$left
$middle

Principen om relativ närhet

Om en kommunal skola inte har plats för alla som sökt till den görs i första hand ett urval utifrån relativ närhet. Relativ närhet används för att visa vilken elev som hade påverkats mest av att inte få en specifik skolplats.

Exempel på relativ närhet

Exempel på relativ närhet

Klicka på bilden för att förstora den.

Om två elever har sökt till samma skola och bara en av dem kan få en plats, så är det eleven som har högst relativ närhet som har rätt till platsen.

  • Elev 1 och elev 2 har sökt samma skola.
  • Elev 1 har 850 meter till sin alternativa skola och 700 meter till sin sökta skola. 850 minus 700 är 150 meter.
  • Elev 2 har 600 meter till sin alternativa skola och 500 meter till sin sökta skola. 600 minus 500 är 100 meter.

Det blir alltså elev 1 som får platsen eftersom elev 1 har längre till sin alternativa skola än vad elev 2 har.

Vilken är den alternativa skolan?

  • Om den sökta skolan är den närmaste blir den näst närmaste skolan barnets alternativa skola.
  • Om den sökta skolan är en annan än den närmaste blir den närmaste skolan barnets alternativa skola.

Avståndsberäkning

  • Vi mäter avståndet mellan barnets folkbokföringsadress, den sökta skolan och den alternativa skolan.
  • Avstånd mäts utifrån färdvägen (inte fågelvägen).
  • Mätning sker genom Malmö stads kartverktyg som baseras på den nationella vägdatabasen, NVDB.

Om två elever har samma relativa närhet

Om två elever har exakt samma relativa närhet till en skola så görs urvalet utifrån absolut närhet. Absolut närhet innebär det faktiska avståndet mellan hem och skola. Eleven som bor närmast skolan har då förtur.

Om båda eleverna även skulle ha samma absoluta närhet till skolan så sker platstilldelningen utifrån lottning.

sv