I arbetet med att förbättra förutsättningarna för den romska minoriteten i Malmö utgår Malmö stad från följande definition av antiziganism:

"Antiziganism är en bestående latent struktur av föreställningar fientliga mot romer som kollektiv, vilka på det individuella planet manifesteras som attityder och i kulturen som myter, ideologi, folkliga traditioner och bildspråk, och i handlingar – social eller legal diskriminering, politisk mobilisering mot romerna, och kollektivt eller statligt våld – vilket resulterar i och/eller syftar till att fjärma, driva bort eller tillintetgöra romer just för att de är romer” (SOU 2010:55 sidan 166).

Malmö är en stad med en generellt sett stor romsk befolkning. I staden finns en bred representation från flera olika romska grupper, ursprungsländer och talade varieteter av romani chib: arli, gurbetti, kelderash, lovari, polsk romani och resande romani.

Romers närvaro i Malmö och Skåne sträcker sig långt tillbaka i tiden, till då området tillhörde den danska kronan. Olika grupper och familjer har sedan dess anlänt till staden under olika tidsperioder.

Läs mer under Nationella minoriteter - Romer

Malmö stads råd för den nationella minoriteten romer håller överläggningar om övergripande frågor som rör den romska minoriteten i Malmö.

Rådet är ett verktyg i Malmö stads arbete för att implementera och förverkliga kraven som fastställs i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen slår fast att det offentliga ska:

• ge inflytande och delaktighet i frågor som berör de nationella minoriteterna och så långt det är möjligt samråda med dem.
• motverka diskriminering och utsatthet.
• främja och skydda rätten att utveckla och bibehålla språk och kultur.

Läs mer om romska rådet här.

RIKC arbetar utifrån allas lika värde. Utifrån romsk delaktighet, lagstiftning och forskning har centret utvecklat modeller för att förverkliga nationell minoritetslagstiftning kommunalt. Centret arbetar på flera nivåer för att göra detta: individuellt, strukturellt och diskursivt.

De nationella minoriteterna ska ingå i vårt gemensamma, svenska kulturarv. Genom samverkan med andra verksamheter både inom Malmö stad och i civilsamhället arbetar RIKC för att bidra till ett mer inkluderande samhälle.

På RIKC finns ett medborgarkontor där Malmöbor kan få hjälp, råd och stöd på romani chib. Anställda på RIKC arbetar även som resurser i individärenden för att trygga möten.

Läs mer om RIKC här.

Följ RIKC på Facebook för dagliga uppdateringar.

Handlingsplan för den nationella minoriteten romer i Malmö är ett verktyg för att på kommunal nivå implementera nationell minoritetslagstiftning för romer. Handlingsplanen är beslutad av kommunstyrelsen, den revideras, implementeras och följs upp av RIKC och omfattar samtliga 14 förvaltningar i staden.

Utifrån handlingsplanen arbetar RIKC bl.a. med att öka kunskapen bland tjänstepersoner inom kommunen. Läs mer om detta under rubriken utbildning om antiziganism.

Länk till handlingsplanen

RIKC föreläser för både lärare och elever på skolor, anställda och verksamheter i Malmö stad med fokus på romsk historia, romska livsvillkor och nationell minoritetslagstiftning. Föreläsningarna skräddarsys efter målgruppen och sker genom både digitala och/eller fysiska utbildningar, workshoppar, frukostseminarier, APT-material och dylikt. Föreläsningarna innehåller information varvat med reflektion och diskussion som en del i arbetet med att motverka antiziganism och höja kunskapen om den nationella minoriteten romer.

Vid intresse av att boka in kompetenshöjande insatser kontakta RIKC.

Dagens nyheter (DN) avslöjade 2013 ett polisregister där över 4000 romska personer eller personer med anknytning till romer, och deras inbördes familjerelation hade kartlagts.

I samband med detta kontaktade dåvarande Skånepolisen RIKC för att påbörja samverkan och gemensamt arbeta för att bidra till regeringens strategi för romsk inkludering 2012-2032. Inom ramen för samverkan har dialog- och kunskapsmöten skett mellan dåvarande Skånepolisens tio strategiska ledningsgrupper och RIKC. Samverkan med polisens demokrati- och hatbrottsgrupp utvecklas kontinuerligt och tillsammans med dem har ett utbildningstillfälle genomförts för poliser i yttre tjänst. Inom ramen för samverkan har RIKC även hållit i en heldagsutbildning förstudenter på polisutbildningen i Växjö.

Här finns handlingsplanen att läsa.

Den 27 september 2021 invigs ett romskt minnesmärke på Limhamnsfältet i Malmö. Minnesmärket är en cylinder bestående av texter och bilder utvalda av romer i Malmö som beskriver staden och personliga berättelser ur romska perspektiv.

RIKC har samordnat arbetet med minnesmärket och för att säkerställa romsk delaktighet har både romska rådet samt en utsedd arbetsgrupp haft inflytande och insyn i arbetet och processen.

Runt om i Skåne finns även ytterligare fem minnesmärken, de kan man läsa om här.

Ceija Stojka var en romsk konstnär, författare och aktivist som föddes år 1933 i Österrike och överlevde tre koncentrationsläger. Hennes verk illustrerar det hon upplevt ur ett barns perspektiv och sammanlagt finns det ca 1000 olika verk som är bland de första vittnesmålen som beskriver den romska Förintelsen.

Den 29 januari 2021 invigdes en utställning med Stojka på Malmö Konsthall vilken pågår fram till och med 23 maj.

Läs mer på Malmö Konsthalls hemsida, Facebook och Instagram., där går det också att ta del av digitala visningar.

Den 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Att det är just den 27 januari som uppmärksammas beror på att det var denna dag år 1945 som alla fångar i Auschwitz befriades. Romer var tillsammans med b la judar en av de grupper som föll offer för Förintelsen. För att minnas och hedra offer och överlevare uppmärksammas dagen varje år med en minnesstund som Romska rådet i Malmö anordnar, och RIKC samordnar. Information om vad som händer den 27 januari läggs ut på RIKC:s hemsida och RIKC:s Facebook.

I London år 1971 hölls den allra första romska kongressen. Där samlades representanter från 14 länder och där togs en rad beslut. International Romani Union (IRU) bildades, den romska flaggan fastställdes och sången Gelem Gelem (jag har vandrat) beslutades bli den romska nationalhymnen. Beslut om en egen internationell dag den 8 april fattades sedan på den fjärde romska världskongressen i Serock, Polen år 1990. Dagen uppmärksammas bland romer och icke-romer i hela världen.

För att läsa mer om vad som händer den 8 april, ta del av RIKC:s hemsida och RIKC:s Facebook.

I början av 1943 inrättades ett ”zigenarläger” i Auschwitz-Birkenau där över 20 000 romer internerades. Kunskapen om den romska Förintelsen och hur romer drabbades under naziregimen är fortfarande låg i samhället. I likhet med den judiska minoriteten utrotades majoriteten av de romer som levde i de naziockuperade länderna. Natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 mördades de ca 3000 kvarvarande romer som fanns i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau, det var också då som lägret avvecklades. Detta kom att kallas ”zigenarnatten”. Först 1989 erkände världssamfundet att även romer var utsatta för folkmord på etniska grunder och sedan 2012 finns ett monument i Berlin som tillägnats de romska offren och överlevarna från andra världskriget.

Europaparlamentet beslutade 2015 att utse den 2 augusti till minnesdag. Dagen syftar till att erkänna den romska Förintelsen och historiska övergrepp, kränkningar och exkludering, men även till att belysa den antiziganism som romer runt om i Europa fortfarande utsätts för. Information om vad som händer den 2 augusti läggs ut på RIKC:s hemsida och RIKC:s Facebook.

Malmö stads råd för den nationella minoriteten romer anordnar årligen en konferens dit tjänstepersoner, politiker och andra samhälleliga aktörer bjuds in. Temat för år 2021 års konferens är politiken och minoritetslagstiftningen. Mer information om rådets konferenser läggs ut på romska rådets hemsida här.

I februari 2012 beslutades en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under åren 2012 till 2032. Den tjugoåriga strategin ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken som gäller för de fem nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012-2032

Den mörka och okända historien - Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet

Antiziganism i statlig tjänst - Socialstyrelsens behandling av romer och resande under 1900-talet.