Seniorer testar Silent disco

Vinden biter lite lätt i kinden. Öresundsbron stoltserar i bakgrunden mot sydväst och i norr breder Malmös siluett ut sig. Däremellan är det bara himmel, hav och fyra seniorer som ska testa Silent disco, så kallat tyst disco. Silent disco innebär att deltagarna dansar till musik som spelas genom trådlösa hörlurar istället för högtalare. Utifrån ser det ut som personer som dansar i tystnad, men i hörlurarna pågår musiken. Gruppen har samlats vid strandkanten i närheten av Naturum Öresund på Ribban tillsammans med Maria Slätt­orp som är dagens ledare i dans. Det är verkligen tur med vädret och solen strålar från en blå molnfri himmel.
Alla får varsitt par hörlurar som de själva kan reglera ljudvolymen på. ­Maria spelar musiken från en dator som når deltagarnas hörlurar via en sändare. Genom en mikrofon kan hon guida deltagarna under dansen.

– Det är speciellt att få dansa utomhus med alla sinnen. Himlen och landskapet blir en del av upplevelsen. Jag bjuder in till fri dans och här finns inga rätt eller fel. Alla rör sig utifrån sin kapacitet och känsla, berättar Maria.

Gruppen börjar med att stå tillsammans i en cirkel. Musiken kommer att skifta i tempo och genre under passet med allt från afrikanska trummor, instrumentalt till jojk. Alla hör samma musik.

– Vi börjar med att få kontakt med marken och känner tyngdkraften nedåt. Ta in med blicken var du är. Ta in himlen, havet och gräset. Vi värmer upp så sakta med sköna rörelser som mjukar upp muskler och leder, säger Maria.

Alla svänger lite trevande på kropp­en. Det är kyligt på det utvalda dansgolvet, så de förflyttar sig in i en dunge bredvid där det är vindstilla och varmare. Cirkeln upplöses och det är fritt att dansa som man vill.

– Det spelar ingen roll hur det ser ut när ni dansar, säger Maria.

Annica Linné dansar iväg till en egen liten hörna, medan Calle Sjöstrand börjar bli varm och slänger av sig jackan på en buske bredvid.

– Ta gärna upp något föremål från naturen, säger Maria.

Monica Henning får tag på några pinnar som hon dansar och trummar med. Även hon börjar bli varm och kastar av sig scarfen.

– Om ni vill kan ni prova att mötas och utforska dansen tillsammans. Ta dina steg närmare någon annan, säger Maria.

Monica och Ann-Marie Larsmyr möts och dansar tillsammans en stund. Sen skingras de igen.

– Följ andetaget och om tankarna far iväg försök att landa tillbaka i din kropp, säger Maria.

Calle öppnar upp famnen och njuter av solens strålar. I hörlurarna hörs en version av Lalehs ”En stund på jorden” och passet börjar gå mot sitt slut. Alla närmar sig varandra och samlas i en cirkel för att känna gemenskapen och få en stund att se varandra. Rörelserna blir lugnare och snart stilla. Passet avslutas med att alla får dela med sig av sina erfarenheter.

– Det var skönt att vara i musiken och jag föredrog att dansa själv. Fast jag kände ändå att jag var en del i gemenskapen med er andra, säger Monica.

– Jag gick in och ut ur gemenskapen. Det var stimulerande att få prova både och, säger Calle.

Maria avslutar med att tacka alla för att de varit med.

– Tacka dig själv och tacka varandra. Ni har varit modiga idag.

Text: Anna Svensson. Foto: David Dahlberg.