Vad är nedskräpning?

Varför skräpar människor ner?

De tre vanligaste förklaringarna till att vi skräpar ner enligt Håll Sverige Rent:

Sociala normer

Vi gör som andra gör och om de skräpar ner utan att det får konsekvenser blir det en signal om att det är okej att göra så. Och är det redan skräpigt på en plats så är det större risk att fler skräpar ner där.

Bekvämlighet

En av tre som skräpar ner säger att de gjorde det för att det inte fanns någon papperskorg i närheten. Var femte säger att det berodde på ren slöhet.

Otydligt ansvar

Även om de flesta håller med om att det är vårt eget ansvar att ta hand om vårt skräp finns det situationer när vi tycker att det är mer okej att skräpa ner.

På en konsert eller match där vi vet att någon annan städar upp efteråt känns det mer okej att skräpa ner.

Vad säger lagen?

Det har sedan länge varit förbjudet att skräpa ner i större mängder, t.ex. att dumpa en soffa eller trädgårdsavfall i en park.

Men från och med den 1 januari 2022 är det även straffbart att slänga mindre mängder skräp på marken som t.ex. fimpar och snusprillor.

Allt som kastas i naturen eller på offentlig plats ger böter på 800 kronor, vilket innebär att en felslängd fimp ger lika höga böter som en felslängd kartong eller säck med gamla kläder.

Vilken miljöpåverkan har nedskräpning?

Det finns stor risk att skräp i stan till slut hamnar i naturen och i vattnet, och på så sätt drabbar djur- och växtliv.

• En fimp förorenar hela 2 liter vatten och gör så att fisk och annat marint liv skadas.
• Plast försvinner aldrig – utan blir mikroplast. Ännu vet inte forskarna hur mikroplast kommer påverka vår framtida natur.
• Tuggummi, som ofta innehåller plast, kan ta 20-25 år att brytas ner
• En aluminiumburk kan ta 200-500 år att brytas ner.

Men i verkligheten försvinner skräp aldrig eftersom det bryts ner till mindre och mindre delar som i sin tur frigör kemikalier som kan vara en direkt fara växter och djur.

Finns det andra konsekvenser av nedskräpning?

Vissa typer av skräp leder till andra problem. Matrester som slängs på marken, exempelvis bröd, äppelskrutt eller förpackningar som innehåller matrester, bidrar till att råttor och andra skadedjur trivs och förökar sig.

Ett annat problem är att skräp föder skräp. Det vill säga att när miljön runtom oss är skräpig signalerar det att det är ok att skräpa ner. Ett skräpigt område kan upplevas som otryggt att bo och leva i.

Genom att ta hand om ditt skräp på rätt sätt bidrar du till att andra också gör det, och att staden upplevs trevligare och tryggare.