Etnografiska

Storviltsjägare, missionärer, sjömän och antropologer var några av de som kom tillbaka till Sverige från fjärran länder med allt från vapen och till vävnader.

Etnografi

Vid 1800-talets slut öppnar sig världen allt mer och med en vetenskaplig blick ville man förstå "det främmande". Förstå de icke-kristnas riter, myter och föreställningsvärldar. Det främmande var spännande och fascinerande.

Etnografi betyder beskrivning av folk och syftar på "icke europeiska" folkslags andliga och materiella kultur. Idag används istället ordet antropologi / kulturantropologi. För museerna fanns ett starkt folkbildande syfte. Man ville visa hur människor i andra kulturer levde.

Malmö Museers etnografiska samlingar

Kring sekelskiftet 1900 donerades och köptes många troféer och souvenirer till Malmö Museer. Några som bidrog var äventyraren och svensken Carl E. Nathorst, kapten i den amerikanska armen på Filippinerna som skänkte smycken, korgar, hattar och vapen från igorotfolket på ön Luzon.

Några år senare skänkte Sören Schougaard och Waldemar Delholm en stor samling med bland annat vapen, gudabilder och musikinstrument från dåvarande Kongo, dagens Demokratiska republiken Kongo.

På 1960-talet bidrog etnografen Lars Persson med föremål från olika sydamerikanska indianstammar i Colombia som yukuna, cubeo och tukano.

En stor del av den etnografiska samlingen kommer från Afrika, framför allt Kongo och Namibia och från kulturer som mangbetu och herero. Men där finns också stora samlingar från Sydamerika, framför allt från Colombia och Peru men även föremål från Asien, Nordamerika och Australien.

Majoriteten är föremål med hög status använda eller för religiöst och rituellt bruk såsom dansmasker, magiska halsband, spjut, tsubas för japanska svärd, statyetter, tapamålningar och dräkter.

Malmö Museer har även en liten samling från en av våra svenska minoritetskulturer, samerna.