Lantmäteriförrättning

Vi börjar med att utreda om det är möjligt att genomföra den förändring du har ansökt om. Vi följer de regler som finns och tar hänsyn till information som finns i våra register: planer, rättigheter, fastighetsuppgifter, inskrivningsuppgifter. Vi tar kontakt och diskuterar med de myndigheter som berörs av din ansökan, som kommunens stadsbyggnadsnämnd och länsstyrelsen.

I utredningen ingår också fältarbete. Fältarbete innebär att vi mäter, kontrollerar och markerar på plats. Vi stakar ut gamla fastighetsgränser och mäter in nya. Det kan vara så att du behöver vara med under fältarbetet. I så fall kommer vi överens om en tid som passar dig. Både före och efter fältarbetet gör vi också beräkningar och tar fram kartor på vårt kontor.

Ibland behöver vi som hanterar ditt ärende diskutera något med sakägarna, det vill säga dig som fastighetsägare och andra som berörs av lantmäteriförrättningen. Det gör vi för att få ett så bra underlag som möjligt för våra beslut. Om du blir kallad till ett möte (sammanträde) är det därför viktigt att du kommer och bevakar dina intressen.

När vi har samlat in all information vi behöver så fattar vi beslut. Vi skickar då ut en sammanställning över alla beslut vi fattat i ditt ärende. I normalfallet får du kopior på:

• Förrättningskarta. En karta som visar hur fastigheten förändrats genom lantmäteriförrättningen.
• Förrättningsprotokoll som innehåller de beslut som vi fattat i ditt ärende.
• En fastighetsrättslig och teknisk beskrivning som bland annat innehåller areal och koordinater för gränspunkter.

Om inte någon överklagat förrättningen inom fyra veckor så registreras den hos oss i Fastighetsregistret och på registerkartan. I samband med det får nybildade fastigheter en egen fastighetsbeteckning. När registreringen är klar får en av er som är sakägare kopior på alla dokument som har med ärendet att göra. Alla kan hämta en egen kopia i e-tjänsten för lantmäteriförrättningar på Lantmäteriets hemsida (om personen har e-legitimation.)

När lantmäteriförrättningen är färdig får du en sista räkning från oss. Det är den tid vi behövt lägga ner på ett ärende som avgör priset. Vid vissa ärenden kan vi erbjuda fast pris.

Om du har tagit tillbaka din ansökan om lantmäteriförrättning eller om vi av något annat skäl inte kan genomföra den förändring du ansökt om så avslutar vi vårt arbete. Då tar vi betalt för den tid vi redan lagt ner och för arbetet med att avsluta ditt ärende.

Rättighet för en fastighet att nyttja en del av en annan fastighet på ett bestämt sätt, exempelvis väg, brunn, ledningar med mera. Det finns två typer av servitut:

• Officialservitut bildas vanligen genom en lantmäteriförrättning och redovisas i fastighetsregistret i text och på karta.
• Avtalsservitut bildas genom att berörda fastighetsägare sinsemellan upprättar ett civilrättsligt avtal som kan skrivas in i fastighetsregistret.

Lantmäterimyndigheten kan sätta ut nya gränsmarkeringar där sådana saknas. Det kan exempelvis handla om tidigare omarkerade gränspunkter eller försvunna gränsmarkeringar. Gränsmarkeringar som sätts ut genom särskild gränsutmärkning blir rättsligt bindande för framtiden. En förutsättning för att särskild gränsutmärkning ska kunna genomföras är att det inte finns några juridiska tveksamheter kring gränsens läge.

Gemensamhetsanläggning bildas genom anläggningsförrättning när flera fastigheter gemensamt behöver använda en anläggning, exempelvis väg, parkering, vatten- och avloppsanläggning. Det bestäms hur anläggningen ska utformas och hur kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna.

Om det är lämpligt, kan samfällighetsförening bildas för gemensamhetsanläggningens skötsel. Samfällighetsföreningen är en juridisk person som kan ingå avtal med tredje part och företräder delägarnas intressen. Alla fastigheter som är delägare i gemensamhetsanläggningen blir automatiskt medlemmar i samfällighetsföreningen. Samfällighetsföreningens dagliga arbete sköts av en vald styrelse.

En rättighet upplåts för ägare av allmännyttiga ledningar, till exempel EON, Vattenfall eller VA Syd, för att anlägga, bibehålla och underhålla ledningar på annans mark såsom vatten-, el- eller gasledningar.

Ledningsrätt kan ej sökas för privata, enskilda ledningar. Sådana ledningar kan istället tryggas med servitut eller annan nyttjanderätt.

Lantmäterimyndigheten utreder och beslutar var gränser går och markerar gränspunkterna. Beslutet kommer att gälla alla berörda fastighetsägare.

I vissa fall kan oklar äganderätt till en fastighet utredas samt äldre privat jorddelning fastställas samt erkännas som fastighetsbildning.