Michelle: Det behövs stöd att hantera alla ”tänk om”

”Han var en av de mest godhjärtade jag träffat, någon som verkligen fanns till för allt och alla.” Så beskriver Michelle sin lillebror Nicklas som tog sitt liv, bara 28 år gammal.

I slutet av april 2022 fick Michelle ett meddelande från sin lillebror: ”Hej syster, kan du snälla bara säga till mig att det kommer gå bra för mig i framtiden. Snälla be för mig ikväll så ska jag göra det för dig.”

– Jag svarade ”Hej lillebror, jag ska absolut be för dig ikväll och sänder dig goda tankar och kärlek alltid”. Och det var våra sista meddelanden.

Strax därefter blev Michelles lillebror inskriven på en psykiatrisk avdelning där han sedan var inlagd i tio dagar. Samma dygn som han blev utskriven avslutade han sitt liv.

Familjekär och omtyckt

När Michelle beskriver sin bror växer bilden av en glad, skämtsam och omtyckt kille fram. En familjekär person som tyckte om att jobba med äldre. Någon som ville finnas där för andra men kanske inte alltid pratade öppet om sitt eget mående.

Det var när Nicklas som ung provade drogen spice som hans liv förändrades.

– Nästan direkt så utlöste det psykos efter psykos. Till slut kom man fram till att det hade blivit en permanent skada av det här tillfället.

Ändå hade Nicklas många bra perioder efteråt där vardagen fungerade. Han drömde om att skapa en egen familj, kunna gå till jobbet, ha en bra ekonomi och ett hem.

– Det var inga storslagna saker, utan sådant som många av oss tar för givet. Men jag vet att mot slutet så kände han att det kanske aldrig skulle vara möjligt för honom på grund av hans mående.

– Vi andra såg ju hans potential, hans hjärta, vi tyckte om att vara en del av hans liv. Men det handlade om hans tankar om sig själv. Det är så svårt att berätta för någon hur betydelsefull den är och vilken skillnad den kan göra bara genom att finnas i andras liv. Vi kan säga det hur mycket som helst, men det är inte säkert att den andra personen hör vad vi säger.

Alla i familjen har hanterat förlusten på olika sätt berättar Michelle. Ändå har sorgen fört dem samman.

– Mycket av min läkning har nog kommit av att se släkten komma så mycket närmare. På de håll där splittringar tidigare funnits existerar inga sådana längre. Händelsen förde oss alla närmare och påminde flera om vad det viktiga och oviktiga i livet är.

Vikten av stöd till anhöriga

Michelle upplevde att hon fick bra stöd av nära och kära efter att Nicklas gick bort. Hon har också ett stort nätverk efter att i flera år ha engagerat sig i föreningar kopplade till psykisk ohälsa och är idag ordförande för bland annat NSPH Skåne (Nationell samverkan för psykisk hälsa). Men hon ser dock att hennes familj hade behövt mer stöd:

– När någonting sådant här händer handlar det inte längre bara om den som mådde dåligt och inte längre finns med oss, utan också om att du ska bearbeta alla ”tänk om”. Det är fruktansvärt.

Hon tycker att samhället behöver bli mer anhörigorienterat. Många vet inte vilket stöd som finns eller vilka rättigheter man har som anhörig. Förutom sorgen behöver anhöriga också hantera alla de praktiska delarna, som eventuell obduktion och sedan begravning. Och när är man redo att ta tag i alla kvarlämnade saker?

Michelle säger att hon inte vet om sorgen någonsin kommer bli lättare att bära och den bubblar ibland upp oväntat i olika sammanhang. Men hon känner samtidigt att det är okej att det är så:

– Jag tror att det är viktigt att få ut sina känslor och inte bara lagra dem, men det kan såklart vara olika för alla. Det finns så många sätt att bearbeta på, någon kanske går ut i skogen och skriker, andra lyssnar på musik och en annan vill bara ha någon nära som kan krama om den. Vissa kanske behöver terapeutiska samtal och/eller medicin för att de hamnat i en så pass stor svacka efter att ha förlorat någon nära. Vi behöver olika saker, ibland kan det vara skönt att bara ha någon intill utan att säga ett ord. Alla är inte redo för att prata.

Håller minnena levande

Michelle tror att det är viktigt att skapa mening av tragiska händelser för att klara av att gå vidare.

– Det kanske innebär att man håller ännu hårdare i relationer man har omkring sig, det kan vara att man vill påverka utåt i olika sammanhang, engagera sig i föreningslivet eller prioriterar om i sitt eget liv. Det kan vara att man kommer ihåg att säga att man älskar människor i sin närhet och att inte skiljas åt i ovänskap.

När Michelles lillebror dog var hon gravid med sin dotter som nu är ett år. Michelle känner sorg över att Nicklas aldrig hann träffa henne, hon vet att han hade velat det. Han var den typiska lekfarbrorn som älskade att leka med syskonbarnen. Men hon kommer att hålla sin lillebror levande genom att berätta om honom för sin dotter.

– Han var så lugn och så rolig! Jag analyserar mycket i livet, men hans inställning var mer ”det blir som det blir och det blir bra”. Lite med samma lugn som Baloo i Djungelboken. Jag hoppas att jag kan ge den egenskapen vidare till min dotter.