1. Förändringar som får mig att undra – tidiga tecken
En demenssjukdom börjar långt innan det går att märka några symtom. Tecken på demenssjukdom kan också bero på andra förväxlingsbara sjukdomar. Därför är det viktigt att kontakta vårdcentral för att ta reda på vad symtomen verkligen beror på.
En demenssjukdom kommer ofta smygande, därför kan det vara svårt att förstå vad som är fel. Det är inte alltid minnet som är det första som förändras. Det kan vara andra förändringar i både personlighet och beteende.
Som anhörig vänjer man sig lätt vid små förändringar och anpassar sig ofta till det nya, ibland omedvetet. Framför allt om man bor tillsammans med den som är sjuk.
Vuxna barn kan ha lättare att reagera på förändringar hos föräldern, men kopplar kanske ihop det med normalt åldrande. Därför kan det ofta dröja innan en anhörig söker hjälp.
”För mig började det med att min partner inte längre ville träffa våra vänner, de hade blivit tråkiga, tyckte hon.”
Anonym
”När jag kom hem till pappa så var kylskåpet tomt, han hade inte handlat på flera veckor.”
Anonym
”Min vän sjukskrevs för utbrändhet innan de kom på att det var en begynnande demenssjukdom.”
Anonym
Några vanliga förändringar
Exempel på vanliga förändringar hos den som har en begynnande kognitiv sjukdom:
- personen kan glömma överenskommelser och telefonnummer
- hen kan fråga upprepade gånger om samma sak
- ha svårt att minnas ny information och hitta rätta ord eller formuleringar
- bli tröttare och känsligare för stress
- svårt att hänga med i samtal och diskussioner, socialt eller på arbetet.
Intresset för att följa med i nyheter och delta i fritidsaktiviteter kan också förändras. Personen kan verka nedstämd, rastlös, osäker och ha svårare att ta initiativ jämfört med vad du är van vid.
Människor som tidigare varit engagerade i familj och vänner kan tappa sitt intresse och börja dra sig undan från sammanhang som tidigare varit viktiga delar av livet.
Vart ska jag vända mig?
I det här skedet är det bra att söka sig till en vårdcentral med sin oro och sina frågor. Det bästa är att prata med din närstående och föreslå att ni tar en gemensam kontakt med en vårdcentral. Förändringarna hos den närstående kan bero på andra sjukdomstillstånd som kräver annan behandling. Därför är en tidig kontakt med vården viktig.
Om den närstående inte vill söka hjälp
Det kan vara svårt att prata om de förändringar som sker kopplat till en kognitiv eller demenssjukdom.
Om personen inte vill kännas vid problemen eller inte vill söka hjälp för dem hamnar du som anhörig i en särskild situation. Här blir det ofta du som anhörig som får motivera din partner, vän eller förälder till att följa med till vårdcentral.
Om du har problem att få med dig den närstående kan du kontakta vårdcentralen och fråga om de kan göra hembesök. Eller fråga hur de kan hjälpa dig att motivera den närstående till ett besök.
En kontakt med kommunens demenssjuksköterska kan också vara en hjälp. Demenssjuksköterskorna i Malmö stad arbetar tillsammans med Silviasystrar och kan ge råd och stöd till anhöriga.
Kommunens anhörigkonsulenter är ett annat alternativ. De kan vägleda dig i mycket som rör din livssituation och vilket stöd som finns. De erbjuder även samtalsstöd och olika gruppaktiviteter för anhöriga.