Käglinge bytomt
Käglinge bytomt, gård nr 10, 2023. Foto: Axel Schiller / Malmö museum
Käglinge är en historisk by i sydvästra Skåne med rötter tillbaka till medeltiden. Byns struktur och utveckling kan följas genom kartor och bevarade spår i landskapet.
Käglinge var en by som är skriftligt belagd första gången år 1330 då ortnamnet skrevs Kæylinge. Byn tillhör Glostorps socken, men har tidigare först tillhört Arrie och därefter Bastorps socken.
Bastorp var en kyrkby som låg söder om Glostorp och som förmodligen ödelades redan under slutet av medeltiden.
Historik
Byns omfattning och landskap
År 1661, då Skåne nyligen blivit svenskt, bestod Käglinge by av nio bondgårdar och sex mindre gatehus. Byn och dess mark är belägen i kanten av det västskånska backlandskapet som är mycket mera kuperat än den flacka slätten lägre västerut mot Öresund.
Den första någorlunda detaljerade och rättvisande lantmäterikartan över Käglinge by ritades 1702. Kartan visar att de nio gårdarna i grova drag låg i två rader i nord-sydlig riktning utmed en öppen och gemensamt ägd bygata (figur 1).
Figur 1. Utdrag från geometrisk karta över Käglinge bys ägor från 1702. De ljust röda ytorna med hussymboler är gårdstomter. Mellan gårdsraderna låg bygatan som lantmätaren målat gul. I norra delen av bygatan låg gatehuset nr. 9.
Bygata och kvarn
I norra delen av bygatan låg ett gatehus (nr. 9 i kartan). I anslutning till den nordligaste gården i byn fanns en väderkvarn väster om gårdsbebyggelsen.
Enskiftet och förändrad bebyggelse
Vid enskiftet i Käglinge år1806 fick sex gårdar rätt att ligga kvar på sin tidigare plats på bytomten. Det gällde bland annat gårdarna nummer 10 och 12 i den östra gårdsraden. Övriga gårdar skulle flyttas ut till sina nya skiften i byns ägor.
Fler gårdars bebyggelse kom dock att flyttas ut från bytomten under 1800-talet eller början av 1900-talet.
Torp och kartbild under 1900-talets början
När den häradsekonomiska kartan ritades i början av 1910-talet låg bara tre gårdar kvar på sina gamla tomter. Däremot hade en mängd torp eller hus utan, eller med liten, odlingsmark byggts på eller vid den gamla bytomten (figur 2).
Många av torpen eller husen med små ägor hade uppförts längs västra sidan av landsvägen (nuvarande väg 101) väster om Käglinges bytomt. Fortfarande fanns en väderkvarn på den tidigare platsen vid bytomtens nordvästra hörn.
Figur 2. Utdrag ur häradsekonomiska kartan från början av 1910-talet. Gård nr. 10 är utritad strax ovan och höger om bildens mitt. Byns kvarn är utritad som ett kryss strax under gårdsnamnet Anderstorp.
Utbyggnad under 1900- och 2000-talet
Ny bebyggelse tillkom senare i anslutning till gamla landsvägen och väster om Käglinges bytomt från mitten av 1900-talet. År 1960 fanns en mängd hus ända fram till den gamla bytomten. Tätorten Käglinge expanderade främst norr om bytomten under perioden mellan 1960- och 1990-talet.
Utbyggnaden av tätorten omfattade även västra delen av bytomten på 2010-talet.
Käglinge bytomt idag
Bevarad gårdsbebyggelse
Numera är det bara gårdsbebyggelse på gård nr 10 som finns kvar på bytomten och som minner om bondbyn Käglinge. Vid den senaste utbyggnaden i Käglinge valde kommunen att låta området där gårdarna nummer 11 och 12 en gång låg förbli obebyggt (figur 3).
Här bevaras därmed lämningar av gårdarna och deras troliga föregångare under jord. Området utgörs idag av en öppen grönyta.
Vägnamn som spår av byn
En viss uppfattning om den gamla byn kan man dock få genom vägnamnen i området. Här finns till exempel vägarna Käglinge Bygata och Käglinge Kvarnväg. Även den gamla Törringevägen som skar bytomten i öst-västlig riktning finns ännu kvar.
Figur 3. Flygfoto från 2015 över Käglinges gamla bytomt och omgivning. Gården nummer 10 är markerad med röd prick och de ungefärliga platserna för de borttagna gårdarna nummer 11 och 12 visas med röda stjärnor.
Sidan senast uppdaterad: