Tilläggsbelopp för fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg

Tilläggsbeloppet är individuellt och omedelbart kopplat till ett enskilt barn och hens särskilda behov och förutsättningar för att kunna delta i utbildningen eller verksamheten.

En fristående förskola ska inom ramen för sina normala resurser, kunna ge stöd åt flertalet barn. Den fristående förskolan ska på samma sätt som en kommunal förskola kunna anpassa sin organisation och undervisning så att hänsyn tas till barnens behov och förutsättningar.

Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen, till exempel tekniska hjälpmedel, resurspersonal och anpassning av en lokal. För att behovet ska anses som omfattande och stödåtgärderna som extraordinära, krävs att stödbehovet och de insatta stödåtgärderna är frekventa och kontinuerliga.

Ett barn har alltid rätt att få stöd oavsett om tilläggsbelopp beviljas eller inte

Det är inte möjligt att villkora en stödinsats med att den endast ges om tilläggsbelopp beviljas. Huvudmannen kan inte räkna med att tilläggsbeloppet ska täcka hela stödinsatsen. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att de stödåtgärder som kan ligga till grund för tilläggsbelopp ska vara extraordinära. Näst intill alla barns behov ska därmed kunna tillgodoses inom ramen för grundbeloppet (HFD 2012 ref. 46).

Förskolan ska, i enlighet med förskolans läroplan, särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver särskilt stöd ska få detta utifrån sina egna behov och förutsättningar. Med tillfälligt särskilt stöd menas insatser under begränsad tid.

Huvudmannen är skyldig att anmäla förändrade förhållanden

Om huvudmannen beviljat tilläggsbelopp, måste förskolan meddela förskoleförvaltningen om barnet slutar i verksamheten eller flyttar, eftersom rätten till tilläggsbelopp då upphör. I samband med att barnet slutar gör rektorn också en sista uppföljning. Om tilläggsbeloppet inte nyttjas ska förskolan inte få denna ersättning, och beviljad ersättning som inte har nyttjats kommer att krävas tillbaka.

Den huvudman som erhållit tilläggsbelopp på felaktiga grunder kan bli skyldig att återbetala beloppet. Förskoleförvaltningen kan även komma att inleda en tillsyn av huvudmannen.

Vid frågor, kontakta förskoleförvaltningen via e-post till forskola@malmo.se.

Huvudmannen måste utreda barnets stödbehov

Barns behov av särskilt stöd i sin utveckling kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet. Behovet är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet, personalen och miljön i förskolan eller den pedagogiska omsorgen. Det betyder att barn kan behöva stöd i sin utveckling i en miljö, men inte i en annan. För att säkerställa att insatserna är tillräckliga och fungerar behöver de följas upp regelbundet och utvärderas. Det är inte reglerat exakt hur stödinsatser i förskolan eller pedagogisk omsorg ska dokumenteras, men en dokumentation behövs för att kunna utvärdera om insatsen haft önskad effekt.

Utredningen av ett barns stödbehov kan delas upp i två delar; en pedagogisk kartläggning och en pedagogisk bedömning:

• En pedagogisk kartläggning kan ses som ett redskap för att samla information om ett barns förskolesituation/vistelse i enskild pedagogisk omsorg. I detta skede är syftet att se hela barnets dag i verksamheten, där man tittar på både barnet och hens omgivande miljö utifrån ett socialt, pedagogiskt och fysiskt perspektiv. I kartläggningen bör det framgå vilka omedelbara anpassningar av lärmiljön som gjorts.
• Den pedagogiska bedömningen utgår därefter från kartläggningen och är en bedömning om barnets stödbehov. Många gånger kan en pedagogisk utredning med omedelbara insatser vara fullt tillräckliga för att möta barnets stödbehov och då är en handlingsplan inte nödvändig. Om anpassningarna och insatserna inte är tillräckliga och stödbehovet omfattande kan en handlingsplan behöva upprättas.