4. Vilken hjälp finns att få?

Andra vanliga och lite tyngre känslor är förstås även chock, oro och sorg. Därför är det viktigt att man erbjuds rätt stöd och information från början. Både du som anhörig och den närstående har rätt till olika former av stöd. Du kan alltid be om hjälp i den situation där ni befinner er just nu.

Stöd till anhöriga

Kommunen är skyldig enligt lag att erbjuda stöd till anhöriga. Stödet ska vara individuellt och flexibelt.

Anhöriga har ingen skyldighet enligt lag att ansvara för omvårdnaden när en närstående som är vuxen har blivit sjuk. Det du gör som anhörig ska vara frivilligt. Gifta och/eller sammanboende vuxna har dock ett gemensamt ansvar för hus och hem, men blir ena parten sjuk ska inte allt falla på den anhörige och det ska gå att få avlastning.

Alla som arbetar inom vård och omsorg ska ha ett anhörigperspektiv. Det betyder att de är skyldiga att se hur beslut och insatser påverkar alla runt omkring den som är sjuk, och underlätta för att både anhöriga och närstående ska få en hanterbar vardag.

Insatser för den närstående

Om du inte redan har kontakt med en biståndshandläggare är det bra att ta den kontakten nu. Du kan också behöva ha kontakt med flera olika biståndshandläggare under processens gång. Vem du har kontakt med utgår framför allt från var den närstående befinner sig; på sjukhus, hemma eller på ett boende. Det är inget du som anhörig själv behöver hålla reda på, men det förklarar varför det kan vara flera olika som kontaktar dig.

Tillsammans med en biståndshandläggare kan du som anhörig se över vilka insatser som kan bidra till en hanterbar vardag både för dig och den närstående. Du kan kontakta en biståndshandläggare både för att få information och ställa frågor om vad kommunen kan erbjuda, men också för att formellt ansöka om insatser.

Biståndshandläggarens arbete handlar om att komma fram till vad den närstående ska få hjälp med. Sedan är det hemtjänstens personal, och fast omsorgskontakt där, som ska upprätta en genomförandeplan för hur hjälpen ska se ut. Genomförandeplanen kan vara ett bra verktyg för att tydliggöra för dig som anhörig vilka insatser som ska utföras och på vilket sätt.

Vanliga insatser för den som är sjuk

Den som är sjuk behöver själv samtycka till insatser och det kan ibland vara svårt. Att vänja sig vid att ta emot hjälp från andra kan också ta tid. Därför är det bra att starta processen i god tid.

En vanlig första insats kan vara trygghetslarm eller hjälp med att ta medicin, framför allt om personen bor ensam.

Ledsagning är en insats som gör att man kan få stöd att ta sig till en aktivitet eller ta längre promenader. Det kan vara ett trevligt avbrott i vardagen för den som tar emot insatsen och anhöriga upplever också en form av avlastning.

Kommunen har olika dagverksamheter (som vi i dagligt tal kallar för club) som ger möjlighet till social samvaro och struktur och stöttning i vardagen för den som är sjuk. Även denna insats blir avlastande för anhörig, då man vet att den närstående har det bra.

Anhöriga kan också ansöka om avlastning. Ibland kan det kännas otryggt att lämna den närstående ensam när du behöver göra ärenden, besöka vänner eller annat. Det finns då möjlighet att ansöka om avlösarservice som håller den närstående sällskap i hemmet medan du är borta. Det är en och samma person som återkommer vilket upplevs mycket positivt.

Växelvård/växelboende är en insats som innebär att den närstående vistas växelvis på ett av kommunens växelboenden och i den egna bostaden. Detta är en möjlighet till avlastning då man kan behöva både psykisk och praktisk/fysisk avlastning som anhörig.

Vidare finns det praktisk hjälp i hemmet att ansöka om samt insatser med fokus på omvårdnad.

Hur går en ansökan om bistånd till?

Du kan kontakta biståndshandläggaren som gör ett hembesök och träffar den närstående och dig som anhörig. Handläggaren gör en kartläggning av de behov som finns och föreslår insatser utifrån detta. Vill man ansöka om någon insats startas en utredning för att se om personen kan bli beviljad eller inte.

När hjälpmedel behövs

Det finns olika slags hjälpmedel som kan underlätta vardagen, främst för den som är sjuk men också för anhöriga. Kommunens arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster ansvarar för detta.

Hjälpmedel kommunen kan erbjuda

• Symbolix, en magnetisk anslagstavla/whiteboard som underlättar struktur och överskådlighet i vardagen
• Memoday, en elektronisk kalender som underlättar dygnsorientering
• Careousel, en automatisk medicindosett som larmar när det är dags att ta medicin
• Memomessenger, en talande klocka som automatiskt påminner dig om händelser
• Spisvakt, detta ansöker du om via bostadsanpassningsbidrag.

Hjälpmedel du kan skaffa på egen hand

• Keyfinder (trådlös nyckelhittare som avger ljud)
• Fjärrkontroller med tydliga knappar
• Mobiltelefon med stora knappar
• Kaffebryggare med inbyggd timer
• Strykjärn med inbyggd timer

Särskilt stöd för anhöriga