Asylsökande och nyanlända

Så här går det till när någon kommer till Sverige

Människor migrerar till Malmö från utlandet av olika skäl, för att studera, arbeta, söka skydd eller för att återförenas med anhöriga. Det är Migrationsverket som tar emot och prövar ansökan. För personer som söker skydd i Sverige, asylsökande, ansvarar Migrationsverket för boende under väntetiden, men det finns också möjlighet att själv ordna bostad (eget boende, EBO). Asylsökande personer som saknar inkomst kan ansöka om ersättning från Migrationsverket.

Kontaktytorna med kommunen är under asylprocessen få, främst sker de genom skolan eller på kommunens mötesplatser och bibliotek. Asylsökande barn har rätt att gå i skola på samma villkor som andra barn.

Kontaktytorna blir fler för de personer som sedan beviljas ett uppehållstillstånd då kommunens mottagande av nyanlända sker. Personer som bott i Migrationsverkets boenden under väntan på beslut och kvotflyktingar kan få hjälp med boende. De anvisas då av Migrationsverket enligt den så kallade bosättningslagen till alla Sveriges kommuner enligt särskilda fördelningstal. Den som bott i så kallat eget boende (EBO) skrivs ut till den kommun hen har bott i under asylprocessen. Anhöriga tas emot i den kommun där deras anknytning finns.

Ensamkommande barn

Mottagandet av ensamkommande barn skiljer sig mot mottagandet för vuxna och familjer. Kommunen har ansvarar för boende, vård, tillsättning av god man och skola direkt i samband med en asylansökan.

Asylsökande i Malmö

Migrationsverket har inte något större anläggningsboende (ABO) i Malmö. Därför har de flesta asylsökanden som finns i staden valt att bosätta sig här i eget boende (EBO) i väntan på besked om uppehållstillstånd, ofta boendes hos vänner eller släktingar.

Asylsökandes möjlighet att bosätta sig i EBO i socioekonomiskt utsatta områden är begränsad. Begränsningen syftar till att fler personer under sin asylprocess ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande. Malmö stad är en av de kommuner i Sverige som har socioekonomiskt utsatta områden och därmed möjlighet att undanta vissa områden för EBO.

Om en asylsökande person flyttar till ett område som en kommun har anmält till Migrationsverket som socioekonomiskt utsatt förlorar hen som huvudregel sin rätt till ersättning från Migrationsverket.

På Migrationsverkets webbplats kan du få mer information om begränsningen och se vilka områden som berörs av undantaget i Malmö och i andra kommuner.

Malmös mottagande av nyanlända

Efter att uppehållstillstånd beviljats skrivs en person ut från Migrationsverket och in i en kommun. I det som kallas kommunmottagandet ingår personer som beviljats uppehållstillstånd som flykting, andra skyddsbehövande samt deras anhöriga.

Kommunen ansvarar för förskola, skola, utbildning i Svenska för Invandrare (SFI), vuxenutbildning, 100 timmar samhällsorientering och kompletterande försörjningsstöd samt i vissa fall bostad.

På kommunens Integrationscenter kan den som är nyanländ få hjälp med information om hur det svenska samhället fungerar, om vart hen ska vända sig för att lära sig svenska, söka arbete eller få en plats i skolan till sina barn. Integrationscenter har information på många olika språk. Integrationscenter ordnar också de inledande kurserna i samhällsorientering med tolk där det är möjligt att lära sig om Sverige och hur det är att leva och bo i Malmö.

Nyanlända anvisade enligt bosättningslagen

I kommunens mottagande ingår att ordna med bostäder till nyanlända personer som anvisats av Migrationsverket.

Regeringen beslutar utifrån Migrationsverkets prognoser om hur många personer varje län ska ta emot, länstal, och därefter sätter länsstyrelsen kommuntalet, det vill säga det antal personer som en kommun ska ta emot kommande år. Hur många nyanlända som en kommun ska ta emot för bosättning enligt bosättningslagen beror på

• storlek på kommunen
• hur arbetsmarknaden ser ut
• hur många nyanlända som kommunen redan har tagit emot, exempelvis personer från EBO, anhöriga som kommit och mottagandet av ensamkommande barn
• hur många asylsökande som redan befinner sig i kommunen.

Migrationsverket beslutar om enskilda anvisningar månadsvis och efter beslut ska kommunen ta emot hushållet för bosättning inom två månader. Malmö stads boendelösningar varierar och kan vara allt från hyreslägenheter till plats i bostadsmoduler eller gruppboenden. Boendet ska fungera som en tillfällig bostad i maximalt 4 år på väg till en mer permanent lösning, målet är ett förstahandskontrakt.

Vid kommunens boenden för nyanlända utför tillsynspersonal ett grundläggande stöd med information och vägledning för att underlätta etableringen i det nya samhället och vägleda samt följa upp hur det går till att söka bostäder via Boplats syd. Tillsynspersonalen utför även tekniska besiktningar av bostäderna för att se till att kyl, frys och värme med mera fungera och att hyresgästen sköter bostaden enligt hyresvärdens rutiner.

Samtliga hushåll vid kommunens boende för nyanlända erbjuds utökat stöd i samarbete med bostadsrådgivningen för att underlätta vägen till en permanent lösning på bostadsmarknaden.

Vem gör vad i processen för mottagande och integration?

Processen som rör mottagande och integration av asylsökande och nyanlända är komplex och involverar flera olika aktörer. Malmö stad samarbetar med andra myndigheter, kommuner och civilsamhället för att skapa ett bättre mottagande. Inom Malmö stads organisation har olika förvaltningar uppdrag och ansvar för olika delar som berör asylsökande och nyanlända Malmöbor.

Fakta

• Asylsökande: person som har lämnat in och väntar på beslut om uppehållstillstånd på sin ansökan om skydd (asyl).
• Nyanländ: person som beviljats uppehållstillstånd som flykting eller av andra skyddsskäl. Det gäller också anhöriga till personer med sådan status.
  • Inom skolan används en annan definition av nyanlända som inkluderar både asylsökande och barn med uppehållstillstånd samt barn som påbörjat sin skolgång i annat land, men nu ska studera i Sverige.
• Bosättningslagen (Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning) innebär att kommunen är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Genom att förse nyanlända med boenden syftar lagen till att snabba på de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet.
• I kommunmottagandet av nyanlända ansvarar kommunen för barnomsorg, skola, vuxenutbildning och SFI (svenska för invandrare). Därutöver för samhällsorientering om 100 timmar, kompletterande försörjningsstöd och andra sociala insatser efter behov samt bosättning till de nyanlända som anvisats enligt bosättningslagen.
• Kommuner har rätt till ersättning från staten för vissa kostnader för asylsökande och nyanlända personer. Vissa ersättningar betalas ut som schabloner och andra behöver kommunen ansöka om. Mer information om statlig ersättning till kommuner finns på Migrationsverkets webbplats.