Framstående kvinnor i Malmös historia

En kvinna som blivit historisk i nu­­tid är Carina Nilsson, socialdemo­kratisk politiker, som 2018 blev Malmös första kvinnliga ordförande i ­kommunfullmäktige. En av hennes historiska kvinnliga förebilder är Anna Stenberg, som 1910 blev den första kvinnan i Malmö kommunfullmäktige.

– Hon fick kämpa för sitt politiska engagemang och satte tydliga avtryck i Malmö, säger Carina.

Carina har också mött många kvinnliga förebilder inom vårdyrket där hon arbetat den största delen av sitt liv.

– Jag har jobbat på traditionellt kvinnliga arbetsplatser och träffat många duktiga och kloka kvinnor som varit förebilder för mig inom olika områden. I arbetslivet har jag inspirerats av kvinnor som varit lösningsfokuserade och som sett möjligheter.

Carina vill betona att vi idag inte får glömma att sådant som tidigare generationer kvinnor har kämpat för, och som vi idag tar för givet, kan hotas.

– Vi måste ständigt värna om de framsteg som gjorts när det gäller demokrati och kvinnors rättigheter.

Anna Stenberg, 1867-1956

Anna Stenberg fick i slutet av 1880-talet plats som sköterska på Malmö hospital, även kallat Asylen för sinnesslöa. Där såg hon mycket lidande, nöd och fattigdom och hon började engagera sig i arbetar­rörelsen. År 1900 blev Anna Stenberg medlem i nystartade Malmö kvinnliga diskussionsklubb och blev därefter ordförande. Fråg­orna handlade om kvinnors organisering och rösträtt, sociala förhållanden, bildning och uppfostran. Som kommunpolitiker startade hon bland annat en granskning av arbetarnas bostäder i Malmö. Trångbodda, fuktskadade bostäder med ohyra ledde till att bostadsinspektörer anställdes. Hon såg också till att det byggdes kommunala varmbad så att människor kunde hålla sig rena och drev igenom nya offent­liga och avgiftsfria toaletter, som gjorde det möjligt för kvinnor och barn att vistas längre stunder och vara tryggare i det offentliga stadsrummet. En "dassadam" jobbade i varje hus. År 1912 byggdes fyra sådana toaletter – vid Fiske­torget, på Slussplan, nära Salu­hallen och på Möllevången. Toaletterna kom att kallas "Fru Stenbergs villor" eftersom de små stenhusen hade spröjsade fönster och pyramidformat tegeltak.

Hedda Andersson, 1861-1950

Hedda Andersson var Skånes första kvinnliga student och Sveriges andra kvinnliga läkare. Konsten att läka sår och benbrott gick i arv från mor till dotter sedan 1600-talet i Heddas släkt. Heddas mormor Elna ”Lundakvinnan” Hansson blev åtal­ad för kvacksalveri. Heddas mor Johanna Maria Andersson kallades "benbrottsläkarkvinnan". Hon utbildade sig till fältskär och hade praktik på Stora Nygatan i Malmö. Tack vare moderns framgångsrika verksamhet kunde Hedda 1880 börja studera i Lund. 1892 tog hon som sjunde generationen läkekvinna sin läkarexamen. Efter några år som privatpraktiserande läkare i Malmö flyttade hon till Stockholm.

Olga Hellquist, 1893-1954

Intill Pildammsparken drev Olga Hellquist Teatercaféet (i folkmun Olgas kafé) från 1931 fram till sin död 1954. På menyn stod kaffefrukostar, tesupar, kaffe med hembakt bröd och pilsner. Intill servering­en låg Malmö friluftsteater (även kallad "Friluften) där Olga var med i flertalet uppsättningar. ­Skrattsuccén var given när Olga Hellqvist framträdde i en av sina rolltolkningar som förslagen piga, oförskräckt fiskarkäring eller frispråkig skånemadam. Mellan 1924–1946 medverkade Olga Hellquist även i tretton filmproduk­tioner, bland annat "Den gamla herrgården" från 1925 där hon spel­ade guvernant och amatör­poet. Det var Edvard Perssons andra film och spelades in i Malmö.

Text: Sara Strand. Foto: Malmö Stadsarkiv och Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet. Källa: Boken "Malmökvinnor" av Margareta Schenlær.

I boken "Malmö­kvinnor" av ­Margareta Schenlær kan du läsa mer om de kvinnor som gjort avtryck i Malmö genom tiderna.