Det rättighetsbaserade arbetet tar alltid sin utgångspunkt i att främja jämlika och jämställda villkor, motverka hinder och normer som begränsar allas lika värde och värdighet samt skydda individen eller grupper av individer mot diskriminering.

Denna princip innebär att människor har rätt att på lika villkor involveras och vara delaktiga i frågor, insatser och beslut som påverkar dem. Det handlar också om att synliggöra och beakta rättighetsbärarens perspektiv i arbetet.

För att veta om, och i så fall hur, offentliga verksamheter arbetar med att garantera de mänskliga rättigheterna behöver det finnas en genomskinlighet i beslutsvägar och beslut. Det måste vara tydligt vem som bär ansvar för att de mänskliga rättigheterna uppfylls, så att det är möjligt för rättighetsbärarna att kräva sina mänskliga rättigheter. Det måste också finnas insyn i verksamheterna för att det ska vara möjligt att upptäcka eventuella kränkningar av mänskliga rättigheter.

För att leva upp till Malmö stads skyldigheter i förhållande till Malmöbor och lägga en grund för prioriteringar och en effektiv styrning krävs det att Malmö stad sätter Malmöbor och deras rättigheter i fokus i styrning- och verksamhetsuppföljningen. Ytterst handlar det om att synliggöra vilka rättigheter och behov de som lever, arbetar och vistas i staden har för att kunna göra prioriteringar eller vidta lämpliga åtgärder utifrån Malmö stads handlingsutrymme som offentlig verksamhet. Syftet bör alltid vara att säkerställa att åtgärder och prioriteringar bidrar till att tillgodose människors rättigheter och aktivt motverka strukturer och normer som utgör hinder för detta.

Jämlikhet och jämställdhet ska vara centrala principer. Utredningar, analyser, beslutsunderlag och beslut ska utgå från individens mänskliga rättigheter och synliggöra skillnader i livsvillkor och främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett kön, könsidentitet, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder samt ställning i övrigt, såsom socioekonomi.

Budget och insatser i verksamheternas mål, planering, genomförande och uppföljning samt framtagande av nya styrdokument ska vara förenliga med och bidra till förverkligandet av Malmöbornas rättigheter. I barnkonventionens artikel tre anges att i alla beslut och åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Det gäller i såväl enskilda fall som i situationer som berör många barn.

Malmö stad behöver ge invånarna tillgång till service utifrån deras individuella förutsättningar, rättigheter och behov. Rättighetsbaserad service och bemötande innebär likvärdig tillgång, tillgänglighet, genomför-ande och god kvalitet för alla malmöbor oavsett kön, könsidentitet, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsätt-ning och ålder samt ställning i övrigt, såsom socioeko-nomi.

I barnkonventionen lyfts särskilt att alla barn ska ha lika tillgång till sina rättigheter och att barn inte heller får diskrimineras på grund av sina föräldrars eller vårdnads havares bakgrund. Bemötandet i verksamheterna ska ta hänsyn till individens förutsättningar och vara fria från alla former av diskriminering. För att uppnå detta behöver Malmö stad arbeta systema-tiskt för att främja jämlikhet och jämställdhet och motverka diskriminering.

Utöver det behöver Malmö bedriva ett proaktivt arbete med fokus på att motverka struktur-ella hinder och normer med koppling till olika former av diskriminering och skyddade diskrimineringsgrunder.

Detta i sin tur innebär att Malmö stad, som kommun, behöver ha kunskap om och identifiera strukturer och orsaker som bidrar till ojämställd och ojämlik maktfördelning och som hindrar tillgänglighet, utveckling och begränsar människors tillgång till sina rättigheter i praktiken.

Malmöbor har rätt att vara delaktiga och involveras i beslut som påverkar dem. Det kan gälla strategiska beslut, som exempelvis policyer, prioriteringar, åtgärder, eller beslut och insatser som rör en enskild individ. Malmö stad ska arbeta för att det finns system för samråd och rutiner för dialog och inhämtande av synpunk-ter som möjliggör att Malmöbor kan vara delaktiga och påverka i frågor och beslut som rör dem. Det är särskilt angeläget att säkerställa att underrepresenterade grupper får komma till tals och att representationen är jämlik och jämställd när det gäller grupper av Malmöbor.

Barnkonventionens artikel 12 understryker särskilt vikten av att barn och unga involveras och att barns eget perspektiv synliggörs och beaktas i åtgärder och beslut som rör dem. Malmö stad har även skyldighet att säkerställa att stadens tjänster och system för påverkan och inflytande är utformade på ett tillgängligt sätt utifrån människors olika funktionsnedsättningar.

För att Malmöborna ska ha förutsättningar att tillgodogöra sig sina rättigheter ska de ha tillgång till information och insyn i frågor och beslutsfattande som rör deras liv och rättigheter. Informationen ska vara tillgänglig och anpassas så att alla kan ta del av den och förstå den.

Utifrån barnkonventionen krävs att Malmö stad inom sina verksamhetsområden förmedlar och tillhandahåller anpassad information till barn om deras rättigheter och hur de kan tillgodoses.

I Malmö stad ska det också finnas en transparens när det gäller beslutsvägar och beslut så att Malmöbor som har intresse kan vara delaktiga och påverka beslut som rör dem. Alla Malmöbor ska kunna ta reda på vart de kan vända sig om de vill påpeka något som blivit fel eller lämna klagomål om de upplever att de inte har fått sina rättigheter tillgodosedda.