Bosse: Det är för mycket hysch-hysch kring psykisk ohälsa

– Varför ska inte Malmö ha vänskapsbänkar när Helsingborg har? Jag kände att vi också ska ha det. Det är viktigt att vi börjar prata mer med varandra om psykisk ohälsa. Det är för mycket hysch-hysch.

Bosse har varit ideellt engagerad i föreningsliv hela sitt vuxna liv.

– Det började med ett intresse för att vara ute i naturen och göra avancerad scouting, som att klättra, paddla och sova ute på vintern.

Genom Friluftsfrämjandet blev han ansvarig för barn- och ungdomsgrupper vilket ledde till en anställning på en fritidsgård i östra Malmö. Där väcktes intresset för sociala frågor, och i slutet av 60-talet började Bosse arbeta på ett övergångshem i Kroksbäck för unga killar i kriminalitet och missbruk. De var ute mycket i naturen och på somrarna åkte de i en folkabuss till Jämtland för att tälta.

– Man hade inte institutionsprägel, vi kunde vara ute och sitta vid en lägereld. Då kom vi mycket närmare ungdomarna. De pratade om hur de mådde och hur de hade det.

Idag är Bosse pensionär, men under sitt yrkesliv har han haft flera olika uppdrag – med den gemensamma nämnaren att han stöttat personer i olika sorters utsatthet. Parallellt med arbetet har han varit fackligt aktiv och engagerad i Korpen-idrott.

Sambon blev ingången till engagemanget i psykisk ohälsa

På en av sina många fjällresor träffade Bosse sin blivande sambo. Ett försenat tåg gjorde att de började prata och året därpå flyttade de ihop i Malmö.

– Hon hade lite svårt att få jobb här till en början, hon är utbildad sjukgymnast men har en norsk legitimation och det var lite klyddigt. Hon var ofta sjuk och fick olika magmediciner. När hon fick reda på att hon hade celiaki trodde vi att allt var löst genom att slänga ut alla sädesslag som innehåller gluten – men det var det inte.

Efter några år fick hon en remiss till öppenvården i Malmö, där det konstaterades att hon har årstidsbunden depression. Hon fick ljusbehandling, som hjälpte, och Bosse fick gå en ”depressionsskola” för anhöriga. Där fick han veta att man skulle dra igång en förening för anhöriga – Libra. Som den föreningsräv han är engagerade sig Bosse i styrelsen och där han har varit med sedan dess.

Vikten av dialog en röd tråd

Genom sitt engagemang i Libra var Bosse tillsammans med Malmö stad och NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa) med och bildade nätverket Lokalt forum i Malmö 2008. Där ingår deltagare från olika patient-, brukar- och anhörigföreningar som vill förbättra livet för Malmöbor med psykisk ohälsa. Lokalt forum samverkar också med Malmö stad:

– Det är jätteviktigt. Man ska inte sitta i varsitt hörn och tro att man kan. Vi lär oss om kommunen och de lär sig om vad brukarna behöver. Det viktigaste är att man pratar, säger Bosse.

Varje år den 10 oktober arrangerar nätverket Världsdagen för psykisk hälsa, en temadag med föreläsningar och olika aktiviteter.

Bosse ingår också i funktionsstödsförvaltningens brukarråd, tillsammans med representanter från andra föreningar, förvaltningsdirektör och politiker i funktionsstödsnämnden. Brukarrådet träffas två gånger per år.

– Jag är för det mesta väldigt lyssnande. Jag försöker få ihop vad olika personer säger och komma med förslag på vad man ska göra. Det är inte viktigt vilken förening som får igenom sitt tycker jag, utan vi måste komma överens om vad som är viktigt för alla och få en gemensam linje i det vi säger.

Genom brukarrådet var Bosse med och drog igång Fänrik Rum Fem 2019, en fysisk mötesplats där Malmöbor kan träffa representanter från brukarföreningar och Malmö stad.

Det är tydligt att vikten av dialog löper som en röd tråd genom Bosses engagemang. Genom vänskapsbänkarna får han nu fler Malmöbor att våga prata om psykisk ohälsa.