Inga(s) små gärningar

På lördagarna tar hon på sig jackan och går ut genom dörren som hon gjort i hela sitt vuxna liv. Det har alltid varit barnen som kallat. Först som lärare, nu som volontär i Rädda Barnens verksamhet Pusselbiten. Inga Sandström, 74 år, är en av många äldre som varje vecka skänker sin tid, sitt kunnande, sin närvaro – till barn som ofta saknat just det.

– Det ger mening, säger hon. Man får möta barn, lära känna andra volontärer, ibland också föräldrar. Man blir en del av något.

Det där något är större än det ser ut vid första ögonkastet. I ett skyddsboende någonstans i Malmö vistas barn tillsammans med sina mammor. Där, kvällstid, är volontärer från Rädda Barnen på plats och leker, pysslar, sjunger, läser och bakar tillsammans med barnen. Utflykterna inom Pusselbiten sker på lördagar, men då är det vanligtvis andra barn än de från skyddsboendet som deltar.

Rädda Barnen driver en rad verksamheter i Malmö – från läxhjälp i Rosengård till Fathima-programmet för unga tjejer med erfarenhet av flykt. Från “En trygg plats”, som vänder sig till alla barn som har behov av stöd, till förebyggande arbete inom idrottsrörelsen tillsammans med Bulltofta SIF (skolidrottsförening). Allt med ett tydligt mål: att alla barn ska må bra, klara skolan och slippa våld.

– Vi vill vara med och skapa en meningsfull fritid för alla barn med det vi erbjuder – och allt är kostnadsfritt för deltagarna, berättar Inga.

Och för att det ska fungera krävs något som inte går att köpa för pengar. Tid. Tid som någon vill ge.

– Man behöver ingen yrkesutbildning för att bli volontär, säger Inga. Det räcker att man tycker om människor. Och att man vill att barn ska ha det bra.

För att bli volontär behöver man bli medlem och gå en kortare introduktionsutbildning. Många volontärer är studenter och unga vuxna – men de äldre behövs precis lika mycket. Kanske mer än någonsin. De har livserfarenhet, lugn och – inte minst – tid. Tid att vara närvarande.

– Jag känner mig trygg med min livserfarenhet, säger Inga. Och barnen känner det också. Man måste inte alltid göra så mycket – det viktiga är att man är där.
I Malmö har Rädda Barnen över 50 aktiva volontärer, och tillsammans med lokala föreningar och samarbetspartners skapas ett civilsamhälle som bär när andra system inte räcker till.

Det är ingen lätt värld att växa upp i, 24 procent av barnen i Malmö lever i ekonomisk utsatthet. Många familjer har lämnat något svårt bakom sig – ett krig, en flykt, ett sammanbrott. Till läxhjälpen kommer ofta en förälder med barnet, för att kunna stötta i skolarbetet – inte bara med språket, utan med att förstå det svenska skolsystemet.

– Man hjälper ibland även föräldrarna, säger Inga. Det handlar om mer än matte.
Att bli volontär är inte svårt – men det kan kännas som ett stort steg. Man kanske tvekar: Har jag något att ge? Räcker jag till?

– Man gör skillnad, även om man inte fattar det själv, säger Inga. Jag har sett det efter fem år. Det är enkelt att vara volontär. Du är aldrig ensam. Och det ger så mycket tillbaka.

Kanske är det där hemligheten ligger. I att ge och få på samma gång. I ett pysselbord, en lek, ett skratt. I att inte längre ha bråttom – och därför kunna vara den som stannar kvar. Inga har tid. Och det är det finaste hon kan ge.