Anhörigbehörighet och olika fullmakter

Anhörigbehörighet

Om en person som på grund av sjukdom inte längre har förmåga att företräda sig eller inte förstår vad hen samtycker till, kan anhörigbehörighet vara tillräckligt för att en närstående ska kunna hjälpa personen.

Anhörigbehörighet innebär att anhöriga enligt lag har rätt att hjälpa till med ärenden som rör personens dagliga livsföring.

Det kan exempelvis handla om att

• ge anhöriga rätt att betala räkningar från personens bankkonton
• ordna med autogiro
• göra uttag för att köpa kläder och liknande
• teckna avtal om till exempel hemförsäkring
• ansöka om bostadstillägg, hemtjänst eller äldreboende
• lämna inkomstdeklaration.

Läs mer om hur banker förhåller sig till anhörigbehörigheten på Svenska Bankföreningens hemsida.

Olika fullmakter

Om personen som behöver hjälp har förmåga att lämna sitt samtycke, kan hen ofta skriva en fullmakt till anhöriga eller någon annan närstående som då kan företräda personen.

Om du är osäker på hur en fullmakt ska skrivas och vad det innebär, kan det vara lämpligt att anlita till exempel en jurist som är insatt i familjejuridik och som kan hjälpa dig.

Bankfullmakt och allmän fullmakt

Genom sin bank kan personen till exempel ordna en bankfullmakt. En sådan fullmakt kan sedan kompletteras med en allmän fullmakt (ofta kallad generalfullmakt) som gäller andra frågor än bankärenden. Dessa fullmakter kan ge minst lika omfattande befogenheter som en god man har.

Framtidsfullmakt

Det är också möjligt att skriva en framtidsfullmakt till någon som personen har förtroende för. En framtidsfullmakt kan skrivas när personen har förmåga att företräda sig själv och börjar sedan gälla när personen inte längre klarar av att bevaka sina intressen.

Läs mer om hur banker förhåller sig till framtidsfullmakter på Svenska Bankföreningens hemsida.