också för att mäta luftkvalitet. Även för denna indikator ses en positiv utveckling med minskade nivåer över tid (Indikator 11.13).

Tillgång till grönområden för alla

Gröna miljöer är avgörande för hållbara städer eftersom de förbättrar luftkvaliteten, dämpar buller och minskar effekterna av klimatförändringar. Med gröna miljöer avses parker och andra allmänna ytor med grönska. Den totala arealen grönyta i Malmö minskar dock över tid (Miljöbarometern, Grönyta). Minskningen av grönyta sker både på kommunal och privat mark, främst till följd av exploatering.

Även om de flesta Malmöbor har ett grönområde inom 300 meter från sin bostad, varierar kvaliteten på grönområdena (Malmö stad, 2023b). En utmaning är att skapa en god ljudmiljö. En del grönområden påverkas av trafikbuller vilket påverkar både hälsan och upplevelsen av rekreation negativt. En analys från 2020 visar att endast hälften av Malmös medelstora parker och begravningsplatser (1–5 hektar) har en god ljudmiljö (Malmö stad, 2023b).

Värmeböljor och översvämning

I takt med att klimatet förändras utsätts Malmöborna för nya typer av risker, till exempel värmeböljor och översvämningar, både till följd av höjda havsnivåer och till följd av att skyfall blir vanligare och kraftigare. Malmö stad arbetar aktivt med att öka kunskapen och anpassa stadsmiljön och Malmö stads verksamheter till ett förändrat klimat (Malmö stad, 2023c). En viktig typ av åtgärd handlar om att öka mängden grönska i staden och minska andelen hårdgjord yta. Hårdgjorda ytor, såsom asfalt och betong, lagrar värme och strålar ut den till sin omgivning över en lång tid vilket ökar risken för värmeböljor. Vidare kan vatten inte tränga igenom dessa typer av ytor vilket ökar risken för översvämningar. Andelen hårdgjord mark i Malmö har succesivt ökat från 45 procent år 2000 till 61 procent år 2020 (Indikator 11.10). Att vända denna trend utan att bygga på värdefull jordbruksmark och samtidigt tillgodose behovet av nya bostäder, kontor och verksamhetsområden är en stor utmaning för Malmö.

Förutsättningar i närmiljön har stor påverkan på temperaturen lokalt samt möjligheten för Malmöborna att svalka sig utomhus. Tillgången till grönska är avgörande då gröna miljöer lagrar mindre värme. De skapar även skugga samt kyler sin närmiljö genom att utsöndra vatten till luften. Att öka mängden grönska och att skapa en mer jämlik fördelning av grönska i staden är exempel på åtgärder som är viktiga för att minska sårbarheten vid värmeböljor.

Indikatorer

11.1 Avstår från att gå ut ensam, 18–84 år, andel (%)

11.2 Befolkningsförändring under senaste 5-årsperioden, andel (%)

11.3 Cykelväg i kommunen, meter per invånare

11.4 Demografisk försörjningskvot, värde

11.5 Drivmedelstyper i fordonsflottan, andel (%)

11.6 Drivmedelstyper i nybilsregistrering, andel (%)

11.7 Färdigställda bostäder i flerfamiljs- och småhus under året, antal per 1000 invånare

11.8 Färdmedelsfördelning, andel (%)

11.9 Hemlöshet, antal invånare

11.10 Hårdgjord mark inom tätort, andel (%)

11.11 Invånartäthet, invånare per km2

11.12 Kvävedioxid, halt, mikrogram per kubikmeter (m3)

11.13 Kväveoxid, utsläpp, antal ton

11.14 Medelhyra i hyreslägenhet, antal kronor per kvadratmeter

11.15 Nedskräpning, antal skräp per 10m2

11.16 Nytillkomna bostäder i kollektivtrafiknära läge, andel (%)

11.17 Ojämlikhetsindex, index

11.18 Trångboddhet, andel (%)

11.19 Trångboddhet, norm 2, andel (%)

11.20 Utsläpp kväveoxider (NOx), totalt, kg

11.21 Utsläpp PM2,5 kg per invånare

11.22 Utsläpp PM2.5, totalt, kg