9. Min närstående bor ensam
Att vara anhörig till en ensamboende som har en demenssjukdom innebär andra svårigheter än om man bor tillsammans. Inte minst en påträngande oro över att den närstående får allt svårare att klara vardagen på egen hand.
Här är det viktigt att ha en kontinuerlig dialog med biståndshandläggare för att hitta rätt hjälp. I de fall den närstående har en pågående insats från kommunen – exempelvis hemtjänst – så är kontakten med den personalen viktig att ta vara på. Var inte rädd för att ta upp vad du behöver för att känna dig trygg.
”När vi fick en kontaktman* i hemtjänsten så började det fungera mycket bättre, vi höll kontakt och de förstod mina utmaningar med att bo i en annan stad.”
Anonym
*Kontaktman i hemtjänsten heter numera fast omsorgskontakt.
Upplevd trygghet
När anhöriga får frågan vad de behöver för att känna sig trygga, handlar det ofta om att veta vart man ska vända sig för att få svar på frågor.
Det upplevs också som en trygghet att det finns professionell personal, såsom hemtjänst, som besöker den närstående regelbundet och kan flagga för behov av mer stöd i vardagen.
Tveka aldrig att ta kontakt och ställa de frågor du behöver svar på. Samarbetet med ansvarig personal i kommunen och primärvården är helt avgörande för hur man upplever sin situation som anhörig.
”Mammas kontakt i hemtjänsten började med att fråga mig vad jag behövde för att känna mig trygg. Det kändes som att de förstod mig, att jag har det tufft.”
Anonym
Många anhöriga som har sin närstående boende ensam är vuxna barn. Som exempelvis Johanna i filmen nedan vars mamma drabbades av Alzheimer när hon själv var mitt i livet.
Samtalsgrupper
I Malmö stad erbjuder anhörigkonsulenterna samtalsgrupper både digitalt och fysiskt. De digitala träffarna är populära bland just vuxna barn, särskilt de som bor utanför Malmö och har svårt att komma ifrån fysiskt.
Skillnaden när den närstående bor ensam
Det kan både vara enklare och svårare att inte bo tillsammans med den närstående. Samtidigt som man inte behöver vara där dygnet runt, så är anhöriga många gånger oroliga dygnet runt.
I takt med att personen blir sämre i sin sjukdom blir det också svårare för den närstående att bo hemma och ta hand om sig själv på ett bra sätt.
”Vi syskon turades om att köra hem till mamma nästan varje dag, det lättade något när hemtjänsten kom in i bilden. Men oron var jättejobbig.”
Anonym
Mer information
Du kan alltid vända dig till en biståndshandläggare, anhörigkonsulent, demenssjuksköterska eller Silviasyster för råd och stöd.