Basuppvärmning innebär din huvudsakliga uppvärmning av huset. Kakelugn och täljstenskamin bör inte användas för basuppvärming, även om de är miljögodkända, det vill säga godkända enligt dagens byggregler. Däremot kan du använda en miljögodkänd panna som är avsedd för basuppvärmning.

I vissa delar av Malmö finns det dock särskilt stor risk för att rökgaserna orsakar olägenheter för omgivningen, vilket då kan medföra tidsbegränsningar eller förbud mot eldning. Generellt sett bedöms det rimligt att kräva att basuppvärmningen byts till fjärrvärme eller naturgas, om det finns tillgängligt i området.

Öppna spisar, braskaminer, kakelugnar och liknande bör endast användas för så kallad trivseleldning. Det är tillåtet att trivselelda under perioden mellan den 1 oktober och den 31 mars.

Rekommendation: Starta elden max en gång per dygn och håll elden vid liv ett begränsat antal timmar per tillfälle vid högst två tillfällen per vecka. Att strypa elden (minska syretillförseln) är olämpligt, eftersom det orsakar hälso- och miljöskadliga utsläpp och eventuellt soteld. Soteld innebär att det blir så varmt att skorstenen kan spricka och lågorna kan slå upp flera meter över huset.

Veden måste vara torr eftersom fuktig ved ger dåligt värmeutbyte och stora utsläpp av luftföroreningar. Det tar cirka ett år för ved att torka. Fuktig ved ger dåligt värmeutbyte och stora utsläpp av luftföroreningar.

Använd endast torr ved vid inomhuseldning. Det är förbjudet och kan vara straffbart att elda med avfall, tryckimpregnerat trä, spånplattor eller dylikt. Ved från lövträd är lämpligast för brasved och har högre värmevärde än ved från barrträd. Eldning med ved från barrträd bör undvikas om du har en öppen spis eftersom det kan uppstå gnistbildning.

Kapning och klyvning av ved inom tätbebyggt område är direkt olämpligt med tanke på ljudstörningar.

Se paragraf 22 i Malmö stads lokala miljöföreskrifter.

Kontakta sotare innan du börjar elda med fast bränsle. Fråga också sotarna om din skorsten är lämplig för vedeldning. (Se lag 2003:778 om skydd mot olyckor).

Installation av braskamin, kamininsats eller likvärdig eldstad är en allmänpliktig åtgärd.

Mer information om teknisk anmälan för eldstad

Rök från småskalig eldning kan, särskilt vid ofullständig förbränning, innehålla en rad ämnen som påverkar hälsan negativt. Dessa ämnen, eller grupper av ämnen, är i huvudsak tjära (PAH), partiklar (OGC) samt flyktiga organiska ämnen (VOC), bland annat metan. Det finns dock inga riktvärden för halter av dessa ämnen inomhus.

Enklaste sättet att kontrollera om du har en god förbränning är att gå ut och titta på röken.

• Vid ofullständig förbränning är röken svart med kraftig lukt. Gulaktig rök betyder att den innehåller mycket tjära.
• Vid god förbränning kommer röken kalla dagar ofta vara vit av vattenånga. Varma dagar är röken vid god förbränning i det närmaste osynlig och ses bara som värme.

Om en anläggning ligger inom ett område som är tätbebyggt eller ligger nära känsliga verksamheter är det större risk för störning och därmed större risk för att få helt eller delvis förbud mot eldning.

Var särskilt försiktig om det inom 100 meter finns: Daghem, förskolor, skolor, sjukhem eller rekreationsområde. Vid inversion är det inte heller lämpligt att elda. Inversion förekommer främst vid kyla, klart och vindstilla väder, och innebär att luften inte blandas om i höjdled som den brukar. Det gör att rökgaser och andra luft-föroreningar blir kvar i marknivå.

Varje år startar ungefär 780 bränder i kaminer runt om i Sverige. För att förhindra brand, följ dessa råd:

• Följ alltid eldningsinstruktionerna för just din eldstad
• eldstaden ska sotas
• tänd inte en eld du inte kan släcka
• använd torr ved, då bildas mindre tjära i skorstenen och det blir lägre risk för sotbrand
• elda max tre kilo ved per timme, annars riskerar du överhettning
• låt kaminen svalna lika länge som du eldat i den
• förvara askan i ett icke brännbart kärl med tättslutande lock.