Bo kvar eller flytta? - så planerar du ditt framtida boende
Vårt hem har stor betydelse oavsett vilken ålder vi befinner oss i. Men när vi blir äldre kan aspekter vi inte tänkt på tidigare bli viktiga. Hur ska du egentligen tänka kring ditt boende? Ska du planera framåt? Och hur gör du i så fall?
Enligt Malmö stads äldreombudsman Annika Kron Larsson är frågor relaterade till hemmet och bostaden centrala för Malmös seniorer. Bostaden har en stor inverkan på både upplevelsen av trygghet och möjligheten till att bibehålla sin självständighet.
– Många väljer att bo kvar i samma bostad under en längre tid. Av olika skäl kan vi behöva se oss om efter en annan typ av bostad när vi blir äldre. Möjligheten att upprätthålla sina sociala kontakter tillsammans med framkomlighet i bostaden och utformning av trappor, entréer och omgivande miljöer påverkar möjligheten att fortsätta leva ett självständigt liv, berättar äldreombudsmannen.
År 2024 förmedlade den kommunala bostadsförmedlingen Boplats Syd 240 senior- och trygghetsbostäder. Lägenheter tilldelas den sökande med längst kötid som uppfyller de krav hyresvärden satt. Den genomsnittliga kötiden för att få en senior- eller trygghetsbostad är 4,2 år, medan mediankötiden ligger på 2,3 år.
– Vi förmedlar seniorboenden i fjorton olika områden i Malmö och två trygghetsboenden. Hyresvärdarna är MKB, Malmös kommunala bostadsbolag, Södertorpsgården ideella förening, Volito fastigheter och Newsec, berättar Emelie Backman, förmedlingschef Boplats Syd.
Populära seniorboenden hos MKB
MKB har sedan länge speciella bostäder anpassade för seniorer. I dagsläget har de tolv seniorboenden för aktiva seniorer och ett trygghetsboende.
– Vi vet att det finns en hel del seniorer som gärna vill bo med andra seniorer. De vill ha det lugnare och tryggare men även att det finns en gemenskap.
Seniorboendena är populära och beroende på var huset ligger är kötiden allt från ett år till åtta år, säger Anette Eriksson, bosocial konceptutvecklare senior på MKB.
Anette och hennes kollega Alexander Stigertsson ansvarar för att planera aktiviteter och social gemenskap för boende. I tio av seniorhusen finns en gemensamhetslokal, varav i tre finns dessutom en mötesplats. I de husen där det inte finns en mötesplats har de en aktiv styrelse i huset som arrangerar aktiviteter av olika slag. Det kan vara bingo, pubkvällar, handarbete, musik eller grillaftnar. Dessutom ordnar MKB massor av aktiviteter för alla seniorer som bor hos dem generellt, inte bara i seniorhusen. Det kan vara besök på museum, rådhuset, musik eller föreläsningar i gemensamhetslokalerna.
– Vi försöker verkligen lyssna på våra hyresgästers önskemål. Det är otroligt viktigt att känna gemenskap och finnas i ett sammanhang, kanske särskilt för de som är ensamma. Men man kan vara ensam i en tvåsamhet också, speciellt om den ena parten är sjuk. Då kan det vara skönt att bara gå ner till gemensamma utrymmet och ta en kopp kaffe med en granne en liten stund. Många seniorer har också koll på varandra och hjälps åt i vardagen, säger Anette.
Planera boendet
När det gäller att planera sitt boende upplever Anette att Malmös seniorer inte är så förberedda på att allt kan hända.
– Vi frågar oss jämt hur vi ska förmedla att det kan vara bra att planera framåt och vara förberedd. Att till exempel ställa sig i kö hos Boplats Syd. Det kan komma en dag när det blir svårt att gå ner för trapporna om du bor på tredje våningen utan hiss, eller att ta hand om trädgården, säger Anette.
Anders Rubin, nämndsordförande i hälsa-, vård- och omsorgsnämnden, menar att få saker är så avgörande för den enskildes självständighet på äldre dagar som hur lämpligt boende man har. Finns det hiss som går ända ner så att jag själv kan ta mig till butiker, besöka vänner och annat lokalt utbud? Har mitt boende en utformning som gör det möjligt för mig att själv klara tvätt och matlagning?
– Många äldre bor i bostäder de bott i väldigt länge men som faktiskt inte längre fungerar så väl. Ibland i hus och radhus med tvätt i källare eller bad på andra våningen. Ibland i flerbostadshus flera våningar upp utan hiss, säger Anders Rubin.
Den enskilde bestämmer självklart själv över var man vill bo menar han, men samhället försöker underlätta för den enskilde att välja ett mer lämpligt boende. Allt som byggs nytt är anpassat till att passa äldre personer, men de försöker även tillgodose efterfrågan på så kallade seniorboenden.
– Vi har gett nämnderna, som håller på med nybyggnation, att ha särskilt fokus på att underlätta för de bolag som önskar bygga seniorboende. Fler Malmöbor behöver efterfråga sådana boendeformer för att bolagen ska våga bygga dem. Just nu byggs det inte mycket nytt alls, på grund av lågkonjunkturen. MKB påverkas av detta också. Och det påverkar vad som planeras. Vi skulle gärna se att bostadsmarknadens aktörer var mer aktiva i och med att antalet äldre ökar. Det är en grupp på bostadsmarknaden som kan får bättre boendevillkor, samtidigt som det underlättar för andra grupper, till exempel barnfamiljer, att få tillgång till det befintliga beståndet av lämpliga bostäder för barnfamiljer, säger Anders.
Seniorboende och trygghetsboende
Det finns olika former av hyresbostäder i Malmö som riktar sig till äldre personer utan särskilda vård- och omsorgsbehov. Dessa kallas senior- eller trygghetsboenden.
Att bo på seniorboende
Jan Steimer bor på seniorboendet Södergården. Han berättar om vad han tycker om boendet och gemenskapen.
Sidan senast uppdaterad: