Seniorer testar ridning

Ingrid Andersson, Eva Jones och Carita Kanschat går med spända steg in i MCR, Malmö civila ryttarförenings, lokaler som sedan fyra år tillbaka ligger på Elisedalsvägen i Husie. MCR är en av Malmös äldsta ridklubbar för barn och vuxna. Lokalerna är nybyggda och har ett stort ridhus med läktare. Utanför finns det flera hagar för häst­arna att vistas i. Cornelia Claesson som är instruktör möter i dörren.

– Vad kul att ni ska testa på ridning, säger hon.

Hon visar omklädningsrummen och sedan är det dags att prova ut hjälm och väst. Fyrtioåtta bås med hästar möter dem. Allt från ponnys till stora hästar. Alla hästarna har sitt namn, ursprung och året de är födda skrivet på sitt bås. Det är kyligt i de oisolerade lokalerna. Hästar trivs nämligen inte när det är för varmt. Alla tilldelas varsin häst som de först ska rykta och bekanta sig med innan det är dags för ridningen. Carita får Jack, en vit- och gråspräcklig häst som enligt Cornelia är snäll och lugn.

– Du behöver inte vara rädd för han sparkar inte. Men när du ska byta sida gå framför honom och inte bakom, säger Cornelia.

Carita får gå och hämta två olika borstar, en för pälsen och en för manen.

– Jag har aldrig ridit. Tänkte att nu när jag får chansen vill jag prova medan jag fortfarande lever och kan, säger hon.

Hon går försiktigt in i båset och pratar i lugn ton samtidigt som hon börjar borsta Jack.

– Vad fin du är. Det var väl skönt.

Snart är det dags att sätta på benskydd, tyglar och träns. Carita får göra alltihop med hjälp av Cornelias instruktioner.

– Hästar tycker bäst om att bli klappade på manken och halsen, ­berättar Cornelia.

Så var det äntligen dags att ta häst­arna i tyglarna och leda dem ut till ridhuset. Ridhusets golv består av grus och det är högt till tak. Längs väggarna finns olika bokstäver och de tre får placera sig vid dessa med hästarna. För att komma upp på hästryggen tar de hjälp av en pall med tre trappsteg. Ingrid är först ut och sätter foten i stigbygeln och svingar sig upp. Eva och Carita följer strax därefter. När Carita ska bestiga Jack börjar han att röra på sig oroligt. Cornelia får gå en runda med honom och sen gör de ett nytt försök. Denna gång lyckas det och Carita kommer upp. Men Jack börjar stampa med hoven och röra sig häftigt. Till sist får Cornelia kalla på hjälp med att byta häst. Jack är inte på humör idag och har mycket överskottsenergi. Då passar det inte med en ny ryttare.

– Det blir så ibland med hästar. Vi måste komma ihåg att det är djur vi har att göra med och de har dåliga och bra dagar precis som vi människor, berättar Cornelia.

Carita får istället rida på hästen Anna-­Bell och det går bättre. Eva som har ridit i fjortonårsåldern tar täten och de andra följer efter. De har fått lära sig hur gas, broms och styrning fungerar och Cornelia ger dem instruktioner hur de ska rida i hallen. De får bland annat följa orangea koner och rida i slalom.

– Det känns bra, men det är lite läskigt, säger Eva.

Efter ridningen får alla leda tillbaka hästarna till båsen och ta av dem sadel, träns och benskydd. De får sedan ett pass med teori om hur hästarna kommunicerar. Cornelia går runt till de olika hästarna i båsen för att förklara hur man läser av om en häst är sugen på att hälsa eller inte. En häst som kommer fram och vill nosa på handen och har öronen framåt vill vara social. Medan en häst med öronen bakåt som inte kommer fram vill vara ifred. Hen kan till och med vara irriterad eller arg om öronen är långt bak.

– Hästar känner av allt. De känner om en ryttare är stressad, glad, ledsen eller rädd och det påverkar dem. De känner till och med vår puls när vi sitter på hästen, berättar Cornelia.

Carita berättar att hon kände sig rädd när Jack blev bångstyrig.

– Jag tänkte att nu hamnar jag på sjukhuset.

De andra stämmer in, men tycker att det förstärkte upplevelsen.

– Jag har en väldig respekt för de här djuren. Det vi fick uppleva idag när Caritas häst Jack inte var på humör var att se hur det är i verkligheten. Att det är levande varelser vi har att göra med, säger Ingrid.

Ändå infinner sig ett oerhört lugn hos alla tre efter ridningen.

– Hästar kan ha den effekten på oss människor, säger Cornelia.

Text: Anna Svensson. Foto: David Dahlberg.

Vad tyckte du om att testa ridning?