Hur är det att bli äldre i Japan – och vad kan vi i Sverige lära oss av det?
I Japan förändras äldreomsorgen i snabb takt men traditioner och gemenskap lever kvar. Under ett studiebesök hos hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen berättar Jun Sakamoto, VD för Keijinkai, om hur synen på ålderdom, familj och vård skiftar i ett land där Radio Taiso-gympa, konfucianism och demografiska utmaningar formar framtidens äldreomsorg.
Jun Sakamoto är VD för Social Welfare Service Corporation Keijinkai och han berättar att äldres levnadsvillkor är i förändring i Japan. Förr var det vanligt att olika generationer bodde tillsammans och att de yngre tog hand om de äldre. Idag håller detta på att ändras och fler och fler japaner bor och lever självständigt. Särskilt de som har bra pension och god hälsa kan leva ett gott liv. De som behöver extra hjälp kan få hemtjänst och det har också blivit mer socialt accepterat att bo på vårdboende. Förr låg ofta vårdboenden för äldre ute i skogen isolerade från samhället, men nu är det normalt att de är en del av samhället. Det är dock vanligt för Juns egen generation att fortfarande ta hand om sina föräldrar.
– Jag är 69 år och min mamma har tyvärr gått bort, men jag tog hand om henne till slutet, berättar han.
Han tror att traditionen kommer från deras trosuppfattning som heter konfucianism, där familjen och samhället är viktigt. Kollektivet går före individen.
– Om jag vill göra något och min familj inte håller med, då går deras önskan före min egen. Om familjen är nöjd då är jag också nöjd, berättar Jun.
Konfucianism innebär också att äldre personer ska respekteras i samhället för sin vishet och erfarenhet. Till exempel om en äldre person stiger på bussen reser man sig så de får sitta ner.

Keijinkai är på studiebesök på hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen i Malmö stad.
Ofrivillig ensamhet är dock ett bekymmer också i Japan och främst bland män. Det finns volontärer som kan besöka de som önskar, men det skulle behöva göras mycket mer för att minska ensamheten, som Jun menar inte är bra för människor. Det råder precis som i Sverige brist på arbetskraft inom äldrevården, vilket har lett till att den utländska arbetskraften har ökat i Japan. Och det finns en oro bland folket om hur de ska orka ta hand om sina äldre föräldrar eller släktingar när de själva blir äldre. Medellivslängden i Japan är 87,7 år för kvinnor och 81,6 år för män, vilket är högst i världen. På frågan om vad det beror på får jag svaret att hälso- och sjukvården är väl utbyggd och tillgången till vård är god, men att det inte nödvändigtvis är så att de extra åren är hälsosamma år. Det kan vara att en person är sängliggande för att ens familj inte vill att man ska gå bort. Men det finns en annan viktig sak som förlänger livet för japanerna – nämligen Radio Taiso.
– Radio Taiso är gymnastik som har utövats i mer än 100 år i Japan. Gammal som ung kan delta i övningarna som sänds i radio varje morgon kl. 6.30. Alla skolor deltar och de flesta arbetsplatser. Min fru gör detta varje morgon trots att hon är pensionerad, berättar Jun.
– Det finns också ”100-year-old Taiso” och ”Aiube Taiso” som fokuserar på mun och tunga för att stärka sväljfunktionen hos äldre.
Plötsligt reser sig Jun och de andra upp i rummet och sätter igång radio Taiso på sina mobiler. Tillsammans gör de olika gympaövningar med fokus på ben, armar, rygg och bröst. Andningen är i fokus. Det är svårt att sitta still så jag rycks med i gympan och tänker att det här borde vi ha på svenska arbetsplatser också.
Om Japan
Japan har cirka 123 miljoner invånare och huvudstaden heter Tokyo. Japan rankas på plats 19 av 189 länder i UNDP:s index över mänsklig utveckling. I allmänhet lever människor materiellt sett väl, med god tillgång till boende och arbete. Sjukvård och utbildning är tillgängliga för alla och håller hög kvalitet. Ensamstående föräldrar och pensionärer har dock ofta svårt att få ekonomin att gå ihop. Inkomstskillnaderna och den relativa fattigdomen har ökat under senare år. Källa: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet.
Sidan senast uppdaterad: