Etnografiska
Storviltsjägare, missionärer, sjömän och antropologer var några av de som kom tillbaka till Sverige från fjärran länder med allt från vapen och till vävnader.
Etnografi
Vid 1800-talets slut öppnar sig världen allt mer och med en vetenskaplig blick ville man förstå "det främmande". Förstå de icke-kristnas riter, myter och föreställningsvärldar. Det främmande var spännande och fascinerande.
Etnografi betyder beskrivning av folk och syftar på "icke europeiska" folkslags andliga och materiella kultur. Idag används istället ordet antropologi / kulturantropologi. För museerna fanns ett starkt folkbildande syfte. Man ville visa hur människor i andra kulturer levde.
Malmö museums etnografiska samlingar
Kring sekelskiftet 1900 donerades och köptes många troféer och souvenirer till Malmö museum. Några som bidrog var äventyraren och svensken Carl E. Nathorst, kapten i den amerikanska armen på Filippinerna som skänkte smycken, korgar, hattar och vapen från igorotfolket på ön Luzon.
Vapen, gudabilder och instrument
Några år senare skänkte Sören Schougaard och Waldemar Delholm en stor samling med bland annat vapen, gudabilder och musikinstrument från dåvarande Kongo, dagens Demokratiska republiken Kongo.
Förmål från indianstammar
På 1960-talet bidrog etnografen Lars Persson med föremål från olika sydamerikanska indianstammar i Colombia som yukuna, cubeo och tukano.
Från Afika, Nordamerika och Australien
En stor del av den etnografiska samlingen kommer från Afrika, framför allt Kongo och Namibia och från kulturer som mangbetu och herero. Men där finns också stora samlingar från Sydamerika, framför allt från Colombia och Peru men även föremål från Asien, Nordamerika och Australien.
Majoriteten är föremål med hög status använda eller för religiöst och rituellt bruk såsom dansmasker, magiska halsband, spjut, tsubas för japanska svärd, statyetter, tapamålningar och dräkter.
Föremål från samekultur
Malmö museum har även en liten samling från en av våra svenska minoritetskulturer, samerna.